Gröna Klimatfonden

Klimatförändringarna drabbar fattiga länder och fattiga människor hårdast. Ökade insatser för att begränsa utsläppen av växthusgaser och stöd till klimatanpassning är avgörande för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Den svenska regeringen arbetar aktivt för att höja ambitionsnivån för klimatåtgärder såväl i Sverige som internationellt.

Ordförklaringar

Ordlista

Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 enades parterna om att etablera en ny klimatfond: Gröna Klimatfonden (Green Climate Fund, GCF). Fondens uppdrag är att stödja utvecklingsländer genom insatser för klimatanpassning och minskade utsläpp av växthusgaser, inklusive skogsrelaterade insatser. Fonden, som nu är under uppbyggnad, väntas få en central betydelse i den framtida klimatfinansieringen.

Svensk satsning på klimatåtgärder

Regeringen har beslutat om tt bidra med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden. Bidraget, som omfattar perioden 2015-2018 utgör det mest ambitiösa bidraget per capita av alla givareländer.  Regeringen avser också verka för att EU som helhet blir pådrivande för att utveckla källor till klimatfinansiering och intar en konstruktiv hållning i fråga om klimatfinansiering efter 2020.

Så arbetar fonden

Gröna klimatfonden styrs av en styrelse som består av 24 medlemmar, som lika representerar utvecklingsländer och utvecklade länder. Styrelsen träffas ca 3 gånger per år. Den operativa verksamheten bedrivs av ett sekretariat som är placerat i Songdo, Sydkorea.

Fonden kommer inledningsvis att stödja utvecklingsländerna genom att tillhandahålla bidrag och förmånliga lån. Fondens syfte är att skala upp den privata sektorns investeringar i utsläppsminsknings- och anpassningsåtgärder och kommer att anslå en betydande del av resurserna för att finansiera verksamhet inom den privata sektorn.

Viktigt beslut inför Paris 2015

FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyotoprotokollet innebär dubbla åtaganden för Sverige och andra industriländer: att minska sina egna utsläpp samt att finansiera utsläppsminskningar och anpassning till ett förändrat klimat i fattiga länder. Att de rika länderna lever upp till sina åtaganden är en förutsättning för framgångar i det avgörande klimattoppmötet i Paris 2015 (COP21). Enligt beslut på FN:s klimatmöten under 2010 och 2011 har höginkomstländerna ett åtagande om en målsättning att via olika finansieringskällor - privata, offentliga och innovativa - mobilisera 100 miljarder US-dollar årligen från och med 2020 till klimatåtgärder i utvecklingsländer.

Klimatmötet COP21 i Paris

UNFCCC

FN:s klimatförhandlingar sker inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC. Konventionen antogs vid ett miljötoppmöte i Rio 1992 och har för närvarande 196 parter. Varje år träffas de länder som undertecknat konventionen för vidare förhandlingar (Conference of the parties, COP).

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet är en internationell klimatöverenskommelse som slöts 1997 i Kyoto, Japan. Avtalet, som trädde i kraft 2005, hade som mål att minska de årliga globala utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 procent under perioden 2008-2012. På ett klimatmöte i Doha, Qatar 2012 kom länderna överens om att förlänga avtalet till år 2020.

I dagsläget har Kyotoprotokollet undertecknats av 192 parter, dock har en grupp industriländer ställt sig utanför Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod.