Ett hållbart arbetsliv

Sjukfrånvaro som beror på arbetsorsakade besvär ökar bland kvinnor. För att möta utmaningarna har regeringen bland annat lanserat en arbetsmiljöstrategi med insatser för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Regeringen har också utarbetat ett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som började gälla i mars 2016. Regeringen har dessutom gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att synliggöra kvinnors hälsa i arbetslivet och förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Foto: Alexander Ruas/Folio

Arbetsmiljöverkets uppdrag om kvinnors hälsa i arbetslivet

Mellan 2011 och 2014 hade Arbetsmiljöverket ett särskilt uppdrag från regeringen att synliggöra kvinnors hälsa i arbetslivet och att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets övergripande slutsatser är att följande faktorer är centrala för att förklara varför kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av arbetssjukdomar:

  • Det genusmönster som råder i samhället finns även i arbetslivet. Att kvinnors arbeten värderas lägre innebär att deras arbetsmiljörisker inte synliggörs och därför inte åtgärdas i tillräckligt hög grad. För att komma tillrätta med detta behövs ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar i väsentlig grad till att kvinnor löper större risk att drabbas av belastningsskador.
  • Många arbetsgivare och arbetstagare saknar tillräckliga kunskaper för att förebygga belastningsskador i sin verksamhet.

Myndigheten har fått i uppdrag att vidareutveckla arbetet. Erfarenheterna från det tidigare uppdraget ska tas tillvara och insatserna ska riktas till kvinnodominerade sektorer, men även användas för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda, både kvinnor och män.

Insatserna för att förbättra kvinnors arbetsmiljö fortsätter (av.se)Jämställdhet i arbetsmiljön (av.se)

Brister i arbetsmiljön vanligaste orsaken till arbetssjukdom bland kvinnor

Den psykiska ohälsan ökar. Organisatoriska eller sociala faktorer är nu den vanligaste orsaken till arbetssjukdom bland kvinnor. Regeringen anser att denna utveckling måste brytas och förebyggande åtgärder vidtas. I regeringens arbetsmiljöstrategi 2016-2020 är den psykosociala arbetsmiljön ett av de områden man särskilt lyfter som viktigt att arbeta med. Kunskapssammanställningar visar att om kvinnor och män utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika.

Regeringens arbetsmiljöstrategi – Den psykosociala arbetsmiljön
Rapport 2016:2 Kvinnors och mäns arbetsvillkor, kunskapssammansställning (av.se)

Arbetsmiljöverket har, i samråd med arbetsmarknadens parter, tagit fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Föreskrifterna reglerar bland annat arbetsbelastning och kränkande särbehandling. De är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva. Föreskrifterna började gälla den 31 mars 2016.

Om nya arbetsmiljöregler på Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se)
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö (av.se)

Stress, hot och våld

Det behövs ytterligare kunskaper om orsakerna till att kvinnor i högre grad än män drabbas av stress. En orsak kan vara den könsuppdelade arbetsmarknaden. Viktiga delar att komma tillrätta med är att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att rikta mer uppmärksamhet och resurser för arbetsmiljön till branscher där kvinnor arbetar i högre utsträckning och där pressen har ökat.

Hot och våld, eller risken att bli utsatt för hot och våld, är ett allvarligt arbetsmiljöproblem och utgör i många fall också ett mycket allvarligt hot mot grundläggande samhällsvärderingar och funktioner. Det gäller exempelvis för Sveriges ungefär 36 000 socialsekreterare, varav 30 000 är kvinnor. Cirka 40 procent av dessa uppger att de är utsatta för hot om våld i arbetet.

Regeringens arbetsmiljöstrategi – Den psykosociala arbetsmiljön
Psykisk ohälsa, stress, hot och våld (av.se)

En könsuppdelad arbetsmarknad

Svensk arbetsmarknad är könsuppdelad. Könsuppledningen har dock minskat något under 2000-talet. Kvinnor ökar sitt inträde i traditionellt manliga yrken i viss mån, men motsvarande trend kan inte skönjas ifråga om mäns inträde i traditionella kvinnoyrken. Kommun- och landstingssektorn är kraftigt kvinnodominerad. Nästan 80 procent av dem som arbetar där är kvinnor. Forskningsgenomgångar har visat att det behövs mer kunskap om vilken betydelse den könsuppdelade arbetsmarknaden har på arbetshälsa, till exempel hur den fysiska arbetsmiljön samspelar med organisatoriska strukturer och processer. Forskning visar att med en icke jämställd organisation följer psykosociala aspekter som konflikter, trakasserier och hög personalomsättning. En arbetsplats som är jämställd leder till en mer kreativ miljö, bättre hälsa och ökad produktivitet.

Förstudie inför utlysning av forskningsmedel om arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer (forte.se) 

Arbetssjukdomar och arbetsrelaterad sjukfrånvaro

Arbetsmiljöverket undersöker varje år orsakerna till anmälda arbetssjukdomar och hur personer upplever sin arbetsmiljö. Mellan 2014 och 2015 ökade andelen arbetssjukdomar orsakade av sociala eller organisatoriska faktorer från 41 till 44 procent för kvinnor, vilket gör denna till den vanligaste orsaken till anmäld arbetssjukdom bland kvinnor. Fysisk belastning har också ökat för framför allt kvinnor. Arbetstakten upplevs som särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna i hög grad styrs av kontakten med andra människor såsom patienter, kunder och elever. Sjukfrånvaron som anges bero på arbetsorsakade besvär ökar bland kvinnor.

Arbetsmiljöverkets rapport: Arbetsmiljön 2015 (av.se)

Tabellrubrik
KvinnorMän
19985,13,4
19995,93,8
20006,84,6
20017,45,1
20026,14,4
200375,1
20045,74,2
20054,63,4
20063,82,8
200732,3
20082,72,1
20092,31,7
20102,41,7
20112,51,7
20122,81,8
201331,8
20143,21,9
20153,41,9

Stärkt arbetslivsforskning

En särskild satsning på arbetslivsforskningen genomförs under perioden 2015-2018, med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterade ohälsa. Under 2015 satsades fem miljoner kronor, under 2016 beräknas 10 miljoner kronor satsas och under 2017 och 2018 beräknas 20 miljoner kronor satsas. De båda satsningarna på Arbetsmiljöverkets anslag och ökade medel till forskning innebär kraftfulla insatser både på kort och på längre sikt.

Artikel: Regeringen satsar på arbetsmiljön för det moderna arbetslivets utmaningar

Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukskrivning

Regeringen har identifierat sju områden som behöver utvecklas och där åtgärder behöver vidtas för att öka hälsan i sam­hället, bryta den negativa utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron. Kvinnors sjukfrånvaro är högre än mäns och åtgärdsprogrammet beräknas bidra till att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män på sikt minskar.

Bland de sju områdena finns ökad jämställdhet; bättre arbetsmiljö; bättre ta tillvara människors arbetsförmåga och åtgärder för rehabilitering, anpassning och omställning.

Rapport: Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Halva makten, hela lönen

Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa utan också en nödvändighet för hållbar tillväxt och utveckling. Jämställdhet är en hörnsten i den svenska modellen. Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Då krävs förändring. Kvinnors sysselsättningsgrad måste öka och fler måste få möjlighet till heltidslön. Heltid bör bli norm på hela arbetsmarknaden. Föräldraansvaret måste delas jämlikt och könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas.