Kvinnor arbetar i yrken och sektorer med lägre löner

Arbetsinkomsten påverkas av hur stor ersättning den sysselsatta får för sitt arbete, det vill säga den sysselsattas tim- eller månadslön. I genomsnitt uppgick kvinnors månadslön till cirka 87 procent av männens 2015 vilket innebär att det totala lönegapet mellan könen var 13 procent eller cirka 4 400 kronor per månad.

Den enskilt viktigaste orsaken till löneskillnaden är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och har olika befattning, där kvinnor är överrepresenterade i yrken och befattningar med lägre löner.

Utbildningsvalen påverkar i stor utsträckning de yrken som kvinnor och män jobbar med. Även möjligheten till högre befattningar påverkas av utbildningens inriktning och längd. Kvinnor är överrepresenterade på högre utbildningar och allt fler kvinnor gör inbrytningar i traditionellt mansdominerade högskoleutbildningar. Samma tendenser återfinns dock inte bland männen, som i betydligt mindre utsträckning gör inbrytningar i traditionellt kvinnodominerade utbildningar.

Det har över tid skett vissa förändringar i könsfördelningen på arbetsmarknaden. Inom de äldre åldersgrupperna är arbetsmarknaden mer uppdelad än inom yngre åldersgrupper och inom flertalet yrkesgrupper dominerar i stället kvinnor i de yngre åldersgrupperna. Särskilt tydligt är det inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning, exempelvis arkitekter och jurister.

Det totala lönegapet har varierat något över tid men har det senaste decenniet minskat med nästan 4 procentenheter. Till stor del är minskningen en följd av att arbetsmarknaden har blivit mindre könsuppdelad. Ytterligare en förklaring är att kvinnor i genomsnitt har haft högre löneökningar än män de senaste åren.

Kvinnor och män arbetar inom olika yrken

Inom de fem vanligaste yrkena bland kvinnor är genomsnittslönen relativt jämn, mellan 22 000 och 30 000 kronor i månaden. Spridningen är betydligt högre bland de vanligaste mansdominerade yrkena. Två mansdominerade yrken utmärker sig särskilt genom avsevärt högre löner än övriga yrken. Företagssäljare, det vanligaste yrket bland män, och mjukvaru- och systemutvecklare har båda genomsnittslöner på över 40 000 kronor i månaden. Inom yrket företagssäljare förekommer också den största löneskillnaden mellan kvinnor och män. Kvinnor som är företagssäljare har i genomsnitt 92 procent av männens lön i samma yrke.

Även om kvinnodominerade yrken generellt sett har lägre löner än mansdominerade yrken, tenderar lönen för kvinnor inom kvinnodominerade yrken, exempelvis barnskötare och förskollärare, ofta att vara högre än för män i samma yrken. Detta kan bland annat bero på att medelåldern är högre bland kvinnor än bland män i dessa yrken.

De fem vanligaste yrkena 2015, kvinnor och män
Antal anställda Andel kvinnor Månadslön kvinnor Månadslön män Löne-spridning
Undersköterskor inom hemtjänst m.m. 132 300 92 % 26 200 25 900 1,3
Barnskötare 80 100 90 % 22 300 20 800 1,4
Grundskollärare 97 300 74 % 30 200 29 600 1,5
Förskollärare 67 600 96 % 27 900 26 200 1,3
Vårdbiträden 77 500 82 % 23 800 23 700 1,4
Lastbilsförare m.fl. 63 300 5 % 27 800 27 000 1,2
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 64 200 21 % 39 900 41 500 1,9
Lager- och terminalpersonal 73 400 22 % 25 700 26 500 1,5
Företagssäljare 91 000 29 % 36 200 40 700 2,3
Maskinställare och -operatörer m.fl. 44 800 13 % 26 500 28 000 1,5

Källor: Medlingsinstitutet och Statistiska centralbyrån

Färre kvinnor än män är chefer

Förutom att kvinnor och män arbetar i olika sektorer och yrken finns män i större utsträckning på högre befattningar eller chefsposter. År 2014 var 37 procent av alla chefer kvinnor och 63 procent var män. Andelen chefer som är kvinnor har ökat med omkring 10 procentenheter sedan 2001. Könsfördelningen bland chefer skiljer sig mycket åt mellan olika sektorer. Inom kommun och landsting är runt 70 procent av alla chefer kvinnor medan endast 30 procent av cheferna i privat sektor är kvinnor. Inom alla sektorer är andelen chefer som är kvinnor lägre än andelen anställda som är kvinnor. Det tyder på att kvinnor är underrepresenterade som chefer oavsett sektor.

Den ojämna könsfördelningen bland chefer är särskilt påtaglig på de allra högsta chefsposterna. Av börsföretagen är det endast 6 procent som har en kvinna som styrelseordförande och omkring 5 procent som har en kvinna som verkställande direktör. Männens dominans i börsföretagens styrelser har emellertid minskat sedan början av 2000-talet. År 2016 har andelen styrelseledamöter som är kvinnor ökat till strax över 30 procent. Även andelen kvinnor i börsbolagens ledningar har ökat och är för första gången över 20 procent.

En förklaring till kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan vara utbildningsvalet. Andelen civilekonomer och civilingenjörer är tämligen hög bland de högre chefsbefattningarna i näringslivet. Att arbetsgivarna har haft ett begränsat urval av kvinnor att rekrytera från bland civilingenjörer och civilekonomer kan ha varit en hämmande faktor. Andelen kvinnor i toppositioner har emellertid ökat och en förklaring är att utbildningsvalet blivit mindre könsbundet och att andelen kvinnor med relevant utbildning har ökat. Däremot är det fortfarande betydligt vanligare att män innehar toppositioner givet samma utbildning och ålder. Det tyder på att kvinnors underrepresentation som chefer inte enbart kan hänföras till utbildningsvalet.

Det oförklarade lönegapet

Förutom yrke och befattning kan skillnaderna mellan kvinnor och mäns löner förklaras av att kvinnor och män har olika utbildningar och arbetstid samt arbetar inom olika sektorer. Exempelvis blir skillnaden mellan kvinnor och mäns löner större när hänsyn tas till utbildning vilket är ett resultat av att kvinor i genomsnitt har högre utbildning än män men arbetar inom yrken med lägre lön. När hänsyn tas till ålder, utbildning, sektor, yrkesamt arbetstid minskar lönegapet mellan kvinnor och män från 13 till 6 procentenheter. Det lönegap som kvarstår kallas för oförklarat lönegap. Storleken på det oförklarade lönegapet skiljer sig mellan olika sektorer och är som störst inom privat sektor (7 procent) och som minst inom kommunal sektor (1 procent).

Det oförklarade lönegapet kan bero på diskriminering mellan kvinnor och män. Det kan också bero på skillnader i faktorer som inte beror på kön, som individuella egenskaper eller skillnader i arbetsuppgifter, det vill säga information som inte finns tillgängliga att inkludera i analysen.

Halva makten, hela lönen

Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa utan också en nödvändighet för hållbar tillväxt och utveckling. Jämställdhet är en hörnsten i den svenska modellen. Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Då krävs förändring. Kvinnors sysselsättningsgrad måste öka och fler måste få möjlighet till heltidslön. Heltid bör bli norm på hela arbetsmarknaden. Föräldraansvaret måste delas jämlikt och könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas.