Kvinnor har kortare arbetstid

En viktig förklaring till kvinnors lägre arbetsinkomster är att kvinnor har kortare arbetstid än män. I genomsnitt arbetade kvinnor 5,2 timmar mindre per vecka än män 2015, vilket motsvarar 16 procent kortare arbetstid. Skillnaden i arbetstid har emellertid minskat med nästan 2 timmar per vecka jämfört med 2005 främst till följd av att kvinnors arbetstid har ökat. Detta har bidragit till att kvinnors arbetsinkomster har ökat snabbare än mäns de senaste decennierna.

Cirka 30 procent av alla sysselsatta kvinnor arbetar deltid, motsvarande siffra för män är 10 procent. Andelen kvinnor som arbetar heltid har stigit de senaste decennierna och var 2015 på sin hittills högsta nivå. Samtidigt har deltidsarbete ökat något bland män, vilket bidragit till minskade skillnader i arbetstid mellan kvinnor och män.

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är avsaknad av heltidstjänst. Detta är vanligare bland kvinnor än bland män, omkring 200 000 kvinnor och 85 000 män arbetar deltid på grund av avsaknad av heltidstjänst. I många kvinnodominerade yrken finns en deltidsnorm som kan göra det svårt för både kvinnor och män inom dessa yrken att bli erbjudna en heltidstjänst. De senaste två åren har dock andelen kvinnor som arbetar deltid på grund av avsaknad av heltidstjänst minskat, vilket även det har lett till att skillnaden i arbetstid mellan kvinnor och män har minskat något.

I såväl svensk som internationell forskning har det konstaterats att deltidsarbete har en negativ effekt på lönen. Den negativa effekten tenderar att växa allteftersom deltidsarbetet pågår. Skillnader i uppbyggnaden av humankapital är en orsak till skillnaderna i lön mellan hel- och deltidsarbetare. Kvinnors deltidsarbete utgör därför även en förklaring till kvinnors lägre löner.

Skev fördelning av föräldraledighet och vård av barn

Kvinnor är i högre grad än män frånvarande från arbetet till följd av föräldraledighet. År 2015 tog kvinnor ut 74 procent av föräldrapenningdagarna. Kvinnor och män som fick sitt första barn 2009 var i genomsnitt föräldralediga i 13,3 respektive 3,5 månader under barnets två första år. Cirka 23 procent av männen var inte föräldralediga alls under barnets första två år.

Utvecklingen går mot en mer jämställd föräldraledighet, om än långsamt. Inspektionen för socialförsäkringen har undersökt hur föräldraledighetslängderna har utvecklats för barn födda 1994-2006 och funnit att framför allt män utökat föräldraledigheten. Andelen föräldrar som delat jämställt, det vill säga med en fördelning inom intervallet 40-60 procent, på föräldrapenningsdagarna under barnets två första år har också ökat. Ju högre utbildning föräldrarna har desto mer sannolikt är det att de delar lika och särskilt betydelsefullt är det om kvinnan har hög utbildning.


Kvinnor har högre sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har varierat kraftigt över tid, framför allt för kvinnor. Sjukpenningtalet har vänt upp de senaste åren för både kvinnor och män. Uppgången har varit starkare för kvinnor och den relativa skillnaden i kvinnors och mäns sjukpenningtal har aldrig varit större. År 2015 var kvinnors sjukfrånvaro nästan dubbelt så hög som mäns.

Att kvinnor är sjukfrånvarande i större utsträckning än män är inte unikt för Sverige utan gäller även för andra länder som i likhet med Sverige har en hög sysselsättningsgrad bland kvinnor.

Det finns faktorer som delvis kan förklara skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen. Att kvinnor och män arbetar i olika yrken är en sådan faktor. Kvinnor arbetar oftare än män i yrken och sektorer med sämre upplevd psyko¬social arbetsmiljö. Kvinnor är över-represente¬rade i vård- och omsorgsyrken där sjukfrånvaron är hög för både kvinnor och män. Dock är sjukfrånvaron även högre för kvinnor än för män som arbetar inom samma yrke. Att sjukfrånvaron skiljer sig åt kan bero på att kvinnor och män som har samma yrke i hög grad har olika arbetsuppgifter och olika arbetsbelastning. Ett större ansvar för hemmet i kombination med förvärvsarbete är ytterligare en förklaring till den högre sjukfrånvaron för kvinnor.

Halva makten, hela lönen

Jämställdhet är inte bara en fråga om rättvisa utan också en nödvändighet för hållbar tillväxt och utveckling. Jämställdhet är en hörnsten i den svenska modellen. Kvinnor ska ha halva makten och hela lönen. Då krävs förändring. Kvinnors sysselsättningsgrad måste öka och fler måste få möjlighet till heltidslön. Heltid bör bli norm på hela arbetsmarknaden. Föräldraansvaret måste delas jämlikt och könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas.