Finansiering av forskning i Sverige

Statliga investeringar och övriga offentliga investeringar i forskning och utveckling uppgick till drygt 42 miljarder 2016.

Forskningsfinansierande myndigheter

Det finns fyra myndigheter som i huvudsak finansierar forskning. Den största är Vetenskapsrådet som under 2016 fördelar cirka 6 miljarder kronor till grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas fördelar 1,2 miljarder kronor 2016.

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) fördelar 506 miljoner kronor 2016. Forte stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer.

Verket för innovationssystem (Vinnova) fördelar cirka 2,6 miljarder kronor 2016 främst till behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Statens energimyndighet fördelar 1,3 miljarder kronor 2016 främst till forskning om förnyelsebar energi.

Utöver de nämnda myndigheterna finns flera andra myndigheter som finansierar forskning inom olika områden. Det är då vanligt att en mindre del av myndighetens anslag går till finansiering av forskning.

Forskningsstiftelser

Ett antal stiftelser som finansierar forskning bildades vid mitten av 1990-talet med kapital från de tidigare löntagarfonderna. Stiftelserna är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Dessa stiftelsers stöd till forskning utgör ett viktigt komplement till statens investeringar i forskning. De uppräknade stiftelserna beräknas 2016 sammanlagt finansiera forskning för cirka 1,6 miljarder kronor.

Utöver dessa fördelade Riksbankens jubileumsfond 542 miljoner kronor 2015 till samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Av dessa medel fördelades totalt 391 miljoner kronor från den kulturvetenskapliga donationen som bildades med medel från löntagarfonderna.

Privata forskningsfinansiärer

Även många privata finansiärer ger betydande bidrag till forskning. Av dessa kan nämnas Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som fördelade 2,4 miljarder kronor 2015. De senaste fem åren har närmare fyra miljarder kronor beviljats till vetenskaplig forskning och utbildning vid universitet, högskolor och akademier. Vidare delar Cancerfonden ut 385 miljoner kronor under 2016 till forskning inom sitt område.

Universitet och högskolors intäkter för forskning och forskarutbildning

Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var 33,8 miljarder kronor 2013. Det är en ökning om mer än 4 miljarder kronor, eller 13 procent, i fasta priser jämfört med SCB:s analys av intäkterna för 2011. En så stor intäktsökning har inte förekommit tidigare. Både direkta statsanslag och lärosätenas intäkter från externa finansiärer har ökat. Av intäkterna svarade offentliga medel för närmare 80 procent.

Av de totala medlen kommer knappt hälften via direkta anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor. Övriga medel kommer från externa finansiärer som är både offentliga och privata.