Ekonomisk jämställdhet - regeringens insatser

Det andra jämställdhetspolitiska delmålet är Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Ta del av regeringens hittills genomförda insatser.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Arbetsmiljö och arbetsmarknad

Regeringens arbetsmiljöpolitik ska bidra till en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetslivet. Ett delområde som regeringen anser bör ges särskild plats är den psykosociala arbetsmiljön, särskilt i de kvinnodominerade sektorerna. Organisatoriska eller sociala faktorer är den vanligaste orsaken till arbetssjukdom hos kvinnor. Arbetsmiljöverket har beslutat om nya föreskrifter för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som trädde i kraft den 31 mars 2016.

  • Inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020 har Arbetsmiljöverket också fått ett antal uppdrag. Myndigheten ska bland annat analysera dödsolyckor ur ett jämställdhetsperspektiv, ge vägledning om arbetsmiljöutmaningar för gränslöst arbetsliv, utöka tillsyn av arbetstid och arbetstidsrelaterad arbetsmiljöproblematik, göra en tillsynssatsning av äldreomsorgen, kartlägga arbetsmiljöförhållanden i hushållsnära tjänster samt stödja uppdragsforskning med relevans för tillsynsverksamheten 2016–2018 med tonvikt på arbetsmiljö och arbetsmiljörelaterad ohälsa i ett jämställdhetsperspektiv.

  • Arbetsmiljöverket har även haft ett uppdrag av regeringen om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö under perioden 2011-2016. Uppdraget har handlat om att utveckla och genomföra särskilda insatser med syfte att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Insatserna har i första hand riktats till kvinnodominerat arbete. Uppdraget redovisades i mars 2017.

  • Arbetsförmedlingen ska enligt en ändring i myndighetens instruktion 2015 utforma sin verksamhet så att den främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelning på arbetsmarknaden.

    • I juni 2016 genomförde regeringen en hearing utifrån JA-delegationens betänkande Hela lönen – hela tiden (SOU 2015:50). Hearingen, som ersatte en remittering av betänkandet, syftade till att inhämta kunskap om de åtgärder som parterna har vidtagit och parternas syn på regeringens åtgärder och det fortsatta arbetet på området.

Återinförande av årliga lönekartläggningar

Trots att kvinnors ställning på arbetsmarknaden har stärkts och att deras förutsättningar för ekonomisk självständighet har ökat, finns det fortfarande ett lönegap som enligt regeringen är ett tydligt uttryck för kvinnors och mäns olika möjligheter i arbetslivet. Dessa löneskillnader får dessutom konsekvenser för kvinnors inkomster över hela livscykeln, från tiden som yrkesarbetande till pensionen. Det finns därför enligt regeringen alltjämt ett behov av ett aktivt arbete för att komma till rätta med löneskillnaderna. Att kunna identifiera och korrigera osakliga löneskillnader är en viktig del i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. I detta arbete fyller lönekartläggningen en viktig funktion.

  • Regeringen överlämnade den 22 mars 2016 propositionen Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (prop. 2015/16:135) till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att lönekartläggningar ska genomföras varje år istället för vart tredje samt att arbetsgivare med minst 10 anställda ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med lönekartläggning. Riksdagen antog i juni 2016 regeringens proposition och ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2017. Syftet med lagen är att motarbeta osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt bidra till att öka jämställdheten på arbetsmarknaden.

Handlingsplan för jämställda löner

  • Regeringen arbetar strategiskt för att närma sig målet om ekonomisk jämställdhet och avser att sammanställa och presentera en handlingsplan för jämställda löner. Arbetet med denna plan har påbörjats inom Regeringskansliet.

Betydelsen av skattesystemens utveckling för jämställdhet

  • Regeringen avser även att genomlysa betydelsen av skattesystemens utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv. Regeringen har därför gett Skatteverket i uppdrag att med könsuppdelad statistik övergripande kartlägga utvecklingen av skattesystemet. Kartläggningen ska belysa hur skatterna har påverkat inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Utifrån kartläggningen ska Skatteverket fördjupa analysen av 3-5 områden inom skattesystemet som anses särskilt relevanta ur ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggningen ska redovisas senast den 1 augusti 2017 och den fördjupade analysen ska redovisas senast den 28 april 2018.

Heltid ska vara norm, deltid en möjlighet

  • Det är också viktigt att förbättra förutsättningarna för heltidsarbete och ett ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. Alltför ofta organiseras kvinnors arbete så att heltid inte erbjuds. Därför avser regeringen att utreda hur detta påverkar kvinnors livs och möjligheter till egen försörjning och en god livsinkomst, samt vilka kostnader detta har för det offentliga och för ekonomin i stort.

Utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering

  • För att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden satsar regeringen i höstbudgeten 2018 15 miljoner kronor per år 2018-2020 på att öka anslagen till kommuner för insatser för föräldralediga.
  • Ett uppdrag har getts till Arbetsförmedlingen att redovisa en handlingsplan för hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som går till arbete eller studier och därmed öka sysselsättningen och minska arbetslösheten för denna grupp.

Samarbete om jämställda pensioner

De sex partier som står bakom pensionsöverenskommelsen samarbetar sedan juni 2015 i projektet Jämställda pensioner. Projektet ska i ett första steg brett analysera de skillnader i pension som finns mellan kvinnor och män och inbegriper då även områden utanför pensionssystemet i den mån det är sådant som driver på pensionsgapet.

Projektet är indelat i åtta delområden:

1. Det faktiska pensionsgapet och vad som driver det
2. Analys av möjligheterna för att ytterligare dela pensionsrätt
3. Deltidens betydelse för pensionsgapet
4. Pensionsrätt för barnår och studier ur ett jämställdhetsperspektiv
5. Överföring av premiepensionsrätt mellan makar och hur den minskar eller skulle kunna minska pensionsgapet
6. Tjänstepensionens betydelse för pensionsgapet
7. Analys av grundskyddet i ett jämställdhetsperspektiv
8. Efterlevandepensionens utjämnande betydelse i dag och i framtiden.

Delområdena har redovisats samlat i en antologi i juni 2016 (Ds 2016:19). I rapporten anges bland annat att inkomstgapet för pensionärer är 26 procent, medan det är 17 procent för förvärvsaktiva. Inkomstgapet för de äldre än 65 år har också i stort sett varit oförändrat jämfört med 1995. Enligt rapporten är det de inkomstrelaterade delarna av pensionssystemet som ökar gapet, medan grundskyddet inom pensionssystemet (änkepensionen och skatten) minskar det. Medan hela den allmänna pensionen och dess tillhörande förmåner genererar ett inkomstgap på 17 procent, så ökar gapet till 27 procent när tjänstepensionen adderas.

Det bakomliggande skälet till skillnader i pension mellan kvinnor och män är de skillnader som finns under förvärvslivet. Därför är det främst där förändringar behöver ske. Det handlar dock om långsiktiga förändringar och därför finns även behov av att se vad som kan göras för att minska pensionsgapet på kortare sikt, enligt rapporten.

  • Utifrån den samlade analysen har det tagits fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet: Handlingsplan för jämställda pensioner.

  • Regeringen har lagt fram ett förslag om sänkt skatt för pensionärer. Förslaget innebär att 70 procent av alla personer över 65 år får sänkt skatt. För en ålderspensionär med en pension på 14 000 kronor i månaden, vilket är medianpensionen för kvinnliga ålderspensionärer, kommer skatten sänkas med cirka 200 kronor i månaden. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

  • Den som är gift eller registrerad partner kan välja att föra över sin pensionsrätt för premiepensionen till sin maka, make eller registrerad partner. Överföringen är ett sätt att kompensera för hur det obetalda hem- och omsorgsarbetet fördelas. Ytterst få väljer att göra det i dag och en av orsakerna bedöms vara att det är onödigt krångligt att anmäla överföringen. Som en del i samarbetet om jämställda pensioner har regeringen lagt fram ett förslag om att göra överföringen enklare. Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

Jämställd regional tillväxt och attraktionskraft

Jämställdhet är en förutsättning för att nå hållbar tillväxt i alla delar av landet. För att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner måste både kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara.


Följande områden anser regeringen som särskilt betydelsefulla:

  • Systematiskt ledningsarbete för att integrera jämställdhetsmål och jämställdhetsanalys vid planering och genomförande inom det regionala tillväxtarbetet.
  • Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män i regionen när det gäller inkomst, sysselsättning, företagande, företagsstöd, projektstöd, inflytande i tillväxtarbete etc.
  • Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande; öka utrikes födda kvinnors sysselsättning och företagande; jämställd fördelning av projektstöd och företagsstöd; minskad könssegregering på arbetsmarknaden
  • Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen 2014–2020.

  • Tillväxtverket har regeringens uppdrag att 2016–2018 stödja jämställd tillväxt. Målet är att satsningen ska leda till att kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och får tillgång till tillväxtresurser, och därmed bidra till målet med den regionala tillväxtpolitiken.

Fördjupad analys av ungas övergång mellan skola och arbetsliv

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har regeringens uppdrag att analysera och redovisa utvecklingen av ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv. Analysen förväntas bidra till fördjupad kunskap om bl.a. unga kvinnors och unga mäns olika förutsättningar. MUCF ska utifrån analysen lämna förslag på åtgärder som underlättar ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Delrapporten Det stora steget lämnades i februari 2017. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2018.

  • MUCF ska också under 2016 och 2017 genomföra en tematisk analys av bland annat ungas etablering i arbets- och samhällslivet samt beskriva och analysera ungas villkor vad gäller etablering i arbets- och samhällslivet. Analysen ska genomgående ha ett jämställdhetsperspektiv. Delrapporterna Fokus 16, del 1 och del 2 lämnades i november 2016. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2017.

  • MUCF har vidare under 2016 utarbetat former för att sprida kunskap om hur samhällets stöd till unga kvinnor och unga män med psykisk ohälsa och som varken arbetar eller studerar, kan organiseras och utvecklas i samverkan mellan olika aktörer. En slutrapport ska lämnas till Regeringskansliet senast den 31 oktober 2018.

Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen spelar en central roll för att förverkliga målsättningar inom den ekonomiska familjepolitiken, barnrättspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och jämställdhetspolitiken. Den främjar arbetskraftsdeltagande för båda föräldrarna och ger barn möjlighet att få omvårdnad från sina föräldrar samt ger förutsättningar för goda levnadsvillkor för barnfamiljerna.

  • En höjd grundnivå i föräldraförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 2016. Reformen stärker ekonomin i familjer med låga inkomster. Eftersom kvinnor tar ut 90 procent av all föräldrapenning på grundnivå bidrar den också till att stärka kvinnornas ekonomi.

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.