En jämn fördelning av makt och inflytande - regeringens insatser

Det första jämställdhetspolitiska delmålet En jämn fördelning av makt och inflytande handlar om att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare samt att forma villkoren för beslutsfattandet inom samhällets alla sektorer. Ta del av regeringens hittills genomförda insatser.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämn fördelning av makt och inflytande.

Delaktighet och inflytande

  • 2014 års Demokratiutredning överlämnade i januari 2016 betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5). Utredningens förslag syftar till att stärka individens möjligheter till inflytande och att bredda det demokratiska deltagandet, vilket sammantaget är positivt både för utvecklingen mot jämställdhet och mot jämlikhet. Regeringen avser att efter sedvanlig beredning ta ställning till utredningens förslag. En viktig aspekt vid bedömningen av förslagen är om de antas kunna bidra till uppfyllande av delmålet om en jämn fördelning av makt och inflytande mellan könen.

  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har i uppdrag att stärka unga kvinnors och unga mäns möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna. Myndigheten ska under perioden 2014–2017 genomföra insatser i syfte att fler unga kvinnor och unga män ska ta på sig uppdrag som politiskt förtroendevalda och för att motverka att unga politiker väljer att lämna sina uppdrag i förtid. En beskrivning av genomförda insatser och resultat ska redovisas årligen under perioden 2015–2017. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2018.
     
  • MUCF har också i uppdrag att kartlägga, beskriva och sprida goda exempel på hur det unga civilsamhället skapar mötesplatser och nätverk mellan unga nyanlända kvinnor och män och andra unga kvinnor och män, samt hur sådan verksamhet kan finansieras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2018.
     
  • Fritiden spelar en stor roll för unga och är en viktig arena för att unga ska kunna utvecklas och ha inflytande över sitt eget liv. Det är viktigt att fritidsverksamheter för unga utformas så att pojkar och flickor har samma förutsättningar att delta utifrån sina egna behov och intressen. MUCF fick därför i uppdrag att genomföra en kartläggning av den öppna fritidsverksamheten i Sverige. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet i oktober 2016. Kartläggningen har gjorts ur ett jämställdhetsperspektiv och har särskilt belyst situationen för unga nyanlända kvinnor och män och unga kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Stärkta insatser mot rasism, hot och hat

  • Kvinnor som deltar i det offentliga samtalet utsätts i högre grad än män för hot och hat av sexistisk karaktär, vilket är ett allvarligt demokratiskt problem och ett hot mot jämställdheten. Regeringen antog under 2016 en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott som ska utgöra grunden för ett långsiktigt och resultatinriktat arbete. Handlingsplanen avser 2016–2019.
     
  • Regeringen har antagit en handlingsplan till det fria ordets försvar. Med handlingsplanen stärker regeringen arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet. Hot och hat ska motverkas både på nätet och i vardagen. Med denna satsning vill regeringen samla in kunskap och erfarenheter för att arbeta förebyggande och ge stöd till de som ,utsätts.

  • En särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. Kvinnor utsätts i högre grad än män för hot och andra kränkningar av sexistisk karaktär på nätet, vilket riskerar att reducera kvinnors möjligheter att uttrycka sina åsikter. Utredningen Integritet och straffskydd (SOU: 2016:7) överlämnades till regeringen i februari 2016.

Krav på arbetsgivare att främja en jämn könsfördelning på ledande positioner

  • Regeringen anser att det är av stor vikt att jämställdhet på arbetsmarknaden främjas och att diskriminering i arbetslivet motverkas. I propositionen Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter (prop. 2015/16:135) som överlämnades till riksdagen den 22 mars 2016 föreslår regeringen bl.a. att arbetsgivare, genom utbildning, annan kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder ska främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, bland olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner. Den nya lagstiftningen började tillämpas den 1 januari 2017.

Motverka diskriminering

  • För att uppnå ett jämlikt samhälle måste begränsande normer utmanas. Snäva könsnormer och brist på jämställdhet begränsar människors fria livsval. För att nå målet för regeringens politik mot diskriminering krävs arbete genom en rad olika åtgärder samt att förutsättningar ges för att arbetet kan bedrivas effektivt. Regeringen gav därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Utredningen överlämnade i december 2016 sitt slutbetänkande Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87).

Jämn könsfördelning och mångfald

En jämn könsfördelning på maktpositioner är i grunden en rättvisefråga, men också en fråga om att ta tillvara kvinnors och mäns kompetens och potential, vilket bidrar till ekonomisk utveckling. Därför behöver andelen kvinnor på ledande positioner inom såväl näringsliv som offentlig sektor och förvaltning öka.

Regeringen vill att kompetens ska styra när styrelseledamöter utses. Män har utsett män, det är inte en fråga om kompetens utan gamla strukturer. Staten och näringslivet måste ta vara på allas kompetens, även kvinnors. En ökad jämställdhet kommer att långsiktigt gynna utredningar, myndigheter och företag.

  • Sedan 1988 har könsfördelningen i statliga myndigheters styrelser och insynsråd på central och regional nivå redovisats årligen. Den 31 december 2015 uppgick andelen kvinnor till 51 procent och andelen män till 49 procent. Vid samma tidpunkt var andelen ordförande som var kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Sammantaget innebär detta att målet om jämn könsfördelning har uppnåtts.
     
  • Andelen kvinnor och män i statliga kommittéer redovisas årligen i kommittéberättelsen. Gällande könsfördelningen bland ordförande i statliga kommittéer uppgick andelen kvinnor och män till 50 procent vardera i december 2016. Detta innebär att bland ordförande råder en helt jämn könsfördelning mellan kvinnor och män.

  • I syfte att öka mångfalden i företagens ledningsorgan antogs under hösten 2014 ett EU-direktiv om rapportering av mångfaldspolicy. Enligt direktivet ska stora noterade företag beskriva den mångfaldspolicy som företaget tillämpar för styrelsen när det gäller aspekter som t.ex. ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Den nya lagstiftningen började tillämpas den 1 januari 2017. Detta följdes av att regeringen den 16 juni 2016 överlämnade propositionen Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193) till riksdagen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2017.

En jämn könsfördelning bland professorer

I den svenska högskolan ska kvinnor och män kunna verka på lika villkor och med samma möjligheter till akademisk karriär. En jämställd akademi främjar utbildningens och forskningens kvalitet.

  • Riksdagen har fastställt att det ska finnas mål för könsfördelningen av nyrekryterade professorer på lärosätena (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Regeringen har sedan 1997, med uppehåll 2009–2011, angett sådana mål. Trots det är fortfarande tre av fyra professorer män. Regeringen anser att denna fördelning speglar en ojämställd akademi och att ambitionsnivån behöver höjas inför målperioden 2017–2019.

Regeringens nationella målbild är vidare att lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer år 2030.

Ny funktionshinderspolitik

  • Inom Regeringskansliet pågår ett beredningsarbete inför en ny funktionshinderspolitik 2017 och en proposition är planerad. Avsikten är bland annat. att jämställdhet ska bli en tydligare del av politiken. Målet är att flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet.

Förebygga våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremistiska grupper lockar framför allt unga män, även om unga kvinnor också kan vara aktiva i sådana grupper. Forskning lyfter fram grupptillhörighetens betydelse för maskulinitetskonstruktioner och våld. Pojkar och unga män tycks vidare i gruppsammanhang konstruera maskulinitet med mer aggressiva och sexistiska inslag än då de agerar på egen hand. Gruppen, som arena för destruktiva maskulinitetskonstruktioner, är följaktligen viktig att identifiera inom det våldsförebyggande arbetet.

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.