Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - regeringens insatser

Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är en jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete. Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Ta del av regeringens hittills genomförda insatser.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Jämställt föräldraskap

Uttaget av föräldrapenning är inte jämställt. Kvinnor tar ut betydligt högre del av föräldrapenningen än män. Tre fjärdedelar av föräldrapenningen och mer än 60 procent av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn tas ut av kvinnor. Kvinnor är dessutom frånvarande från arbetsmarknaden på grund av obetald, sammanhängande föräldraledighet under betydligt längre tid än vad män är.

Ett antal utredningar och rapporter har konstaterat att den snedfördelning som finns mellan kvinnor och män i uttaget av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning och i den totala längden på föräldraledigheten får negativa konsekvenser för framför allt kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden. Det tar sig uttryck i form av sämre löneutveckling och karriärmöjligheter, högre frånvaro från arbetet på grund av ohälsa och lägre livsinkomst som får betydande konsekvenser för den framtida ålderspensionen. Föräldrapenningen kan i dag även fungera som en inlåsningsmekanism för föräldrar som står långt från arbetsmarknaden på så sätt att arbetssökande insatser eller etableringsinsatser försenas.

Tidigare erfarenheter från att reservera månader i föräldraförsäkringen för respektive förälder har gett goda resultat, särskilt när det gäller pappors omsorgsansvar för barn.

  • En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen infördes därför den 1 januari 2016 och det kommunala vårdnadsbidraget togs bort den 1 februari 2016.

  • Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring (dir. 2016:10). Syftet med översynen är att identifiera problem och föreslå åtgärder för att föräldraförsäkringen i högre grad än i dag ska bidra till jämställdhet på arbetsmarknaden, ett jämställt föräldraskap och även fortsatt bidra till goda uppväxtvillkor för barn. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2017.

    • Regeringen har beslutat om en proposition som föreslår att rätten till föräldrapenning för föräldrar som kommer till Sverige med barn anpassas efter barnets ålder (prop. 2016/17:154). Förslaget kommer från Utredningen om en modern föräldraförsäkring, som den 28 oktober 2016 lämnade sitt delbetänkande Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn (SOU 2016:73). Lagförslaget är ett steg för en bättre etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda kvinnor. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

    Länsstyrelserna har i uppdrag att 2014–2017 stödja kommuner, landsting och andra aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren. Viktiga utgångspunkter är det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. Länsstyrelsen i Örebro län lämnade i samverkan med övriga länsstyrelser en delrapport i februari 2017 och uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2018.

    Försäkringskassan har i uppdrag av regeringen att öka jämställdheten inom föräldraförsäkringen. Det handlar om att på olika sätt öka mäns uttag av föräldradagarna. Som en del i detta arbete startade Försäkringskassan under hösten 2016 kampanjen fifty-fifty med temat Det som är bra delar man lika på. Kampanjen handlar bland annat om att ge tips och inspiration till en ökad jämställdhet inom föräldraförsäkringen.

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.