Jämställd utbildning - regeringens insatser

Det tredje jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

Illustration: Annika Carlsson

Nedan redogör regeringen för ett urval av insatser och prioriteringar inom samhällsområden som är centrala för jämställdhetspolitikens genomförande, när det gäller det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd utbildning.

Stärkt värdegrundsarbete genom nationella skolutvecklingsprogram och förtydligade läroplaner

  • Statens skolverk fick i juli 2015 i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Syftet är bl.a. att utveckla arbetet med skolans värdegrund, vilket inkluderar arbete med jämställdhet, normkritik samt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

  • I februari 2017 fick Skolverket i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan för att förtydliga skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, att gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män samt att aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter. Uppdraget ska redovisas senast i maj 2017.

  • Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra en översyn av läroplanen för förskolan. I översynen ska olika delar i förskolans läroplan förtydligas, uppdateras och samordnas. Bland annat behöver läroplanens skrivningar om jämställdhet tydliggöras. Ett aktivt arbete med jämställdhet och normkritiska perspektiv behövs för att synliggöra eventuella skillnader i förhållningssätt och bemötande av barnen samt bidra till ett förändringsarbete. Uppdraget ska redovisas senast den 23 mars 2018.

Elevhälsa – psykisk ohälsa och frånvaro

  • Fler flickor och unga kvinnor än pojkar och unga män upplever psykisk ohälsa. Att alla elever mår bra är av stor vikt för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag. I syfte att förstärka och utveckla elevhälsan satsar regeringen 200 miljoner kronor årligen från och med 2016 för fortsatta insatser för en förstärkt och utvecklad elevhälsa. Skolverket har också fått i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan.

Förebyggande av könsstereotypa val

  • Skolverket har regeringens uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser för främst studie- och yrkesvägledare för att förbättra kvaliteten inom vägledningen. Insatserna ska fokusera på att stärka jämställdhetsperspektivet för att motverka att elevernas studie- och yrkesval inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund. Uppdraget ska delredovisas årligen senast den 15 mars och slutredovisas senast den 15 mars 2019.

  • Regeringen beslutade i mars 2017 om ändringar i läroplanen för grundskolan och bland annat i kursplanerna för matematik och teknik konkretiserades programmering som ett inslag i undervisningen. Programmering som ett tydligt inslag i grundskolan ska bland annat tidigt väcka, inte minst flickors, intresse och lust för tekniska frågor för att med tiden få fler att söka sig till tekniska utbildningar.

  • Yrkesprogramsutredningen överlämnade i november 2015 sitt slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:97) till regeringen, med förslag på bland annat hur försöksverksamheten med branschlärlingar kan utformas för att uppmuntra eleverna till mindre könsstereotypa utbildningsval. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

  • Gymnasieutredningens uppdrag (U2015:01) omfattar analys och förslag till åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed få de kunskaper som behövs såväl i arbetslivet som för fortsatta studier. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomgående anläggas på samtliga frågor som behandlas. Utredningen överlämnade i oktober 2016 sitt slutbetänkande En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Insatser för jämställdhet i högskolesektorn

Jämställdhet i högskolan är i grunden en fråga om rättvisa för individen, men det är också en avgörande fråga för samhällsutvecklingen.

  • I maj 2015 tillsatte regeringen en expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan. Expertgruppen består av personer från olika delar av samhället som kan bidra med kunskaper och erfarenheter i jämställdhetsfrågor.

  • Riksdagen fastställde 1997 att det ska finnas mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på universitet och högskolor. Inför nuvarande målperiod, 2017–2019, höjde regeringen ambitionsnivån avsevärt. Dels är de nya rekryteringsmålen betydligt högre än under föregående målperiod. Dels sätts, för första gången, en nationell målbild: lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer 2030.


• I november 2016 presenterade regeringen propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. I propositionen presenterar regeringen ett antal åtgärder för att främja jämställdhet i högskola och forskning. En mer jämställd fördelning av forskningsmedel är en tydlig målsättning. Detta vill regeringen uppnå bland annat genom en tydligare styrning av de statliga forskningsfinansiärerna när det gäller jämställdhet.

Alla statliga universitet och högskolor har fått i uppdrag att ta fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, bl.a. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning.

Indikatorer för att mäta jämställdhet i utbildning

Övergripande mål för regeringens jämställdhetspolitik

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål.

Det övergripande målet tar sikte på både samhälleliga strukturer, processer, villkor och möjligheter samt på den individuella friheten, kopplat till kön och makt. Maktbegreppet är centralt i jämställdhetspolitiken och målet uttrycker regeringens uppfattning om vad som utmärker ett jämställt samhälle – ett samhälle där kvinnor och män har samma makt på kollektiv nivå att forma samhället och att på individuell nivå forma sina liv. Vidare beskriver målet vilket resultat som ska nås genom att kvinnor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män.