Mål för kommuner och landsting

Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting och därmed bidra till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.

Att det kommunala självstyret är en viktig del av det demokratiska systemet i Sverige framgår redan av regeringsformen, som är en av grundlagarna. Enligt regeringsformen har kommuner och landsting rätt att ta ut skatt. I lag anges även vad kommuner och landsting får göra (frivilliga verksamhet) respektive vad de ska göra (obligatoriska verksamheter). Ramarna för de kommunala verksamheterna sätts av riksdagen och regeringen i form av lagar och förordningar. Även de föreskrifter som statliga myndigheter beslutar om kan påverka verksamheten.

Kommuner och landsting har sedan länge haft till uppgift att säkra den lokala gemensamma välfärden och gemensamma intressen. Landstingen har fått de uppgifter som kräver ett större befolkningsunderlag än de flesta kommuner har, främst hälso- och sjukvård. Mellan 65 och 70 procent av verksamhetskostnaderna finansieras med den kommunalskatt och landstingsskatt som tas ut på våra beskattningsbara inkomster. Staten bidrar därutöver med olika statsbidrag, som utgör mellan 15 och 20 procent av intäkterna. Över hälften av statsbidragen är allmänna eller generella statsbidrag, som till skillnad från riktade statsbidrag används på det sätt kommunerna och landstingen själva bestämmer.

Genom systemet med kommunalekonomisk utjämning utjämnas skillnader i skattekraft mellan kommunerna respektive landstingen. Dessutom utjämnas de skillnader i kostnader som kommuner och landsting har till följd av skillnader i åldersstruktur, geografiska förhållanden och socioekonomiska faktorer. Därigenom skapas goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting och därmed bidra till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.