Mål för hav och vatten

Våra hav, sjöar och vattendrag är en livsviktig resurs, både för vår överlevnad och för människors försörjning. Regeringens ambition är att ta krafttag i arbetet med att nå de nationella havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. För att nå resultat i havs- och vattenmiljöarbetet krävs ett nära samarbete mellan olika sektorer. Eftersom våra havsområden delas med grannländerna sker mycket av arbetet i olika internationella forum och samarbeten.

Nationella mål för havs- och vattenmiljön

Riksdagen har antagit propositionen "En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster". I propositionen presenteras en rad åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster som vattenrening, produktion av mat och fibrer samt friluftsliv.

Mer information om propositionen En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Hur haven mår är en viktig del i regeringens sammanhållna havspolitik, som syftar till att förbättra miljön samtidigt som den skapar hållbar tillväxt och arbetstillfällen. Skyddet av den marina miljön prioriteras och regeringen vill inrätta fler marina reservat. Miljöövervakningen förstärks främst för ökad övervakning av hav och vatten.

Många av de svenska miljökvalitetsmålen berör hav och vatten:

  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Ingen övergödning
  • Myllrande våtmarker
  • Giftfri miljö
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Grundvatten av god kvalitet

Mer information om regeringens miljömålsarbete

EU-mål i svensk lagstiftning

Sverige genomför EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s havsmiljödirektiv. Direktiven omfattar både mål och åtgärder. Ett stort antal myndigheter deltar i arbetet. Direktiven innebär att:

  • Senast år 2015 ska god ekologisk och kemisk status nås i sjöar och vattendrag.
  • Senast år 2020 ska god miljöstatus nås eller upprätthållas i den marina miljön.

Internationella och regionala samarbeten

Globalt och regionalt samarbete är nödvändigt för att förbättra vatten- och havsmiljön. Sverige deltar i flera regionala och globala samarbeten. Det viktigaste samarbetet för Sverige på havsmiljöområdet är de två regionala havskonventionerna Helsingforskommissionen, Helcom, och Ospar. Båda dessa samarbeten är centrala för genomförandet av havsmiljödirektivet. Senast år 2021 ska god miljöstatus nås eller upprätthållas i Östersjön, enligt Helcoms handlingsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan).

Helsingforskommissionen

Inom Helsingforskommissionen, Helcom, arbetar Östersjöländerna för att förbättra Östersjöns miljö. Målet med arbetet är att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021. 2007 kom länderna överens om en aktionsplan för Östersjön: the Baltic Sea Action Plan, BSAP.

Idag är åtta av nio Östersjöländer även medlemsländer i EU. Därför har EU:s vatten- och havspolitik stor betydelse för Östersjöns miljö. Arbetet inom EU samordnas med miljösamarbetet i Östersjöregionen.

Osparkommissionen

Samarbetet bygger på Osparkonventionen, vars formella namn är Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Konventionen hanterar frågor om övergödning, farliga ämnen, radioaktiva ämnen, offshoreverksamhet i olje- och gasindustrin, marin biologisk mångfald samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. I samarbetet ingår de nordiska länderna, EU-kommissionen, Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Schweiz och Storbritannien. Sekretariatet ligger i London. Vid årliga möten i Osparkommissionen definierar medlemsländerna gemensamma rekommendationer och beslut om miljöregler och åtgärder för att förbättra miljön i Nordostatlanten och Västerhavet.

Ramsarkonventionen

Den internationella våtmarkskonventionen, Ramsarkonventionen, handlar om bevarande och hållbart nyttjande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden. Bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster utgör grunden i konventionen, men även det hållbara nyttjandet och socioekonomiska frågor tas upp i arbetet.