Mål för klimat och luft

Klimatförändringarna är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Arbetet med att minska klimatutsläppen kräver flera lösningar och ett sammanhållet globalt och nationellt politiskt arbete.

Ordförklaringar

Ordlista

Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen. Sverige ska minska utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Under mandatperioden 2014-2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska. Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Utveckling och investering inom grön teknik krävs för att klara av de utmaningar vi står inför inom miljöområdet. Genom investeringar i en bättre miljö skapas jobb och framtidsmöjligheter.

Nationella luft- och klimatmål

De miljökvalitetsmål som berör klimat- och luftområdet är:

  • Begränsad klimatpåverkan
  • Frisk luft
  • Bara naturlig försurning

Sveriges miljömål

Mål för den svenska klimat- och energipolitiken till år 2020 är:

  • 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990, för de utsläpp som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter
  • minst 50 procent förnybar energi
  • 20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008
  • minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn

EU:s mål för luft och klimat

EU:s klimat- och energipolitik fram till 2020 utgår från målen:

  • EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Målet kan ökas till 30 procent minskning av utsläppen.
  • 20 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel ska samma år vara minst 10 procent.
  • EU ska nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år 2020.

I oktober 2014 beslutade EU:s stats- och regeringschefer om ett nytt ramverk för EU:s klimat- och energipolitik fram till år 2030. Ramverket innehåller bland annat:

  • mål om minskade utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990
  • mål om minst 27 procent förnybar energi på EU-nivå till 2030
  • mål om minst 27 procent ökad energieffektivisering till 2030

EU:s miljö- och klimatpolitik

Artikel: EU:s handel med utsläppsrätter

På luftområdet finns två särskilt viktiga direktiv, vars mål driver arbetet inom EU.

  • Direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar fastställer tak för utsläpp av svaveldioxid, kväveoxid, flyktiska organiska ämnen och ammoniak. Takdirektivet är motorn i åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningarna i Europa.
  • EU:s luftkvalitetsdirektiv innebär att det finns gränsvärden för hur smutsig luften får vara och hur luftkvaliteten ska övervakas. Om gränsvärdena överskrids måste ett åtgärdsprogram tas fram. Sådana program har tagits fram för drygt ett tiotal svenska städer.

Internationella mål för luft och klimat

FN:s konvention om klimatförändringar (UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet är grunden för det internationella samarbetet på klimatområdet. Inom de internationella klimatförhandlingarna förhandlas just nu en ny överenskommelse som ska antas i Paris i december 2015 och gälla från 2020. Regeringens mål i klimatförhandlingarna är en överenskommelse om kraftiga utsläppsbegränsningar som innebär att den globala medeltemperaturökningen kan hållas så långt under två grader som möjligt.

Artikel: Sveriges syn på det nya klimatavtalet

Det internationella luftvårdsarbetet sker till största del inom FN:s luftvårdskonvention. Göteborgsprotokollet är det viktigaste och mest omfattande av protokollen i luftvårdskonvention och innehåller nationella utsläppstak för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar.