Enklare företagande

Regeringens övergripande mål är att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020. För att nå dit behöver näringslivsklimatet stärkas så att fler startar företag, men även så att företag kan växa, exportera och anställa fler. Därför prioriterar regeringen arbetet med att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet.

Foto: Johan Mård/Folio

En viktig faktor för tillväxt och sysselsättning är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Regeringens målbild är därför att "Sverige ska vara digitalt, transparent och innovationsfrämjande för ett enklare och konkurrenskraftigt företagande".

Fokusområden för förenklingsarbetet

För att nå målbilden inriktas förenklingsarbetet under mandatperioden på områdena Bättre service och Mer ändamålsenliga regler och följs upp mot fyra mål.

Målen för området Bättre service är att:

  • handläggningstiderna hos myndigheterna ska minskas
  • det ska bli enklare att lämna uppgifter. Uppgifter ska lämnas Digitalt först – vid ett tillfälle.

För området Mer ändamålsenliga regler är målen att:

  • färre företag upplever regler som tillväxthinder
  • administrativa kostnader till följd av regler ska minska.

Samtliga mål har år 2020 som slutdatum men kommer att följas upp och utvecklas löpande. En årlig uppföljning mot målen lämnas i regeringens budgetproposition.

Digitala myndighetskontakter är utgångspunkten i förenklingsarbetet

Regeringen anser att det finns en outnyttjad potential i digitaliseringen som hjälpmedel för att göra det enklare för företagen. Det finns också en förväntan från svenska medborgare och företag att fler myndighetskontakter ska kunna skötas digitalt. Det ställer nya krav på kontakterna med offentlig förvaltning.

Det är därför ordet "digitalisering" inleder regeringens målbild för förenklingsarbetet: "Sverige ska vara digitalt, transparent och innovationsfrämjande för ett enklare och konkurrenskraftigt företagande".

En digital statsförvaltning ger en grund för att göra det enklare för företagen i kontakten med myndigheterna. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus. Regeringens bedömning är att digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag.

Nya digitala lösningar ska ge enklare restaurangföretagande

I februari 2016 slöt regeringen en överenskommelse med SKL kring att samarbeta för ett enklare restaurangföretagande med hjälp av nya nationella digitala lösningar. Målsättningen med överenskommelsen är att 2017 kunna erbjuda majoriteten av alla restaurangföretagare i Sverige digitala tjänster för att starta och driva sin verksamhet. Även Tillväxtverket och Bolagsverket har fått i uppdrag att verka för att syftet med överenskommelsen nås. Det här är den första delsatsningen inom Digitalt först, som är regeringens initiativ för att växla upp arbetet med att digitalisera det offentliga Sverige.

Restaurangbranschen har valts ut, inte bara för att den är viktig för tillväxt och sysselsättning. Restaurangbranschen är även en regeltung bransch som kräver omfattande kontakter med kommun och myndigheter för att få nödvändiga tillstånd på plats. Arbetet inleds med restaurangbranschen men regeringen kommer sedan att ta sig an andra branscher och processer med ett liknande arbetssätt.

Förenklingsarbetet på EU-nivå

– Tydlig signal till EU-kommissionen: Gör mer för att minska onödiga regelbördor för företag. Det är otroligt viktigt för svenska och europeiska företags globala konkurrenskraft, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

En stor del av lagstiftningen som svenska företag har att förhålla sig till beslutas på EU-nivå. Förenklingsarbetet inom EU är ett långsiktigt arbete som kräver kontinuerligt fokus för att ge resultat. Sverige har därför bedrivit ett konsekvent arbete så att bördan och byråkratin till följd av EU-lagstiftning minskar. Sverige stödjer Europeiska kommissionens arbete med Regulatory Fitness and Performance Programme (Refit), men driver också att kommissonen ska sätta upp mål för att minska regelbördan. Sverige har även verkat för en utveckling av arbetet med konsekvensutredningar på EU-nivå. Bättre konsekvensutredningar är en av flera förenklingsåtgärder som är aktuella för att stärka tillväxten i Europa.