Mål för näringspolitik

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

Det är ett tydligt sysselsättningsmål som styr näringspolitiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Utvecklingen i näringslivet påverkas av en rad olika faktorer. En av dem är att Sverige är ett land som är helt beroende av vår konkurrenskraft på globala marknader. För regeringen är det viktigt att svenska företag ska konkurrera med sin kompetens, produktivitet och innovationsförmåga.

Företag i Sverige har i dag generellt sett goda ramvillkor att verka inom. Regeringen anser att det är prioriterat att fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra dessa ramvillkor, inte minst för små och medelstora företag.

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv

Regeringen vill stärka näringslivsklimatet så att fler startar företag men även så att befintliga företag och potentiella företag kan växa, exportera och anställa fler.

Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv är grunden för att skapa fler, nya och bättre jobb i Sverige. Stora företag är viktiga för sysselsättningen, men de nya jobben skapas främst i små och medelstora företag. Särskilt viktiga för jobbskapandet är de högpresterande, innovativa företagen. Förenkling och goda ramvillkor är därför prioriterade frågor för regeringen.

Sveriges företagare är bland EU:s äldsta. Det finns en stor potential för en ung generation att vidareutveckla och göra befintliga företag mer innovativa. Regeringens ambition är därför att underlätta finansieringen för att ta över företag som behöver generationsväxling. Regeringen vill också stärka start-up scenen.

För att få fler växande, konkurrenskraftiga och innovativa företag måste också fler små och medelstora företag kunna, vilja och våga ta steget ut på en internationell marknad.

Information och rådgivning

Tillgång till information och kunskap är viktigt för att kunna starta och utveckla företag. Den rådgivning som staten tillhandahåller ska utgå från företagens behov, vara marknadskompletterande, kostnadseffektiv och beakta regionala förutsättningar. Exempel på sådana insatser är verksamt.se och Almis rådgivningsverksamhet.

Arbetet för att främja ett hållbart företagande, där alla goda idéer kan tas tillvara, fortsätter. Exempel på områden som regeringen kommer att prioritera är:

  • Satsning för att underlätta för företagande bland personer med utländsk bakgrund
  • Internationalisering
  • Fortsatt satsning på turism

Att förenkla för företagen

Att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet kommer att vara fortsatt prioriterat av regeringen under mandatperioden. En viktig faktor för tillväxt och sysselsättning är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Regler som omfattar företagande är en sådan faktor och det är därför centralt att reglerna är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Men även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor vikt för ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

En digital statsförvaltning ger en grund för att göra det enklare för företagen i kontakten med myndigheterna. En fullt ut digital ärendehantering gör det lättare för företag att göra rätt från början, att få en snabbare ärendehantering och att lättare få besked om ärendestatus. Regeringens bedömning är att digitala tjänster ska, så långt det är möjligt och där det är relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med medborgare, organisationer och företag. Den första delsatsningen inom Digitalt först är inriktat på ett enklare restaurangföretagande. Den lanserades i februari och går ut på att SKL, Tillväxtverket, Bolagsverket tillsammans med ett 15-tal kommuner, gör ett arbete för att med digitala lösningar erbjuda enklare myndighetskontakter för restaurangföretagare.

Under mandatperioden inriktas förenklingsarbetet mot områdena "Bättre service" och "Mer ändamålsenliga regler" och följs upp mot fyra mål. Målen för området "Bättre service" är att det ska bli enklare att lämna uppgifter samt att servicen ska förbättras och handläggningstiderna kortas. För området "mer ändamålsenliga regler" är målen att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnader till följd av regler ska minska.

Kapitalförsörjning

Ett väl fungerande ramverk och system för kapitalförsörjning är avgörande för att företag ska kunna starta och expandera. Statens roll är marknadskompletterande. Företagens behov av externt kapital ska i första hand tillgodoses av den privata marknaden. Exempel där det finns behov av marknadskompletterande insatser är i områden där den privata marknaden verkar i begränsad omfattning. Det gäller till exempel tidiga utvecklingsskeden och vid kommersialisering av innovativa affärsidéer i nya eller växande kunskapsbaserade företag.

De statliga finansieringsinsatserna utgör ett system där de olika delarna tillkommit över långtid. Regeringens ambition är att tydliggöra och förenkla dagens system, inklusive att minska inlåsningar och göra kapitalet mer verksamt gentemot de marknadskompletteran-de behov som finns. Regeringen tillsatte därför våren 2015 en utredning med uppdrag att kartlägga behovet av finansieringsinsatser riktade till små och medelstora företag och föreslå förändringar för ökad effektivitet och ändamålsenlighet i de statliga insatserna. Utredningen presenterade ett antal förslag som regeringen i huvudsak omhändertagit i proposition Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop. 2015/16:110).

Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt (prop. 2015/16:110).