Frågor och svar om propositionen Nya utstationeringsregler

Regeringen har beslutat en proposition om nya utstationeringsregler i Sverige. Förslaget innebär lagändringar som syftar till att stärka den svenska modellen och kollektivavtalens ställning för att modellen ska fungera även när det gäller skydd för utstationerade arbetstagare. Förslaget innebär att lex Laval rivs upp genom att den så kallade bevisregeln tas bort.

Vad är utstationering?

Utstationering är när arbetstagare som vanligtvis arbetar i ett land skickas till ett annat land för att arbeta under en begränsad tid. Under 2015 var antalet utstationerade till Sverige cirka 42 700 personer enligt Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Under första halvåret 2016 hade 24 509 utstationerade arbetstagare ett pågående uppdrag i Sverige. Det är en liten andel av den totala arbetskraften, men antalet utstationeringar ökar och är starkt koncentrerade till vissa branscher, framför allt byggverksamhet och tillverkning. De villkor som gäller för utstationerade arbetstagare får stor påverkan på berörda branscher och därmed också för hela arbets­marknaden.

Varför vill regeringen ändra utstationeringsreglerna?

Regeringen vill utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen så att den ska fungera även när det gäller skyddet för arbetstagare från andra länder som arbetar tillfälligt i Sverige. Kollektivavtalens ställning ska stärkas och svenska fackförbund ska alltid kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder. Det ska också bli lättare för utländska arbetsgivare att ta reda på vilka villkor som gäller på svensk arbetsmarknad.

Vilken är den viktigaste förändringen som föreslås?

Den viktigaste förändringen i lagförslaget är att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal i utstationeringssituationer. Regeringen vill riva upp lex Laval genom att ta bort den så kallade bevisregeln som finns i dag. Svenska fackförbund kommer därmed få större möjligheter att använda stridsåtgärder för att uppnå ett kollektivavtal i situationer där parterna inte frivilligt kan komma överens om att teckna kollektivavtal. Svenska fackförbund får i dag inte vidta stridsåtgärder mot ett utstationerande företag om företaget kan visa att det på vissa områden har villkor för sina arbetstagare som är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett centralt kollektivavtal. De arbets- och anställningsvillkor svenska fackförbund kan gå till strid för i utstationeringssituationer är även fortsättningsvis begränsade till minimivillkoren i den så kallade hårda kärnan i utstationerings­direktivet (se nästa fråga).

Vilka är de utstationerades rättigheter, den så kallade hårda kärnan?

Den hårda kärnan är de arbets- och anställningsvillkor som räknas upp i utstationeringsdirektivet, där det utstationerande företaget ska följa det som gäller beträffande dessa villkor i landet där arbetet utförs. Den hårda kärnan gäller bland annat minimilön, villkor om semester, arbetstids- och arbetsmiljöbestämmelser samt bestämmelser om likabehandling och icke-diskriminering.

Finns det fler förslag i propositionen?

  • Regeringen föreslår i propositionen bestämmelser som syftar till att öka transparensen och förutsebarheten vid utstationering, så att utstationerande företag på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på vilka villkor som gäller på den svenska arbetsmarknaden.
  • Regeringen föreslår att en utstationerande arbetsgivare ska vara skyldig att på begäran utse en företrädare som är behörig att förhandla om kollektivavtal.
  • Regeringen föreslår att fackförbund ska få särskilda kontrollbefogenheter för att kontrollera att avtalet följs.
  • Regeringen föreslår att utstationerade arbetstagare som inte är medlemmar i ett fackförbund ska ha rätt att kräva kollektivavtalsvillkor, som omfattas av den hårda kärnan, i svensk domstol.
  • Regeringen föreslår ett repressalie­skydd för utstationerade arbetstagare. Det betyder att en arbetstagare som kräver arbets- och anställningsvillkor enligt lag eller kollektivavtal, som omfattas av den hårda kärnan, inte ska få utsättas för repressalier av sin arbetsgivare, och kan få rätt till skadestånd om det sker.

Vilka berörs av förslagen om nya utstationeringsregler?

De som främst berörs är fackförbund, arbetsgivarorganisationer, arbetstagare som utstationeras till Sverige och arbetsgivare som utstationerar eller avser att utstationera arbetskraft till Sverige. Även Arbetsmiljöverket berörs av förslagen.

När träder lagändringarna i kraft?

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.