Straffskärpningar på över trettio områden

Sedan den nuvarande mandatperioden inleddes hösten 2014 har regeringen tagit initiativ till fler än 30 straffskärpningar relaterade till den organiserade brottsligheten. Här presenteras ett urval.

I sammanställningen nedan räknas skärpningar av straffskalorna samt nykriminaliseringar. I flera fall har även det straffbara området utvidgats vilket också innebär en skärpning av det straffrättsliga regelverket. Detta inkluderas emellertid inte i nedanstående uppräkning.

Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte

För att kunna motverka terrorism behövs en effektiv straffrättslig lagstiftning. Regeringen har skärpt den svenska regleringen ytterligare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2016.

Synnerligen grova narkotikabrott

Regeringen har infört att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Ändringen av lagen innebär att straffen skärps för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Den organiserade brottsligheten är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. Regeringen har gjort ändringar i det straffrättsliga regelverket för att denna typ av brottslighet mer effektivt ska kunna motverkas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Det innebär också att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor skärps. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Bedrägerier med så kallade bluffakturor är ett allvarligt problem för både enskilda och samhället och vållar dessutom svårigheter i rättstillämpningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte

Regeringen föreslår flera lagändringar som ytterligare stärker skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former. För att anpassa det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten till teknik- och samhällsutvecklingen föreslår regeringen att skyddet stärks och moderniseras. Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt trädde lagändringarna i kraft den 1 januari 2018.

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten

Den illegala förekomsten och användandet av explosiva varor, främst handgranater, har ökat de senaste åren. Antalet anmälda vapenbrott och antalet fall av dödligt våld där skjutvapen använts har också ökat. För att motverka den utvecklingen föreslår regeringen ett antal lagändringar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.