Regeringens etableringspaket: Utbildning

Människor som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Behovet av utbildningsinsatser för att etablera sig på arbetsmarknaden är individuellt, och kräver därför satsningar på såväl gymnasiala utbildningar som på vuxenutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning. Validering av kompetens och bedömning av utländsk utbildning, liksom olika slags kompletterande utbildningar vid behov, kan vara av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden och för att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara.

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Stadigvarande kunskapslyft med fler platser inom regionalt yrkesvux

Regeringen vill fortsätta att öka satsningarna på ett stadigvarande kunskapslyft med fler permanenta utbildningsplatser inom regionalt yrkesvux inklusive lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux). Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av yrkesvux till totalt motsvarande ca 27 750 platser 2019 och en utbyggnad av lärlingsvux till ca 3 150 platser 2019.

Regeringen reserverar även fortsatt delar av satsningarna på regionalt yrkesvux för yrkesutbildningsplatser som kombineras med svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk inom komvux och särskild utbildning för vuxna (särvux) på grundläggande nivå.

För att ytterligare utveckla yrkesutbildningen för vuxna på gymnasial nivå avser regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur yrkesutbildningen för vuxna, med särskilt fokus på nyanländas etablering, kan reformeras, till exempel genom införandet av yrkesskolor.

Artikel: Satsningar inom utbildningsområdet

Svenska från dag ett – språkundervisning för bättre etablering

Svenska från dag ett är en satsning för att ge nyanlända i Sverige möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för, och inblick i, det svenska samhället. Ett viktigt syfte är att ge deltagarna en meningsfull sysselsättning under asyltiden. Studieförbunden och folkhögskolorna har gjort en betydande insats och erbjudit en meningsfull sysselsättning som i många fall också visat sig kunna förkorta tiden i annan språkundervisning.

Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort. Svenska från dag ett anordnades 2016 i 273 av Sveriges 290 kommuner. Från den 15 augusti 2015 till och med den 31 december 2015 deltog drygt 60 000 individer. Under 2016 beräknas över 80 000 unika personer ha deltagit i Svenska från dag ett.

Artikel: Stort intresse för Svenska från dag ett
Pressmeddelande: Svenska från dag ett för bättre etablering

Tekniksprånget förlängs och vidgas till att omfatta nyanlända akademiker

Tekniksprånget syftar till att genom praktik bredda intresset bland unga kvinnor och män med slutförd gymnasieutbildning från teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet för att söka ingenjörsutbildningar vid högskolan. Satsningen förlängs till och med 2019, och regeringen beräknar att omfördela 11 miljoner kronor årligen 2018 och 2019 för detta.

Medlen bör även kunna omfatta insatser för att finansiera försöksverksamhet med praktik för nyanlända ingenjörer för att underlätta etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Pressmeddelande: Förbättrat mottagande och kortare vägar till arbete

Utökning av Samverkan för bästa skola

Regeringen har lanserat ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation. Som en del av detta förstärks satsningen Samverkan för bästa skola, så att bland annat stödet till skolor med svåra förutsättningar kan utökas. Regeringen avser att bredda satsningen så att förskolan och förskoleklassen inkluderas. Vidare vidgas målgruppen för insatser för nyanlända så att de i helhet inkluderar gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Regeringsuppdrag: Uppdrag om samverkan för bästa skola

Större möjlighet för friskolor att ta emot fler nyanlända

I en proposition till riksdagen, den 27 maj 2016, föreslår regeringen lagändringar för att ge fristående skolor större möjligheter att ta emot elever som har bott i Sverige så kort tid att de inte haft möjlighet att stå i kö.

En elev som nyligen har anlänt till landet har inte samma möjligheter att välja en fristående förskoleklass, grundskola eller grundsärskola som tillämpar kötid som urvalsgrund och som har fler sökande än platser, som elever som har varit bosatta i Sverige en längre tid och har haft möjlighet att i tid ställa sig i kö.

Pressmeddelande: Proposition Fler elever i fler skolor

Ökade resurser till Universitets- och högskolerådet (UHR) för bedömning av utländsk utbildning

Merparten av bedömningarna av utländsk utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå görs av Universitets- och högskolerådet. Belastningen på verksamheten har de senaste åren varit hög och handläggningstiderna långa. Det är viktigt att verksamheten ges långsiktiga förutsättningar att fungera väl. Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag att vidareutveckla bedömningen av utländsk utbildning, bland annat för att också personer som har bristande dokumentation över sin eftergymnasiala utbildning ska kunna få utbildningen bedömd, vilket inte är möjligt i dag. Regeringen har mot den bakgrunden ökat anslaget för rådets bedömning av utländsk utbildning till UHR.

Fler ska kunna få sin utländska utbildning bedömd

Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att som en försöksverksamhet under 2016–2020 vidareutveckla bedömningsverksamheten för att, med stöd av en validering som utförs av universitet och högskolor eller utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, också kunna bedöma avslutad eftergymnasial utbildning med bristande dokumentation. Myndigheten ska även utveckla en process för att personer som har en dokumenterad men oavslutad högskoleutbildning ska kunna få sin utbildning bedömd.

Validering av reell kompetens inom högskolan

För regeringen är det prioriterat att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom högre utbildning erbjuds den möjligheten. Situationen i dag bedöms inte fungera tillfredsställande varför regeringen har beslutat om en tillfällig satsning på validering i form av medel till lärosätena för att utveckla effektivare bedömningar av reell kompetens under 2016-2018. Universitets- och högskolerådet har också fått i uppdrag att bidra till att en varaktig struktur kan etableras för såväl stöd till lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens som för samarbete mellan lärosäten i fråga om denna bedömning.

Utökade medel till kompletterande utbildningar

För många personer med en utländsk utbildning kan möjligheten att komplettera den vid en svensk högskola vara avgörande för etablering på den svenska arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst inom de yrken för vilka det krävs legitimation för yrkesverksamhet. Regeringen menar att en omfattande förstärkning av de kompletterande utbildningarna för personer med avslutad utländsk utbildning, motsvarande en svensk högskoleutbildning, är nödvändig och har påbörjat en stor satsning som avser åren 2016-2020.

Artikel: Lärosäten ska starta kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen

Valideringsdelegationen

Regeringen tillsatte i november 2015 en valideringsdelegation med uppdrag att följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska verka fram till och med 2019. I mars 2017 överlämnade delegationen delbetänkandet En nationell strategi för validering (SOU 2017:18) med förslag och ställningstaganden för arbetet framöver.

Pressmeddelande: Nationell delegation ska föreslå strategi för validering
SOU 2017:18 En nationell strategi för validering

Kurser om validering för studie- och yrkesvägledare

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att under 2016-2017 utforma och genomföra fortbildningskurser om validering för studie- och yrkesvägledare inom framför allt vuxenutbildningen. Syftet med fortbildningsinsatsen är att öka kunskaper om valideringsprocessen och på så sätt bidra till att bedömningar av enskildas förutsättningar görs på ett likvärdigt sätt. Fortbildningsinsatserna som tas fram består dels av en allmänt tillgänglig webbaserat kurs i validering, dels en kortare högskolekurs i validering. Uppdraget ska vara slutfört 1 mars 2018.

Standard för branschvalidering

Branscherna och arbetsgivarna har själva ansvar för att utforma och tillämpa branschanpassade valideringsmodeller. De behöver uppdateras med jämna mellanrum och de behöver bli fler. Myndigheten för yrkeshögskolan har på regeringens upptag tagit fram en standard för branschvalidering. Standarden bidrar till utvecklingen av branschmodeller samt att kvalitetssäkra dessa.

Fler kontakttolkar

Sverige måste ha ett bra och rättssäkert mottagande. När allt fler människor kommer till Sverige behövs även fler tolkar som kan vara med när personer som inte behärskar svenska möter representanter för myndigheter eller andra delar av det svenska samhället. Mot bakgrund av att det råder brist på kontakttolkar har regeringen 2016 möjliggjort en fördubbling av antalet utbildningsplatser inom den sammanhålla grundutbildningen till kontakttolk. Regeringen har 2016 även tillfört medel för att förbättra möjligheterna till validering av befintliga tolkars kunskaper samt avsatt ökade resurser för så kallade preparandutbildningar inför auktorisation och andra fördjupningskurser för att ge förutsättningar att öka antalet auktoriserade tolkar.

Kvalitetshöjande insatser inom sfi

Regeringens mål är att människor som kommer till Sverige ska få en så bra språkundervisning som möjligt för att så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor årligen för kvalitetshöjande insatser inom sfi som bland annat innehåller kompetensutveckling i ämnet svenska som andraspråk för lärare som undervisar i sfi och svenska som andraspråk, insatser för att fler ska vilja bli sfi-lärare samt extra stöd till undervisande sfi-lärare.

Validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer

Validering av utländsk sjukvårdspersonals legitimationer ska gå snabbare. Regeringen har därför beslutat att ge Socialstyrelsen medel som bland annat ska gå till att anställa fler handläggare och täcka kostnader för prov och kurser och på så sätt undvika längre handläggning. I budgetpropositionen för 2016 avsatte regeringen 65 miljoner kronor för att effektivisera processen, från den första ansökan för bedömning av likvärdighet till beslut om svensk legitimation. Från och med 2017 beräknas 42 miljoner kronor årligen för ändamålet.

Pressmeddelande: Tio miljoner till kortare handläggningstider för validering
Pressmeddelande: 8,6 miljoner för att säkra Socialstyrelsens valideringsarbete

Uppdrag att genomföra en kampanj för fler sfi-lärare

Statens skolverk har på regeringens uppdrag genomfört en kampanj som syftar till att attrahera fler att vilja bli lärare inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och motivera lärare som redan i dag arbetar inom sfi och svenska som andraspråk inom den kommunala vuxenutbildningen att fördjupa sin kompetens inom ämnet svenska som andraspråk, för att på så sätt öka utbildningsanordnares möjlighet att rekrytera behöriga lärare.

Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra en kampanj för fler sfi-lärare