Andra viktiga förhandlingsfrågor 2017

Dessa är andra viktiga förhandlingsfrågor, utöver de tre huvudprioriterade frågorna, i EU-arbetet 2017. De presenteras uppdelat efter rådskonstellationerna i Europeiska unionens råd.

Ladda ner:

Allmänna rådet (GAC)

En flerårig budgetram för perioden efter 2020

Kommissionen ska före utgången av 2017 presentera ett förslag till flerårig budgetram för perioden efter 2020 och sannolikt förslag till ändringar av det gällande systemet för hur de gemensamma utgifterna ska finansieras. Regeringen avser verka för en restriktiv total utgiftsnivå för nästa fleråriga budgetram i syfte att värna det offentligfinansiella utrymmet nationellt genom att hålla nere EU-avgiften. Utgifterna i den fleråriga budgetramen bör omprioriteras till förmån för åtgärder som har ett tydligt europeiskt mervärde, bl.a. åtgärder för att främja tillväxt och konkurrenskraft, insatser på det rättsliga och inrikespolitiska området inkl. migration samt utrikespolitik, inkl. där relevant åtgärder som bidrar till klimatomställningen och resurseffektivitet. Utgifterna för icke-ändamålsenliga åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken bör minska betydligt. Regeringen avser verka för att bördan av att finansiera EU:s utgifter fördelas utifrån bärkraft och rättviseprinciper. Rabattsystemet spelar i detta sammanhang en viktig roll.

Rättsstatens principer

Regeringen avser fortsatt främja respekten för rättsstaten i EU, dels genom att stödja kommissionens tillämpning av ramverket för att undanröja hot mot rättsstaten, dels genom att bidra till att göra rättsstatsdialogerna i rådet mer resultatinriktade. Dialogerna inrättades för att stärka medlemstaternas gemensamma förståelse av efterlevnad av rättsstatens principer, men behöver utvecklas för att bli ett effektivare instrument.

Reformen av EU:s valrättsakt

Europaparlamentets initiativ till en reform av EU:s valrättsakt signalerar en stark önskan att öka den europeiska dimensionen i val till Europaparlamentet genom att göra förfarandet mer enhetligt och tydligare koppla de nationella politiska partierna till de europeiska. Regeringen stödjer ambitionen att förstärka den europeiska dimensionen i val till Europaparlamentet. Det är avgörande att valrättsakten inte kommer i konflikt med svenska grundlagar.

Rådet för utrikes frågor (FAC)

En europeisk försvarshandlingsplan

Regeringen välkomnar ett ökat europeiskt samarbete på försvarsmaterielområdet och ska aktivt bidra till inriktningen av implementeringen av den europeiska försvarshandlingsplanen (European Defence Action Plan) som presenterades av kommissionen i slutet av 2016. Inom ramen för genomförandet av handlingsplanen väntas förslag om en europeisk försvarsfond för att stärka forskning och innovation inom försvarsområdet bli en central förhandlingsfråga.

Samarbete mellan EU och Nato

Regeringen ställer sig positiv till ökat samarbete mellan EU och Nato och ska under året verka för ett effektivt genomförande av den gemensamma deklarationen om fördjupat samarbete mellan EU och Nato som undertecknades i juli 2016.

EU-Afrika

EU-Afrika-toppmötet i november 2017, med tema ungdom, syftar till att utvärdera nuvarande färdplan samt besluta om framtida samarbetsområden. Regeringen kommer att verka för ett fördjupat och jämbördigt partnerskap med Afrika byggt på ömsesidiga intressen. Parallellt pågår arbetet med att utforma en ny samarbetsstruktur efter att Cotonou-avtalet löper ut 2020. Dessa separata processer tillsammans med genomförandet av Agenda 2030 och Afrikas egen utvecklingsagenda 2063 kan komma att medföra betydande förändringar i EU:s relationer med Afrika.

Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin)

Fördjupningen av den Ekonomiska och monetära unionen (EMU)

Som en del av den bredare diskussionen om EU:s framtid, väntas att fördjupningen av EMU under 2017 kommer att inriktas på Steg 2 i de fem ordförandenas rapport. Det kan handla om möjliga långtgående institutionella förändringar, som ett finansdepartement för Eurozonen och mer bindande samordning av den ekonomiska politiken. Sverige har ett starkt intresse av ett väl fungerande EMU. Regeringen ser därför positivt på att olika sätt att förbättra valutaunionens funktionssätt undersöks. Samtidigt ser regeringen skeptiskt på långtgående förslag i federalistisk riktning, som exempelvis en gemensam arbetslöshetsförsäkring.

Ekonomiska läget i EU och i eurozonen

För närvarande sker en tydlig återhämtning i EU och eurozonen efter flera år av svag tillväxt och hög arbetslöshet. Samtidigt finns det stora risker som kan leda till att denna återhämtning kommer av sig. Flera medlemsstater dras med svaga offentliga finanser och banksektorer med låg lönsamhet och en stor andel dåliga lån. Det är därför viktigt att aktivt följa utvecklingen. Regeringen verkar för att EU:s medlemsstater på nationell nivå vidtar åtgärder för att öka tillväxt och sysselsättning samt säkrar långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Skatteflykt, skatteundandragande, skattefusk och skadlig skattekonkurrens

Arbetet för att minska skatteflykt, skatteundandragande, skattefusk och skadlig skattekonkurrens är viktigt för regeringen, liksom en fungerande inre marknad och att medlemsstaternas befogenhet på skatteområdet värnas. Regeringen kommer att verka för förutsebarhet och att administrativa bördor och kostnader blir så låga som möjligt. Regeringen stödjer också EU:s pågående arbete med att ta fram en gemensam EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner.

Den finansiella unionen

Regeringen avser att arbeta för att alla kommande förslag, inklusive inom kapitalmarknadsunionen, ska uppfylla villkor för transparens och finansiell stabilitet och för att bibehålla eller förstärka ett starkt och ändamålsenligt investerar- och konsumentskydd. Sverige har i nuläget inga avsikter att delta i bankunionen, men är en aktiv part i förhandlingarna, med målsättningen att bankunionen vid ett eventuellt framtida deltagande ska vara så bra som möjlig och innebära en likvärdig behandling av de länder som inte har euron som valuta.

Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

Mot bakgrund av avslöjanden från de såkallade Panamapappren samt de terroristattentat som utförts under senare tid är arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism en allt mer aktuell fråga. Regeringen kommer att verka för att ändamålsenliga åtgärder vidtas för att motverka att det finansiella systemet utnyttjas för att tvätta pengar eller finansiera terrorism.

Stabilitets- och tillväxtpakten

Stabilitets- och tillväxtpakten är EU:s ramverk för att säkerställa hållbara offentliga finanser. De senaste åren har arbete skett för att bland annat förtydliga tillämpningen av paktens regelverk och genomförandet kommer följas upp under året. Regeringen anser att det är viktigt för ramverkets trovärdighet att reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten respekteras och tillämpas likvärdigt och transparent.

Rådet för rättsliga och inrikespolitiska frågor (RIF)

Inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet – Eppo

Eftersom Sverige avser att stå utanför Eppo arbetar regeringen för att relationen mellan Eppo och icke deltagande medlemsstater blir så bra som möjligt. Regeringen stödjer också fortsatt att öppenhetsförordningen ska vara generellt tillämplig på hela Eppos verksamhet.

Förordning om reformering av Eurojust

Regeringen anser att det är viktigt att samarbetet mellan Eppo och Eurojust får en balanserad reglering som inte påverkar Eurojusts effektivitet. Det sker ett aktivt arbete för att se till att öppenhetsförordningen blir generellt tillämplig också på hela Eurojusts verksamhet.

Rådet för sysselsättning, sociala frågor och hälsa (Epsco)

EU:s alkoholarbete

Regeringen vill se en ambitiös alkoholpolitik med fokus på de preventiva insatserna. På EU-nivå önskar regeringen framför allt insatser vad gäller gränsöverskridande frågor såsom marknadsföring och reklam, e-handel, prissättning, importkvoter och märkning av produkter.

Antimikrobiell resistens

Antimikrobiell resistens (AMR), särskilt antibiotikaresistens, är ett växande globalt hälsohot. Kommissionen avser presentera en ny handlingsplan om AMR under 2017. Sverige spelar en viktig roll i det internationella arbetet och regeringen har för avsikt att verka för en ambitiös EU-handlingsplan som på ett sektorsövergripande sätt kopplar ihop människors och djurs hälsa samt miljö.

Allvarliga gränsöverskridande hälsohot

Beslutet om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa syftar till att skydda folkhälsan genom att stödja samarbetet och samordningen mellan medlemsstater och att förebygga och hantera spridning av allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Genom beslutet inrättas en hälsosäkerhetskommitté (Health Security Committee, HSC) bestående av företrädare för medlemsstaterna. För hälsohot är den gränsöverskridande dimensionen central och hanteringen bygger på starka samarbeten. Regeringen värnar att hälsohotsarbetet inom EU utvecklas samtidigt som den nationella kompetensen respekteras.

Miljöaspekter av läkemedelsproduktion

Regeringen avser att fortsätta driva frågan om läkemedels miljöpåverkan, inte minst med tanke på kopplingen till risken för uppkomst av antibiotikaresistens. Arbetet med att se över läkemedelslagstiftningen inom EU så att miljöaspekter vägs in behöver fortsätta, bland annat i det regelverk som rör god tillverkningssed. I förhandlingen om en ny veterinärmedicinsk förordning kommer regeringen verka för att en ökad miljöhänsyn tas i läkemedelslagstiftningen.

Antidiskrimineringsdirektivet

Regeringen kommer att fortsätta verka för att medlemsländerna antar direktivet om icke-diskriminering på grund av religion, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning. Förhandlingarna har pågått sedan 2008 och förhandlingsläget är låst då några medlemsstater är emot förslaget i sin helhet. Förhandlingarna fortgår dock och ett antagande av direktivet är en prioriterad fråga både kommissionen och flera medlemsländer, däribland Sverige.

Arbetsmiljödirektiven

Regeringen verkar för en modernisering av arbetsmiljödirektiven så att regelverket är bättre anpassat till det moderna arbetslivets arbetsmiljörisker. Detta bör ske med en hög skyddsnivå och respekt för nationell kompetens samt innebära att skyddsnivån inte sänks.

Konkurrenskraftsrådet (KKR)

Åtgärder för förbättrad tjänsterörlighet på den inre marknaden

Den 10 januari 2017 presenterade kommissionen ett "tjänstepaket" som består av flera lagstiftningsförslag för att stärka och förbättra den inre marknaden för tjänster. Paketet innehåller bl.a. förslag om ett förbättrat anmälningsförfarande för tjänsteregler och förslag om ett europeiskt tjänstekort som syftar till att tjänsteleverantörer endast ska behöva vända sig till en myndighet i sitt hemland för att t.ex. ansöka om tillstånd i en annan medlemsstat. Regeringen har välkomnat kommissionens tjänstepaket för att få fullt genomslag för EU:s tjänstedirektiv och därmed undanröja hinder för svenska tjänsteföretag som vill utvidga sin verksamhet till nya marknader.

Åtgärder för förbättrad varurörlighet på den inre marknaden

Kommissionen väntas under andra kvartalet 2017 presentera ett "varupaket" med förslag om att underlätta ömsesidigt erkännande av varor och om att mer effektivt vidta åtgärder mot produkter på marknaden som inte följer gällande regler. För regeringen är det viktigt att företagare enkelt ska kunna erbjuda sina produkter i andra medlemsstater så länge varan uppfyller rätt skyddsnivåer. Det är samtidigt angeläget att myndigheterna ges förutsättningar och verktyg för att kontrollera att varor som cirkulerar på den inre marknaden faktiskt uppfyller gällande krav.

Transport-, telekom- och energirådet (TTE)

Vägtransportmarknaden

I det kommande vägtransportinitiativet väntas en översyn av bland annat förordningarna om krav för att få tillstånd att utföra internationella vägtransporter, om marknadstillträde för internationella godstransporter, om marknadstillträde för internationella busstransporter samt om harmonisering av social lagstiftning på vägtransportområdet inklusive cabotage. Regeringen verkar för att reglerna blir tydliga och att konkurrensen sker på likvärdiga villkor. Skyddet för de sociala rättigheterna ska stärkas.

Ny elmarknadsdesign

I slutet av 2016 presenterade kommissionen förslag till revidering av befintlig lagstiftning för att få tillstånd en ny elmarknadsdesign. Regeringen betonar vikten av en väl fungerande inre energimarknad och kommer att verka för att det nya lagförslaget stödjer övergången till mer effektiva, flexibla och dynamiska marknader till nytta för konsumenten och som kan integrera en högre andel förnybar energi.

Förordning om ett styrningssystem för Energiunionen

I slutet av 2016 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om ett styrningssystem för Energiunionen. Detta i syfte att strömlinjeforma befintlig planering och rapportering på området och säkerställa att 2030-målen för energi uppnås. Regeringen stödjer ett starkt styrningssystem med fokus på 2030-målen och som ger medlemsstaterna flexibilitet i implementeringen av lagstiftningen.

Jordbruks- och fiskerådet (Agrifish)

Meddelande om en framtida jordbrukspolitik

Under 2017 ska kommissionen föreslå ändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, inför nästa budgetperiod. Sverige har stora intressen i hur CAP utvecklas och det är under 2017 som det finns möjlighet att informellt tillsammans med andra medlemsländer påverka utformningen av meddelandet och därigenom möjliga förändringar av CAP efter 2020.

Miljörådet (ENVI)

Uppdatering av förordningen om koldioxidkrav för lätta bilar

Under 2017 väntas kommissionen presentera nya koldioxidkrav för lätta bilar efter 2020. Regeringen arbetar för att koldioxidkraven ska bli så ambitiösa som möjligt där ambitionen är att kraven ska sträva mot att endast nollemissionsfordon får säljas efter 2030.

Mätmetod för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från tunga fordon

I kommissionens tekniska kommitté för fordonsfrågor pågår ett arbete med att utveckla en metod för att mäta bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen från hela tunga fordon. Kommissionen väntas presentera ett förslag till mätmetod i början av 2017. Regeringen stödjer kommissionen i detta arbete och avser verka för ett skyndsamt antagande och ikraftträdande. En minskning av koldioxidutsläppen från tunga fordon är en viktig åtgärd för att nå Unionens klimatmål.

Rådet för utbildning, ungdom, kultur och idrott (Eycs)

Direktivet om audiovisuella medietjänster utan gränser (AV-direktivet)

Kommissionens förslag till reviderat AV-direktiv presenterades i maj 2016 och förhandlingarna förväntas avslutas under året. Förslaget syftar till att uppdatera direktivet bland annat genom att öka tillämpningsområdet för att inkludera nya tjänster. Syftet är i första hand att skapa mera lika villkor mellan nya och traditionella tv- och videotjänster och att stärka skyddet för minderåriga på nya plattformar. Regeringen arbetar för att garantera att regelverket blir förenligt med svensk grundlag. Regeringen strävar efter att värna och balansera svenska intressen, som till exempel ett starkt stöd för en utvecklad inre marknad och ett öppet och fritt internet, med en vidsträckt yttrandefrihet och ett starkt konsumentskydd särskilt för alkoholreklam, reklam riktad mot barn och spelreklam.