Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt

Det ska vara ordning och reda både på svensk och på europeisk arbetsmarknad. Regeringen driver arbetet för ett mer socialt Europa med full kraft och den 17 november 2017 står statsministern tillsammans med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker värd för ett toppmöte i Sverige om rättvisa jobb och tillväxt.

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Europa behöver fler och bättre jobb. Välskötta statsfinanser, hög sysselsättning för både kvinnor och män och en väl fungerande inre marknad är förutsättningar för hållbar tillväxt och välfärd för alla. Regeringen verkar för ett mer socialt Europa där tillväxt och social rättvisa går hand i hand. En viktig del i detta arbete är att statsministern och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans bjuder in till ett toppmöte i Göteborg den 17 november 2017. Genom att samla medlemsstater, arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer på högsta nivå möjliggörs dialog och ökad förståelse för vad som kan göras för att främja rättvisa jobb och tillväxt.

Jobb och inkluderande tillväxt i ett konkurrenskraftigt Europa

För att möta framtidens behov och för att upprätthålla EU:s konkurrenskraft behövs gemensamma satsningar på forskning, innovationer och entreprenörskap, liksom förbättrade förutsättningar för omställning i industrin. Handelshinder på den inre marknaden ska motverkas och diskriminerande regelkrav undanröjas, samtidigt som höga skyddsnivåer för arbetstagare, folkhälsa och miljö behålls. EU behöver anpassa den inre marknadens regelverk och instrument till den digitala ekonomin så att den är öppen mot omvärlden och möter behovet av fria, gränsöverskridande dataflöden. På så vis får konsumenter och europeiska företag tillgång till fler marknader, de bästa teknologierna, tjänsterna och IT-lösningarna.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att initiativen inom ramen för Inremarknadsstrategin för varor och tjänster bidrar till att onödiga hinder för rörlighet inom varu- och tjänstesektorn försvinner, till exempel skillnader i nationella regelverk, diskriminering eller förbud.
  • Att Strategin för EU:s digitala inre marknad leder till att europeiska företag kan skapa jobb och hållbar tillväxt och att de stödjer nya affärsmodeller.
  • Att de frihandelsavtalsförhandlingar med tredjeländer som påbörjats fortsätter, att frihandelsavtalet med Japan avslutas och att handelsavtalet med Kanada genomförs.
  • Att satsningar inom EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation i ökad uträckning bidrar till att lösa samhälleliga utmaningar, ge ökad konkurrenskraft, fler jobb och bättre förutsättningar att ställa om till morgondagens affärslösningar.

Ordning och reda med rättvisa villkor på arbetsmarknaden

Det ska vara ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden. Det är positivt att människor söker sig till andra länder för att arbeta. Det bidrar till ökat välstånd och bättre levnadsstandard. Men det får inte leda till att företag konkurrerar med sänkta löner, dåliga arbetsförhållanden eller brister i säkerhet på arbetsplatsen. För
att värna arbetstagarnas villkor, företagens konkurrenskraft och den fria rörlighetens legitimitet måste gränsöverskridande arbete förenas med den grundläggande principen om lika lön för lika arbete, och utövas i samklang med goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö. Detta skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt som kommer alla till del.

Regeringen har verkat för att rättvisa arbetsvillkor och ett mer socialt Europa ska få en större roll i EU-samarbetet. Kommissionen har exempelvis aviserat en europeisk pelare för sociala rättigheter och förelagit en revidering av utstationeringsdirektivet. Regeringens utgångspunkt förblir att medlemsstaternas kompetens, de nationella arbetsmarknadsmodellerna och arbetsmarknadens parters autonomi och kollektivavtalens ställning ska respekteras.

Europas invånare ska kunna lita på att deras sociala förmåner och rättigheter är skyddade när de söker arbete eller studieplatser inom unionen. De sociala trygghetssystemen är i grunden en nationell angelägenhet, men bör samordnas inom EU på ett sätt som främjar rörligheten för EU-medborgare, arbetstagare och egenföretagare.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att principen om lika lön för lika arbete enligt tillämpliga lagar och kollektivavtal i arbetslandet bekräftas. Utländska arbetstagare ska så långt som möjligt likabehandlas med inhemsk arbetskraft, särskilt vad avser grundläggande arbets- och anställningsvillkor inom ramen för utstationeringsdirektivets område, samtidigt som den fria rörligheten respekteras.
  • Att initiativet "En europeisk pelare för sociala rättigheter" bidrar till ett mer välmående och inkluderande EU. Tillväxt, produktivitetshöjning och ökad sysselsättning ska gå hand i hand med sociala framsteg som social trygghet, fler kvinnor på arbetsmarknaden och möjlighet till utveckling i arbetslivet.
  • Att samordningen av de sociala trygghetssystemen utvecklas och främjar dialogen mellan medlemsländerna och rörligheten för personer inom EU, i synnerhet för arbetstagare. Även om bestämmelserna om samordning inte innebär gemensamma EU-system bör de utformas för att ange en rimlig balans mellan den enskildes sociala trygghet och ansvars- och kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna.

Stärkt jämställdhet och möjlighet till omställning för dagens och morgondagens jobb

Stärkt jämställdhet är både en rättighetsfråga och en förutsättning för att öka Europas tillväxt och globala konkurrenskraft. När kvinnor står utanför arbetsmarknaden går tillväxtpotential till spillo. Vi behöver skapa bättre möjligheter för både kvinnor och män att förena arbete och familjeliv, för att skapa bättre förutsättningar för ett högre arbetskraftsdeltagande bland framför allt kvinnor.

Tillgång till utbildning under hela livet skapar goda förutsättningar för en flexibel arbetsmarknad vilket är en förutsättning för EU:s globala konkurrenskraft. Behovet av vidareutbildning genom hela livet ökar, inte minst som en följd av samhällets digitalisering och robotisering. Människor behöver utvecklas i takt med teknikutvecklingen och matchas mot nya typer av jobb.

Regeringen kommer att verka för:

  • Ett jämställt och modernt föräldraskap som beaktar olika familjekonstellationer och säkrar ett högt arbetskraftsdeltagande bland framför allt kvinnor genom att främja jämställdhet. Arbetet med detta bör bedrivas inom ramen för "En europeisk pelare för sociala rättigheter och initiativet Ny start för arbetande föräldrar".
  • Att enskilda individers utveckling, livslånga lärande, samhällsengagemang och kritiska tänkande samt yrkesutbildningens viktiga roll understryks i kommande förslag inom "En ny kompetensagenda för Europa och En europeisk pelare för sociala rättigheter". Initiativen bör lyfta fram åtgärder för att höja kunskapsnivån hos arbetstagare och arbetssökande med låg utbildningsnivå samt åtgärder för att på bästa sätt inkludera nyanlända i medlemsstaternas utbildningssystem.