Attraktivt läraryrke

Lärarna är nyckeln för att höja skolresultaten. Regeringen ser mycket allvarligt på att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft.

Foto: Maskot/Folio

Enligt den internationella studien TALIS 2013 anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status. Lärarförbundet och Statistiska centralbyrån bedömer dessutom att det riskerar saknas 65 000 lärare fram till 2025.

Regeringen vill att fler ska vilja bli lärare och att fler ska vilja fortsätta vara lärare. För att stärka yrkets attraktivitet har regeringen tidigare tagit initiativ till en nationell samling för läraryrket, som bland annat innefattar bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och karriärutveckling. Regeringen fortsätter detta arbete med fler investeringar för att skapa framtidstro, stabilitet och rätt förutsättningar för Sveriges lärare.

Debattartikel: Nu inleds processen för höjda lärarlöner

Högre lön

Höjda lärarlöner är en nödvändig åtgärd för att öka läraryrkets attraktivitet och därigenom förbättra resultaten i skolan. En investering i högre löner för lärare rekommenderas även av OECD som en åtgärd för att vända utvecklingen i den svenska skolan.

Inom den nationella samlingen för läraryrket fortsätter nu regeringen träffa arbetsmarknadens parter för att diskutera hur lärares arbetsmiljö kan förbättras, hur den administrativa arbetsbördan kan minska, hur fler vägar in i yrket och utvecklingsvägar för lärare kan skapas och hur systemet för karriärtjänster ska kvalitetssäkras. Regeringen har avsatt tre miljarder kronor på årsbasis för detta.

Mindre administration

Lärare behöver kunna få ägna mer tid åt undervisning, som är kärnan i deras arbete. Regeringen har därför beslutat om ett statsbidrag för att öka antalet anställda lärare i förskola och lågstadiet. Därigenom får de mer tid för sitt undervisningsarbete och kan ägna mer tid åt varje elev då klasserna blir mindre.

Regeringen har gjort ändringar i skollagen som bland annat innebär att resultaten på nationella prov ska beaktas särskilt vid betygssättningen för att öka likvärdigheten. Det görs också bedömningen att proven ska digitaliseras, att elevlösningar ska avidentifieras, och att bedömningen av elevernas provlösningar ska göras av någon annan än den undervisande läraren. Ändringarna syftar till ökad rättssäkerhet för eleverna och minskad administrativ börda för lärarna.

Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala

Regeringen gör ett flertal investeringar för att fler ska ges möjlighet att bli lärare. Bland annat fullföljer regeringen nu satsningen på att utöka antalet platser på flera av lärar- och förskollärarutbildningarna samt på speciallärar- och specialpedagog­utbildningarna genom att tillföra universitet och högskolor mer resurser. Regeringen genomför också en kvalitetssatsning på lärar- och förskollärar­utbildningarna.

För att öka rekryteringen av lärare pågår sedan tidigare insatser för att få fler behöriga lärare, till exempel vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL) och en försöksverksamhet med särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid några lärosäten, t.ex. Brobyggarna vid Göteborgs universitet och verksamhetsintegrerad KPU i samarbete med organisationen Teach for Sweden. Det är viktigt att det finns flexibla och smarta vägar in i läraryrket för personer med en annan studie- och arbetslivsbakgrund.

Regeringen avsätter medel för projekt som skapar fler vägar in i läraryrket. Det handlar till exempel om att överväga fler kompletterande utbildningar, utbildning i modulform för att öka kompetensen bland obehöriga lärare och gemensamma former för validering

Satsningar på behörighetsgivande utbildning

Trots en positiv utveckling i antalet behöriga lärare finns fortfarande ett stort behov av att bredda eller fördjupa pågående satsningar på behörighetsgivande utbildning för lärare och förskollärare. Regeringen gör därför flera investeringar för att fler lärare ska bli behöriga, exempelvis Lärarlyftet II.

Lärarlyftet II vänder sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet i, lärare i särskolan utan rätt behörighet och fritidspedagoger som vill kunna undervisa i praktiskt-estetiska ämnen. Lärarlyftet är viktigt då det ger möjlighet för lärare att få eller bredda sin behörighet.

Tilläggsuppdrag om speciallärarutbildning inom Lärarlyftet II

För att skolan ska bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska svårigheter ändrar regeringen nu kraven för speciallärar- och specialpedagogexamen. Enligt de nya examensmålen ska studenterna på utbildningarna ha kunskap om neuropsykiatriska svårigheter och de ska kunna tillämpa kunskaperna i olika lärmiljöer. Studenterna ska också kunna granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter.

Pressmeddelande: Bättre skolgång för barn med behov av särskilt stöd

Men det behöver också tas ett mer långsiktigt och samlat grepp kring bland annat rekryteringen av fler lärare och förskollärare.