Jämlik skola

Alla barn har samma rätt till god utbildning, men ojämlikheten har ökat i den svenska skolan. Regeringens svar på de ökade klyftorna är åtgärder för en jämlik skolgång.

Foto: Maskot/Folio

Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. 2014 lämnade 13,1 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 12 700 elever. Bland elever vars föräldrar endast har förgymnasial utbildning var det 43,8 procent som inte fick behörighet till gymnasieskolans nationella program.

Nedgången i de svenska skolresultaten kan totalt sett inte mer än marginellt hänföras till gruppen elever med utländsk bakgrund. Det konstaterar Skolverket i sin slutsats om resultatutvecklingen i PISA.

Regeringens svar på de ökade klyftorna i den svenska skolan är åtgärder för en jämlik skolgång.

Resurser efter behov

Regeringen har redan påbörjat en rad åtgärder för att minska ojämlikheten genom att bland annat ge staten ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen vill även ha ett system för hur staten ska kunna fördela medel mellan skolor i behov av riktade utvecklingsinsatser.

Regeringen ska också ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers omfattande frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Utredaren ska även analysera orsakerna till frånvaron och föreslå hur skolans arbete med att främja närvaro och vidta åtgärder vid frånvaro kan förbättras.

De bästa lärarna till skolor med störst behov

För att attrahera de bästa lärarna till skolorna med låga studieresultat och svåra förutsättningar ska extra resurser avsättas till högre löner för dessa lärare. Sedan tidigare går statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden. Regeringen vill utveckla denna satsning så att fler skolor som är i behov av särskilda utvecklingsinsatser ska få ta del av medel för höjda lärarlöner.

Stärka stödjande verksamhet i skolan

Bra fritidshem kan bidra till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla elever. Men trots att allt fler elever går i fritidshem har resurserna till fritidshemmen inte ökat i samma takt.

Regeringen investerade 250 miljoner kronor 2016 för att fritidshemmets utbildning ska hålla god kvalitet och vara anpassad till att stimulera elevers lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. För de kommande åren beräknar regeringen 500 miljoner kronor årligen för insatser inom fritidshemmet.

Personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek

Skolbiblioteken utgör en viktig resurs i arbetet med elevernas lärande.  Bemannade skolbibliotek har enligt såväl internationell som svensk forskning positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet.

Under 2016 satsade regeringen därför 15 miljoner kronor för personalförstärkningar. För de kommande åren ökas satsningen till 30 miljoner kronor per år. Med dessa resurser beräknas skolbiblioteken kunna få personalförstärkningar på deltid med upp till 300 personer. En nationell biblioteksstrategi ska dessutom tas fram. 

Asylsökandes och nyanländas skolgång

I skollagen och läroplanerna finns bestämmelser som syftar till att garantera barns och elevers tillgång till utbildning. Regeringen har förtydligat skollagen för att stärka nyanlända elevers rätt till en likvärdig undervisning. Bakgrunden är ett flertal brister, som pekats ut i olika rapporter från skolmyndigheterna, i och kring undervisningen av nyanlända och asylsökande elever.

Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp när det gäller ursprungsland, språk och föräldrarnas utbildningsnivå, men har som grupp inte tillräckligt goda förutsättningar för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. De kommuner som tar emot asylsökande elever behöver få ett utökat ekonomiskt stöd för att bättre kunna stötta dessa elever.

Regeringen höjer därför schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Schablonersättningen kan användas till introduktion i grundskola, gymnasieskola, förskola eller fritidshem för de behov som huvudmännen bedömer är nödvändiga för att förenkla integrationen av asylsökande barn.