Jämlik skola

Alla barn har samma rätt till god utbildning, men ojämlikheten har ökat i den svenska skolan. Regeringens svar på de ökade klyftorna är åtgärder för en jämlik skolgång.

Foto: Maskot/Folio

Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. 2017 lämnade 17,5 procent av eleverna grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det motsvarar 18 600 elever. Behörigheten har sjunkit med 0,6 procentenheter sedan föregående läsår. Statistik från Skolverkets visar också att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning.

Regeringens svar på de ökade klyftorna i den svenska skolan är åtgärder för en jämlik skolgång.

Resurser efter behov

Regeringen har redan påbörjat en rad åtgärder för att minska ojämlikheten genom att bland annat ge staten ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen vill även ha ett system för hur staten ska kunna fördela medel mellan skolor i behov av riktade utvecklingsinsatser.

En särskild utredare har haft i uppdrag att kartlägga elevers omfattande frånvaro i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Utredaren har överlämnat sitt betänkande med förslag som bland annat syftar till att skolorna ska uppmärksamma och agera på elevers frånvaro på ett tidigare stadium än vad som sker i dag och att eleverna ska få den hjälp de behöver för att deras rätt till utbildning ska tillgodoses. Remissvaren behandlas nu inom regeringskansliet.

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, SOU 2016:94

De bästa lärarna till skolor med störst behov

För att attrahera de bästa lärarna till skolorna med låga studieresultat och svåra förutsättningar har extra resurser avsatts till högre löner för lärare på dessa skolor. Sedan tidigare går statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.

I 2017 års vårändringsbudget föreslog regeringen en förstärkt investering i de mest utsatta grundskolorna genom att införa en jämlikhetspeng för att öka andelen behöriga elever till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer såsom vårdnadshavarnas utbildningsnivå och inkomst, om familjen uppbär försörjningsstöd, nyanlända och bostadsområdets socioekonomiska status. Resurstillskottet kan exempelvis användas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner, utökad tid för lärarnas kompetensutveckling och till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetensutveckling inom elevhälsan. 

Stärka stödjande verksamhet i skolan

Bra fritidshem kan bidra till högre kunskapsresultat och jämlika livschanser för alla elever. Men trots att allt fler elever går i fritidshem har resurserna till fritidshemmen inte ökat i samma takt.
Regeringen investerade 250 miljoner kronor 2016 för att fritidshemmets utbildning ska hålla god kvalitet och vara anpassad till att stimulera elevers lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. För de kommande åren beräknar regeringen 500 miljoner kronor årligen för insatser inom fritidshemmet.

Personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek

Skolbiblioteken utgör en viktig resurs i arbetet med elevernas lärande.  Bemannade skolbibliotek har enligt såväl internationell som svensk forskning positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdighet.
Under 2016 satsade regeringen därför 15 miljoner kronor för personalförstärkningar. För de kommande åren ökades satsningen till 30 miljoner kronor per år. Med dessa resurser beräknas skolbiblioteken kunna få personalförstärkningar på deltid med upp till 300 personer. En nationell biblioteksstrategi tas dessutom fram.

Asylsökandes och nyanländas skolgång

I skollagen och läroplanerna finns bestämmelser som syftar till att garantera barns och elevers tillgång till utbildning. Regeringen har förtydligat skollagen för att stärka nyanlända elevers rätt till en likvärdig undervisning. Bakgrunden är ett flertal brister, som pekats ut i olika rapporter från skolmyndigheterna, i och kring undervisningen av nyanlända och asylsökande elever.

Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp när det gäller ursprungsland, språk och föräldrarnas utbildningsnivå, men har som grupp inte tillräckligt goda förutsättningar för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. De kommuner som tar emot asylsökande elever behöver få ett utökat ekonomiskt stöd för att bättre kunna stötta dessa elever.

Regeringen har sedan 2016 höjt schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Schablonersättningen kan användas till introduktion i grundskola, gymnasieskola, förskola eller fritidshem för de behov som huvudmännen bedömer är nödvändiga för att förenkla integrationen av asylsökande barn.