Tidiga insatser

Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grundläggande kunskaper tidigt är viktigt även för senare ämnen och påverkar dessutom arbetsron i skolan.

Foto: Maskot/Folio

I dag sätts stöd till elever framförallt in i årskurs 9. I Finland, som ofta lyfts som ett framgångsexempel, sätter man däremot oftast in stöd i de tidigare skolåren.

Stödinsatser ska oftare sättas in i tidig skolålder, och de ska också komma tidigt efter att behov identifierats.

Fler lärare och mindre klasser

Regeringens målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. För att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapskraven krävs att de får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs.

Regeringen har därför infört statsbidrag för att kunna anställa
fler lärare, speciallärare eller annan personal för att minska klasserna i lågstadiet och öka personaltätheten i förskolan. Riktmärke för storlek på barngrupper i förskolan ska även införas.

Mer specialpedagogiskt stöd

I dag efterfrågar många lärare kompetensutveckling och grundläggande kunskaper i att bättre kunna möta, motivera och engagera varje elev. Det finns ett behov av insatser för att utveckla den specialpedagogiska kompetensen generellt bland lärare.

Regeringen startar därför en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare, särskilt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens.

Regeringen gör också investeringar inom sitt lågstadielöfte i stärkt specialpedagogik. En läsa-skriva-räkna-garanti utreds med syftet att säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid så att varje elev från lågstadiet kan få med sig läsförståelse, skrivförmåga och grundläggande matematikkunskaper.

Debattartikel: Lågstadielöftet: En läsa-skriva-räkna-garanti