Stärkt konkurrenskraft, tillväxt och nya jobb

Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsekonomi i framkant där uppfinningsrikedom, skaparkraft och digitalisering tas tillvara för att skapa ökad konkurrenskraft, tillväxt och nya jobb. Nedan följer exempel på ett antal åtgärder som vidtagits inom ramen för regeringens strategiska arbete för immateriella tillgångar som bidrar till detta.

Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet

Sverige är en innovativ och kreativ kunskapsnation med tekniska lösningar, varumärken, musik, litteratur, film, dataspel och mode i världsklass. Kunskapssektorn har blivit en ny basindustri.

I de kunskapsintensiva företagen skapas många av våra nya jobb. Redan i dag finns fler än vart tredje jobb i företag som bygger sin verksamhet på immateriella tillgångar och de står för hela 40 procent av Sveriges BNP.

Sverige presterar bra i internationell ranking över innovationskapacitet och digitalisering samt förutsättningar för företagande. Tillväxten är god och sysselsättningsgraden är mycket hög. Samtidigt hårdnar konkurrensen. Om Sverige ska stå fortsatt starkt på en global marknad kan vi inte slå oss till ro. Vi måste arbeta för fortsatt tillgång till riskvilligt kapital i tidiga faser, skapa möjligheter till kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunskap, nyttja digitaliseringens möjligheter i näringsliv och samhälle samt säkerställa att svenska företag och kreatörer har bra förutsättningar att arbeta strategiskt med sina immateriella tillgångar.

Regeringens åtgärder på detta område omfattar bland annat lagstiftning, samverkan nationellt och internationellt samt stöd och utbildningsinsatser. Nedan följer ett antal exempel på åtgärder.

Åtgärder

Ett enhetligt patentsystem i EU med ett paneuropeiskt patentskydd och en paneuropeisk patentdomstol, som gör det enklare, billigare och mer rättssäkert att investera och växa i EU. Det nya systemet förväntas öka BNP i Europa med minst 325 miljarder kronor per år. Sverige leder reformens genomförande på europeisk nivå.
Pressmeddelande: Lagförslag om enhetligt patentsystem
Prop. 2015/16:124 Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet
Prop. 2013/14:89 Ett enhetligt patentskydd i EU

Nya regler om portabilitet. Initiativet ökar konsumenteras möjlighet att ta med sig sina streamningtjänster inom EU och gör tjänsterna mer attraktiva utan att för den skull urholka territorialprincipen. Bestämmelserna förväntas ha full effekt i början av år 2018.
Artikel: Bättre möjlighet använda streamingtjänster på Europaresan

2016 års utredning om skyddet för företagshemligheter överlämnade sitt betänkande Ny lag om företagshemligheter (SOU 2017:45) den 31 maj 2017. Utredningen har haft att överväga bland annat hur ett EU-direktiv om företagshemligheter ska genomföras i svensk rätt. Syftet med direktivet är att förbättra förutsättningarna för innovation och kunskapsöverföring på den inre marknaden. Till utredningens förslag hör att något fler uppgifter ska anses utgöra företagshemligheter, att fler angrepp på företagshemligheter ska leda till skadeståndsskyldighet och att sekretesskyddet för företagshemligheter i domstolsförfaranden ska bli starkare. Betänkandet ska nu skickas på remiss.
Pressmeddelande: Utredning om skyddet för företagshemligheter
Dir. 2016:38 Skyddet för företagshemligheter
SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter

Översynen av upphovsrätten inom EU. Målsättningen är att det ska finnas ett välfungerande upphovsrättsligt ramverk på EU-nivå, anpassat till den digitala miljön. Upphovsrätten ska säkerställa en hög skyddsnivå för rättighetshavarna och ska generera intäkter till upphovsmän och andra rättighetshavare, samtidigt som den ska vara tillräckligt flexibel för att främja den digitala utvecklingen och skapa förutsättningar för innovativa affärsmodeller. Lagstiftningen ska vara balanserad och ta tillvara både rättighetshavares och användares intressen, liksom andra allmänna och enskilda intressen. Ambitionen att öka den gränsöverskridande tillgången till material inom EU välkomnas. Dessutom måste den välfungerande ordningen med avtalslicenser värnas. Arbetet med översynen omhändertar till viss del förslagen som lämnades i upphovsrättsutredningen från 2011 om att stärka upphovsmän som avtalsslutande part (SOU 2011:32).
Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av programföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av tv- och radioprogram
FaktaPM 2016/17:FPM11 Direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden
FaktaPM 2016/17:FPM12 Förordning om vissa onlinesändningar av tv- och radioprogram
SOU 2011:32 En ny upphovsrättslag

Diskussioner på europeisk nivå om gränssnittet mellan olika immaterialrättigheter, exempelvis växtförädlarrätt och patent, för att säkerställa en balanserad diskussion som tillvara tar både rättighetshavares och användares intressen, liksom andra allmänna och enskilda intressen. Ambitionen är ökad transparens och tydlighet mellan olika immaterialrättsliga system.

Den digitala inre marknadsstrategin, DSM, och D9-gruppen
DSM presenterades i maj 2015 och är en av Junckerkommissionens tio prioriteringar. Strategin är en handlingsplan med 16 nyckelåtgärder och därtill hörande delåtgärder. De 16 DSM-initiativen är presenterade och nu handlar det i stor utsträckning om att se till att de respektive förhandlingarna når ett så gott resultat som möjligt och implementeras väl. Kommissionen presenterade den 10 maj 2017 halvtidsöversyn av DSM, i syfte att ge en översikt över genomförandet av strategin och visa hur kommissionen hanterar den digitala utvecklingen. Fullbordandet av DSM finns med som en av regeringens EU-prioriteringar. En digital inre marknad bör präglas av bör präglas av öppenhet mot innovation och nya affärsmodeller, starkare konkurrens och minimala hinder samt en gynnsam miljö för nya aktörer. Detta skulle ge innovativa europeiska företag de bästa chanserna att skala upp och utmana de nuvarande digitala ledarna från andra delar av världen. EU- och handelsminister Ann Linde har tagit initiativ till att bilda en så kallad Digital 9-grupp (D9). D9 gruppen består av Sverige, Danmark, Finland, Estland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Irland och Storbritannien. D9 formatet kan utvidgas till flera EU-länder i ett D9+ format och där ingår Polen och Tjeckien. Målgruppen är i första hand det europeiska näringslivet men även fackföreningar och konsumentorganisationer. Tanken är att D9 ska vara en plattform för bland annat dialog med näringslivet och D9 ska kunna ge strategisk input och driva på även i de mer framåtblickande och visionära frågorna "Beyond the DSM Strategy".
Pressmeddelande: Ann Linde tar initiativ på EU-nivå till en Digital 9-grupp
Pressmeddelande: Ann Linde bjuder in till ministerfrukost inom ramen för Digital 9 (D9)

Sverige har en tongivande roll i att värna de immateriella rättigheterna i internationella sammanhang såsom FN och WTO. Det sker i konventionsförhandlingar om klimat, biologisk mångfald och handel men också i diskussioner om nya skyddsformer.

Översyn av skyddet för forskningsresultat för undanröjande av hinder för innovation. En utredningen ska se över om skyddet för forskningsresultat behöver förstärkas. Bland annat ska det undersökas om forskningsresultat bör kunna sekretessbeläggas fram till dess att publicering sker eller att resultaten kan skyddas immaterialrättsligt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 december 2017.
Pressmeddelande: Skyddet för forskningsresultat ska utredas
Informationsmaterial: Uppdrag att se över skyddet för forskningsresultat

Årliga utbildningsinsatser i immaterialrätt med efterföljande uppföljning intensifieras. Varje år utbildar PRV, med stöd av Sida, deltagare från utvecklingsländer med konkret möjlighet att påverka utvecklingen i sina länder, i immaterialrätt. År 2015 slöts ett nytt femårsavtal med Sida för fortsatt anordnande. År 2017 slöts ännu ett avtal som innebär att mer medel skjuts till, fler kurser kommer att anordnas och ett större antal deltagare kommer att utbildas. Dessutom ska kursernas omfång utökas.
Om PRV:s samarbete med Sida och WIPO
Artikel: PRV:s kunskapsspridande roll inom upphovsrätten stärks ytterligare
Artikel: Tanzaniska forskare presenter sina IPR-projekt i Kambodja

Patent- och registreringsverkets (PRV) uppdrag att genomföra informationsspridande och kunskapshöjande insatser för att särskilt belysa immaterialrättens och de immateriella tillgångarnas betydelse för värdeskapande och konkurrenskraft kopplat till export, öppen innovation, digitalisering, upphandling och tillämpad forskning. Insatserna ska inriktas mot att flytta fokus från skydd till värde genom att stödja kunskapsförstärkning hos medelstora företag, övriga myndigheter i innovationssystemet, statliga forskningsfinansiärer samt universitet och högskolor.
Regeringsuppdraget på PRV:s webbplats

Uppdrag till Vinnova att förstärka det ekonomiska stödet till företag för utarbetande av strategier för immateriella tillgångar, strategisk kompetens och specialiserad rådgivning i hanteringen av immateriella tillgångar. Insatserna ska indikativt omfatta 6 miljoner kronor per år för åren 2016–2017 och 5 miljoner kronor per år för åren 2018–2019. Organisationer som kan förmedla innovationscheckar har valts ut i konkurrens och är Almi, Industriella utvecklingscentra (IUC) och Coompanion.

Vinnovas uppdrag att bidra till att stärka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt samt användningen av patentinformation som strategiskt verktyg. I syfte att identifiera områden för riktade utlysningar ska en forskningsöversikt tas fram.
Regeringsuppdraget på Vinnovas webbplats

Kommissionens arbetsgrupp "Immateriella tillgångar och rättigheter för SMF" (en subgrupp till kommissionens arbetsgrupp för upprätthållandet av immateriella rättigheter). Arbetsgruppen ska utveckla Kommissionens förslag för att stärka startups och SMF:s kunskap om och tillgång till det immaterialrättsliga systemet. Den svenska målsättningen med arbetet är att skapa ett gemensamt och effektivt stödsystem för SMF på EU-nivå, som uppmuntrar till att använda immateriella tillgångar och rättigheter, och som passar väl ihop med svenska nationella initiativ. I åtgärdspaketet ingår till exempel förslag om samordning av fördiagnostiseringstjänster till SMF och privata immaterialrättsförsäkringar på europeisk nivå.

Insatser genom exportstrategin för att främja internationalisering och kulturdriven export.
Exportstrategin
Informationsmaterial: Sveriges exportstrategi
Skr. 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Insatser genom Business Sweden för att informera och hjälpa svenska företag med immaterialrätt i internationell kontext.

Regeringsuppdrag till Tillväxtverket att fastställa en definition av de kulturella och kreativa näringarna och utveckla mätmetoder och modeller för att få fram relevant statistik som möjliggör en ekonomisk analys av utvecklingen för de kulturella och kreativa näringarna i Sverige. Uppdraget sker i samverkan med Myndigheten för kulturanalys, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Statens kulturråd och Statistiska Centralbyrån. En delredovisning av uppdraget gjordes per den 30 november 2016 och en diskussion om vägval ägde rum i januari 2017 som resulterade i att modebranschen ska inkluderas i beräkningarna samt att slutleverans senareläggs till oktober 2017 för att få med 2015 års siffror.
Pressmeddelande: Nya mätmetoder ska visa värdet av de kulturella och kreativa näringarna

Jämförelsestudie inom Exportstrategins ramar för att undersöka hur olika länder arbetar med de kreativa och kulturella näringarna (KKN). Jämförelsestudien avgränsades till att studera sex länder (Norge, Nederländerna, Finland, Danmark, UK, USA) där det finns goda exempel på policyverktyg för internationalisering av KKN. Utlandsmyndigheterna i nämnda länder bistod med initialt underlag och sammanställdes senare till en jämförande analys med hjälp av Volante Research AB.

Team Sweden Kulturella och Kreativa Näringar lanserades den 13 september 2016. Undergruppen har levererat en eventkalender för samtliga näringar för 2017–2018 uppdelad på prioriterade internationella marknadsplatser samt viktiga events i Sverige för inkommande besök. Undergruppen har även genomfört en enkät med 92 procent svarsfrekvens. Enkätsvaren har resulterat i bildandet av mindre tematiska arbetsgrupper för att undergruppen ska kunna producera konkreta rekommendationer.
Pressmeddelande: Regeringen inrättar exportpris för kulturella och kreativa näringar

Regeringen satsar för att främja svensk design utomlands. Ett uppdrag har getts till VisitSweden AB, som är ett samägt bolag av staten genom Näringsdepartementet och turismbranschen genom Svensk Turism AB. Bolaget ansvar för marknadsföringen av Sverige som turistland utomlands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden.
Pressmeddelande: Regeringen satsar på internationell tillväxt för svensk design

Tillväxtverkets återrapporteringskrav för att redovisa vilka insatser som myndigheten genomför inom kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket har även, i samarbete med Kulturrådet, introducerat ett exportstöd riktat till professionella aktörer inom mellanledet för litteratur och dramatik, scenkonst samt bild- och formkonst, som verkar för att främja svensk kulturexport.Pilotprojektet pågår mellan 2016-2018.
Pressmeddelande: Nytt bidrag till kulturexport

Regeringen och myndigheterna arbetar bilateralt mot nyckelländer för att skapa en fungerande immaterialrätt och hindra piratkopiering.
Om internationella samarbetsavtal (på PRV:s webbplats)

En uppförandekod har tagits fram som ett resultat av de rundabordssamtal som kulturministern arrangerade med aktörer från olika branscher under 2016. De företag och organisationer som ställt sig bakom koden har förklarat sig beredda att bidra till att bland annat göra internet till en trygg och laglig plats för konsumenter och företag, att samarbeta för att främja utvecklingen av lagliga alternativ och begränsa ekonomisk brottslighet som baseras på upphovsrättsintrång. Ett uppföljande samtal kommer att hållas med de aktörer som undertecknat koden.
Artikel: Nätetikett förupphovsrätt

Riksarkivet fick 2016 i uppdrag att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter under regeringen för vidareutnyttjande. Inom ramen för Riksarkivets uppdrag ska myndigheten även ge stöd till enskilda att hitta var i statsförvaltningen data finns och bistå enskilda i kontakterna med berörd myndighet. Vidare lämnar regeringen i kulturarvspropositionen (prop. 2016/17:116) ett antal bedömningar som syftar till att digitalisera och tillgängliggöra samlingar som öppen data för att göra dessa åtkomliga fritt via internet. På så sätt möjliggörs för vidareanvändning av såväl forskare och intresserad allmänhet, som av kommersiella aktörer. Detta eftersom kulturarvet är en viktig utgångspunkt för nyskapande och därigenom för tillväxten inom många kulturella och kreativa näringar. I mars 2017 lämnades ytterligare ett uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för att tillgängliggöra myndighetens digitala arkivinformation avgiftsfritt och som öppen data.
Pressmeddelande: Regeringen öppnar dörren för mer öppen data
Kortversion Kulturarvspolitik, Prop. 2016/17:116

Närings- och innovationsminister Mikael Dambergs inledningstal när regeringen presenterade sitt strategiska arbete för immateriella tillgångar den 13 juni 2017 i Rosenbad, Stockholm.