Life science

Vi behöver dra nytta av Sveriges höga kunskapsnivå och kompetens när det gäller utveckling och produktion. Vi har en hälso- och sjukvård av hög kvalitet som omfattar alla och en tradition av samverkan som behöver öka för att lösa de samhällsutmaningar som finns runt hälsa. Samverkan mellan vård, näringsliv och akademi behövs för att nya innovativa läkemedel, vårdmetoder och medicinteknik ska komma samhället till del, många med lösningar som drar nytta av den digitala tekniken. Detta stärker svensk global konkurrenskraft och bidrar till nya jobb i Life science-företagen som både står för högkvalificerade arbetstillfällen och stark export samt ger en bättre vård.

Foto: Astra Zeneca

Flera av de samhällsutmaningar som världen står inför har koppling till hälsa: t ex åldrande befolkningar, livsstilsrelaterade sjukdomar, risk för pandemier och antibiotikaresistens. Det ställer ökade krav på innovativa och effektiva läkemedel, medicinteknik och vårdmetoder.

Sverige har en unik position genom en hög kunskapsnivå och en tradition av framgångsrik samverkan mellan akademi, näringsliv och vård. Men konkurrensen från omvärlden är hård och regeringen har därför tillsatt en samordnare och utredare för life science, Anders Lönnberg, som också projektleder samverkansprogrammet. Syftet med regeringens satsning är att stärka life science-sektorns konkurrenskraft och bidra till att Sverige blir ett ledande land inom life science.

– En av mina viktigaste uppgifter är att få life science-sektorn att komma överens om dagordningen, prioriteringarna och lösningarna, säger Anders Lönnberg.

Prioriterade områden och exempel på samverkan

De prioriterade områdena inom samverkansprogrammet inkluderar bl.a. systemfrågor som att statens och landstingens ersättningssystem måste gynna innovation så att spridningstakten för nya behandlingar och ny teknik kan öka. Digitaliseringen av vården är ett exempel på en annan fråga som är i fokus och här finns potential i ett land som Sverige med en stark it-industri och mobilteknologi och invånare som traditionellt är sk. early adopters. Här eftersträvas därför semantisk och teknisk interoperabilitet i vården för en snabbare kunskapsspridning och utveckling av produkter och tjänster.

En annan prioritering i samverkansprogrammet är kraftsamlingen inom biologiska läkemedel. Sverige är på väg att bli världsledande när det gäller biologiska läkemedel och nanoteknologiska behandlingar. Det märks på investeringarna som skjutit fart. Från 1,5 miljarder 2014 till över tio miljarder 2015 där 80 procent kommer från utländska storföretag. Det handlar om fabriker och produktion i flera svenska städer.

Som ett led i satsningen på samverkansprogrammet och kraftsamlingen inom biologiska läkemedel har GE Healthcare tillsammans med regeringen och Vinnova investerat för att bygga en öppen innovationshub. Det är en testbädd som tillgängliggör en produktionsmiljö för industriell uppskalning. Bioprocess innovation hub kommer att fungera som en nationell testbädd för produktion av biologiska läkemedel där små och stora företag och akademi, ska kunna testa produkter i en industriell miljö. Detta har tidigare inte funnits på denna nivåi Sverige utan har behövt köpas av kommersiella bolag. Något som mindre företag sällan har haft råd med.

Anders Lönnberg märker skillnaden från när han påbörjade uppdraget och vad som nu håller på att hända.

– Vi ser att betydelsen av samverkan för att Sverige ska gå framåt är en insikt som nu sprider sig inom sektorn. Fler och fler, regioner, universitet och företag, samordnar sig om förslag de vill genomföra. Så var det inte tidigare. Det gäller exempelvis cancer, överföring av genomics från forskning till sjukvård och cellterapi. Och Biobank Sverige förstås! Denna insikt om att göra det tillsammans innebär inte bara snabbare och bättre utveckling utan lägger även grunden för något nytt i Sverige. Möjligheterna blir större, och det är spännande!

Lägesrapporter från samverkansgruppens möten

Första lägesrapporten Life science, oktober 2016

Andra lägesrapporten Life science, april 2017

Medlemmar i samverkansgruppen

Samverkansgruppen för Life Science

Kontakt

Anders Lönnberg
Projektledare för samverkansprogrammet Life science
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Anders Lönnberg, via registrator

Mer om de strategiska samverkansprogrammen

Samverkansprogrammen ska bidra till att möta flera av de samhällsutmaningar vi står inför. Det handlar om nya sätt att resa, bo, göra affärer, leva, kommunicera och tillvarata och bevara jordens resurser och ekosystem. Genom samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi hittas nya, innovativa lösningar som stärker konkurrenskraften, bidrar till en hållbar utveckling och skapar fler jobb.

De fem samverkansprogrammen är:

- Nästa generations resor och transporter
- Smarta städer
- Cirkulär och biobaserad ekonomi
- Life science
- Uppkopplad industri och nya material

Vad är en samverkansgrupp?

Samverkansgrupperna prioriterar och lyfter samverkansområden och insatser. Till varje samverkansprogram har en samverkansgrupp knutits med representanter från bland annat näringsliv, högskola och institut från de branscher som omfattas av respektive program. Grupperna ska identifiera utmaningar och möjligheter för samverkansprogrammet och göra prioriteringar av områden för gemensam kraftsamling. Varje samverkansgrupp består av ett tjugotal personer och medlemmarna sitter på ett personligt mandat.