Samverkansprogrammens genomslag i budgetpropositionen för 2018

I regeringens budgetproposition finns ett flertal initiativ som relaterar till de områden som samverkansprogrammen fokuserar på och till samverkansprogramsgruppernas prioriteringar. Här beskrivs några av dessa.

Nästa generations resor och transporter

I budgetpropositionen för 2018 är satsningen på järnvägar ett viktigt fokus för regeringen. Till exempel ökar anslagsmedlen för drift- och underhåll betydligt.

Från och med 2018 är stadsmiljöavtalen en del av den ekonomiska ramen för utvecklingen av transportsystemet. Genom stadsmiljöavtalen vill regeringen fortsätta främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för cykeltrafik och kollektivtrafik.

Den nationella cykelstrategin från april 2017 ger avtryck i budgeten: elcykelpremie vid köp av el-cykel eller el-moped införs och regeringen vill skattebefria förmånsvärdet förknippade med cykling och kollektivtrafik.

Regeringen har också påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell godsstrategi som ska presenteras under första halvåret av 2018.

Smarta städer

I budgetpropositionen för 2018 lanseras en stor satsning på att utveckla investerings- och exportplattformen Smart city Sweden.
Dessutom aviseras ett digitalt kunskapslyft för samhällsbyggandet och ett stöd till hållbart och innovativt byggande som båda förväntas bidra till målen med samverkansprogrammet.

Regeringen avser att genomföra åtgärder för att åstadkomma en effektivare process och därmed fler bostäder. Delar av satsningen springer ur förslag från Samverkansprogrammets arbetsgrupp Digitaliserad planprocess.

Life science

För ändamålet biobanker och register föreslår regeringen att forskningsanslagen bör höjas med 30 miljoner kronor 2018 med ytterligare höjningar de kommande åren.

Regeringen vill satsa på ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön. Regeringen vill också skapa ett incitament för läkemedelstillverkare att införa rening av avloppsvatten och föreslår därför en miljöpremie i förmånssystemet för läkemedel.

Regeringen tar höjd för att Sverige kan bli europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, nya värdland och viker pengar i budgeten för hyreskostnader av kontorslokaler.

Cirkulär och biobaserad ekonomi

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) föreslås få stöd för att inrätta den kompetensplattform som gruppen Innovativa bioråvaror arbetat fram.
Flygbiobränsle är numera en med i samverkansprogrammet under gruppen biodrivmedel. Regeringen föreslår en satsning på utveckling av flygbiobränsle.

Dessutom föreslår regeringen att en delegation för cirkulär ekonomi, där biobaserad näringslivsutveckling är en del, inrättas under Näringsdepartementet.

Regeringen har även avsatt medel för en hållbar textil värdekedja. En arbetsgrupp inom samverkansprogrammet kommer att återkomma till Näringsdepartementet under oktober för att presentera förslag för hur vi kan arbeta i Sverige.

Uppkopplad industri och nya material

En planerad testanläggning för elektrifiering av drivlinor i fordonsbranschen, som ska finansieras av staten tillsammans med industrin och akademin. Satsningen bedöms vara viktig för att Sverige även i framtiden ska vara en ledande bilbyggarnation.

En annan är den aviserade satsningen på att främja automation och robotisering av små och medelstora industriföretag.

Industriklivet är en annan kraftfull åtgärd där samverkan mellan industri, akademi och stat är central, i detta fall för att ta betydande teknikkliv mot nollutsläpp av växthusgaser från svensk processindustri.

Kompetensförsörjning

Inom ramen för kunskapslyftet gör regeringen i budgetpropositionen för 2018 en stor förstärkning av antalet platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor.
Regeringens satsning på yrkeshögskolan innebär 1 100 nya platser 2018. Fullt utbyggd innebär satsningen att antalet platser kommer öka med drygt 45 procent till 2022. Det motsvarar cirka 14 000 nya utbildningsplatser.

Regeringen satsar ytterligare drygt 1,2 miljarder kronor 2018 för 7 750 platser, inklusive kostnader för studiestöd, inom regionalt yrkesvux. Av dessa är 1 000 platser vikta till yrkesförarutbildning. Utöver satsningen på fler utbildningsplatser föreslår regeringen även att 315 miljoner kronor avsätts 2018 i syfte att stärka kvaliteten inom yrkesvux och ge bättre förutsättningar för att bredda utbudet av utbildningar.

Bristen på ingenjörer begränsar Sveriges framtida tillväxt och attraktivitet. 20 miljoner kronor avsätts därför 2018 för att bygga ut ingenjörsutbildningar. 2023 motsvarar ungefär 1 600 utbildningsplatser, 1000 civilingenjörer och 600 högskoleingenjörer.

Genvägar