Smart industri

1. Vision och mål med Smart industri

Regeringen har tagit ett helhetsgrepp för att främja industrins utveckling. Nyindustrialiseringsstrategin Smart industri beslutades av regeringen i januari 2016 och ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer attraktiva. Vi har en stark industritradition i Sverige och många världsframgångar att vara stolta över. Men vårt teknik- och kunskapsförsprång kan inte tas för givet när konkurrensen hårdnar internationellt och när industrin står inför omvälvande förändringar, framförallt pådrivna av digitaliseringen och krav på hållbar produktion och produkter. Regeringen har därför tagit fram Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Vision: Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster. Mål: Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft och sitt deltagande i främst de högkvalificerade delarna av de globala värdekedjorna.

• Smart industri – en nyindustrialiseringsstrategi
• Faktablad: Smart industri

2. Fyra fokusområden:

Strategin har identifierat fyra utmaningar som industrin står inför; digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft. Sverige måste vara med i täten av både den digitala omvandlingen för att dra nytta av möjligheterna som kommer med den fjärde industriella revolutionen och den globala gröna omställningen. Kompetens och innovationskraft är avgörande för att lyckas. Strategin är grunden för en kraftsamling för att främja industrins utveckling. I handlingsplanen presenteras ett tiotal åtgärder på varje fokusområde. Fokusområdena är Industri 4.0, Hållbar produktion, Kunskapslyft industri och Testbädd Sverige.

3. Industri 4.0

Den digitala utvecklingen skapar radikalt nya förutsättningar för industriföretag att förnya sin produktion och sina affärsmodeller. Digitaliseringen går på djupet av alla delar av industrins verksamhet och berör bland annat produktutveckling, produktion, affärssystem, interaktion med underleverantörer och kunder, och relationen till de anställda. Industrin är mitt uppe i en internationell digital kapplöpning, där utmaningarna är många. Utvecklingen går fort och det finns stora konkurrenskraftsmässiga risker i att hamna på efterkälken. Målet med arbetet inom fokusområde Industri 4.0 är att företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

4. Hållbar produktion

Hållbarhet är en förutsättning för framtida konkurrenskraft, inte minst drivet av högre krav från konsumenter. Sverige har länge haft en ambitiös miljöpolitik och många svenska företag är skickliga på att nyttja hållbarhet i sina affärsmodeller samt minska kostnader genom effektivare resursutnyttjande. Samtidigt återstår stora utmaningar, inte minst i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk industri att kontinuerligt utveckla hållbara lösningar för både produktion och produkter stärks industrins ställning i strukturomvandlingen. Industrins stora potential ligger i att bidra till minskade utsläpp och ökad miljönytta genom utveckling och export av miljöteknik, resurseffektiva produktionsmodeller och produkter. Då bidrar industrin till såväl det nationella miljömålsarbetet som FN:s Agenda 2030. Målet med arbete inom fokusområdet Hållbar produktion är att ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft i hela landet.

5. Kunskapslyft industri

Bristen på arbetskraft med lämplig kompetens är en av de största utmaningarna och tillväxthindren för industrin i dag. Regeringens övergripande mål är att öka sysselsättningen. Var femte rekrytering leder dock inte till att någon anställs. Kompetensförsörjningen är därför central och kan förbättras genom tillgång till rätt kompetens, på rätt plats och i rätt tid. Målet med arbete inom fokusområde Kunskapslyft industri är att kompetensförsörjningssystemet på lokal, regional och nationell nivå ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling.

6. Testbädd Sverige

Det ska vara intressant både för forskning och näringsliv att investera i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Genom stärkt samverkan mellan samhällsaktörer och näringslivet och mellan olika politikområden samlar Sverige befintliga tillväxtresurser till internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva utvecklingsmiljöer – Testbädd Sverige. Målet med arbete inom fokusområde Testbädd Sverige är att Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka industriell och hållbar produktion i hela landet.

7. Från ord till handling

I juni 2016 presenterade regeringen den första handlingsplanen för Smart industri. I handlingsplanen finns 45 åtgärder som regeringen har genomfört och planerar att genomföra för att stärka svensk industri. Åtgärderna har utarbetats efter dialog med arbetsmarknadens parter, företag och akademi, bland annat genom regeringens Industrisamtal. Flera handlingsplaner kommer att följa. Vi tar gärna emot inspel och idéer avseende vad som bör göras för att möta de utmaningar som industrin står inför. Skriftliga inspel skickas till:

• n.nist@regeringskansliet.se
• Informationsmaterial: Handlingsplan smart industri

8. Från lokal till global nivå

Industrin finns i hela landet och den regionala nivån har en avgörande roll i genomförandet av strategin. Här finns verktyg som saknas på nationell nivå och en direkt närhet till industrin. Strategisk samverkan mellan industrin och det offentliga kräver en samsyn avseende gemensamma och prioriterade insatser. Små och medelstora företags behov behöver beaktas särskilt. Svenska företag verkar på en global marknad och regelverk på europeisk och internationell nivå har därför stor betydelse för företagens villkor.

9. Industrisamtal

Industrin och den industrinära tjänstesektorn skapar en miljon jobb, står för över 70 % av exporten och bidrar till lösningar av många samhällsutmaningar. En kontinuerlig dialog för att utforma goda ramvillkor och stärkt samverkan är en förutsättning för att bibehålla och stärka svensk konkurrenskraft. För att strategiskt behandla utmaningar och möjliga åtgärder träffar näringsministern regelbundet företrädare för industrin för tematiska diskussioner. Varje samtal fokuserar på ett specifikt område, vilken problembild som finns och hur åtgärder kan vidtas för att stärka industrins konkurrenskraft utifrån inom området. Samtalen ersätter inte regeringens kontinuerliga dialog med näringslivet utan syftar till att samla berörda aktörer för strategiska samtal. Industrisamtalen planeras och organiseras av regeringen i samarbete med Industrirådet och Almega.

10. Tidigare teman för industrisamtalen

Torsdagen den 28 maj 2015 ägde det inledande industrisamtalet rum. Industrisamtalet fredagen den 28 augusti 2015 ägnades åt kompetensförsörjning med fokus på gymnasiet, yrkeshögskolan och vuxenutbildning. Temat för fredagen den 6 november 2015 var forskning, innovation och kompetensförsörjning inom högre utbildning. Den 8 februari 2016 var temat digitalisering. På industrisamtalet i Södertälje den 11 april 2016 var temat svensk industri- och industrinära tjänstesektors möjligheter till stärkt konkurrenskraft genom hållbar produktion. Logistik, transporter och infrastruktur var temat den 12 september 2016. På industrisamtalet den 25 januari 2017 var temat omställning och matchning. Den 2 juni 2017 var temat investeringsfrämjande.

11. Advisory Board

Ett råd för nyindustrialisering, Advisory Board, med fyra personer från olika delar av svensk industri tillsattes under 2015 för att stödja regeringen i arbetet med Sveriges nyindustrialisering och för att bistå i Sveriges investeringsfrämjande. Tillsammans bär dessa personer på kompetenser och erfarenheter som är viktiga för en nyindustrialisering. Det handlar om områden som avancerad produktion, automation, digitalisering, forskning, innovation och export. Olof Persson, fd Volvo AB, Volvo CE, Bombardier, Lisa Lindström, vd Doberman, Pia Sandvik, f.d. VD Länsförsäkringar Jämtland, ordf i RISE, fd rektor Luleå tekniska universitet, Karl Gustaf Ramström, CEO Prevas, tidigare SSAB och ABB. I juni 2016 gick förordnandet för Advisory Board ut efter att ha bistått regeringen i utformandet av strategin för Smart industri och den första handlingsplanen. Rådet har varit viktigt i arbetet med Smart industri och bidragit till att forma prioriteringar för såväl strategin som handlingsplanen.