Frågor och svar om Sveriges FN-kandidatur

Sverige kandiderar för en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-2018. Kandidaturen är ett uttryck för regeringens politik för globalt ansvar och vilja att bidra till lösningar för de stora världsfrågorna i det kanske viktigaste forumet för fred och säkerhet. UD har fått ett antal frågor om kandidaturen och i den här artikeln finns svar på några av dessa.

Ordförklaringar

Ordlista

Vad är FN:s säkerhetsråd?

  • Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan "huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet". Kapitel VII i FN-stadgan ger säkerhetsrådet befogenheter kring bland annat sanktioner och insatser.
  • Rådet har 15 medlemmar, varav 5 permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien, USA. För beslut krävs 9 röster, inklusive de fem permanenta medlemmarnas stöd (vetorätten).
  • Rådets huvudsakliga beslutsformer är resolutioner, ordförandeuttalande (PRST) och pressmeddelanden. Rådets beslut är bindande för alla FN:s medlemsstater.
  • Ordförandeskapet i rådet roterar månadsvis i alfabetisk ordning. Icke-permanenta medlemmar väljs in på tvåårsbasis av generalförsamlingen ordnat enligt geografiska grupper.

Varför vill Sverige in i säkerhetsrådet?

  • FN är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Sverige värnar och vill stärka FN:s arbete med fred och säkerhet. Vi vill bidra till att hitta lösningar till de många hoten mot internationell fred och säkerhet och som även drabbar Sverige. Det rör sig inte sällan om hot och utmaningar som kräver globala lösningar och där FN med sitt universella medlemskap har en legitimitet som ingen annan organisation har. Säkerhetsrådet är det enda FN-organ vars beslut är juridiskt bindande för FN:s medlemsstater.
  • Det är bra för Sverige att sitta i FN:s säkerhetsråd. Det stärker Sveriges röst i världen. Det ger oss en plattform för att få genomslag för vår breda utrikes- och säkerhetspolitik, där klimat, jämställdhet, konfliktförebyggande, respekt för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning är centrala frågor. Med vårt breda perspektiv på säkerhet kan vi bidra till säkerhetsrådets arbete.
  • Regeringens ambition är att Sverige ska vara en aktiv FN-medlem. Den tar sin utgångspunkt i att vi tror på bred internationell samverkan och samarbete. Det vi gör för att Sverige ska få en plats i säkerhetsrådet stärker våra relationer globalt och är en katalysator för en mer ambitiös FN-politik.

När är perioden då Sverige kan sitta i säkerhetsrådet?

  • Sverige kandiderar till en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd för perioden 2017-2018 och var det land som anmälde sig först för denna period. Sverige, Nederländerna och Italien konkurrerar om två platser inom ramen för vår regionala grupp, VOAS (Gruppen för Västeuropeiska och Andra Stater).

När och var avgörs vem som kommer in?

  • Valet av icke-permanenta medlemmar avgörs genom en omröstning i FN:s generalförsamling. Den planeras äga rum i New York den 28 juni 2016. Totalt ska fem icke-permanenta medlemmar väljas. Utöver de två från den Västeuropeiska gruppen ska ett land från den Afrikanska gruppen, ett från den Asiatiska- och stillahavsgruppen, samt ett från den Karibiska och Latinamerikanska gruppen väljas in.

Hur går valet till?

  • Ur den geografiska valgrupp Sverige tillhör, VOAS-gruppen (västeuropeiska och andra stater), ska två icke-permanenta platser tillsättas. Det innebär att alla länder har två röster att lägga i denna grupp. För perioden 2017-2018 är det tre kandidater som konkurrerar med varandra om VOAS-gruppens två platser: Sverige, Italien och Nederländerna.
  • För att bli invald i säkerhetsrådet måste två tredjedelar av de närvarande och röstande medlemsstaterna i FN:s generalförsamling rösta på Sverige. Om alla 193 länder är närvarande vid omröstningen krävs alltså 129 röster. Röstomgångarna fortsätter tills två länder samlat nödvändiga två tredjedels majoritet bakom sin kandidatur.

Vilken merkostnad har kampanjen för en plats i säkerhetsrådet?

  • Det är UD:s enhet för FN-politik som har huvudansvar för kandidaturarbetet. På enheten finns ett sekretariat för att samordna det kandidaturrelaterade arbetet, liksom för att förstärka enhetens förmåga att hantera regeringens ökade FN-engagemang.
  • Från sin del av Regeringskansliets förvaltningsanslag har UD särskilt budgeterat vissa medel för arbetet med anledning av säkerhetsrådskandidaturen och en stärkning av FN-arbetet. Medel avsattes första gången under dåvarande regeringen den 26 mars 2014. Därefter har medel avsatts 2015 och 2016. Dessa medel uppgår till totalt 10 502 900 kr.

  • Vidare har UD-anställd personal avdelats för att särskilt arbeta med säkerhetsrådskandidaturen i Stockholm och vid FN-representationen i New York. De första tjänsterna i Stockholm och New York tillträddes 1 april 2014. Denna del av personalresurserna uppgår idag till 10 tjänster som inte är extra utan ingår i ordinarie budget.

  • Kostnaderna för kandidaturen bör ses i kontexten av dels de mycket stora bidrag Sverige ger till FN-systemet, dels ambitionen att med jämna mellanrum även delta aktivt i arbetet i dess säkerhetsråd.
  • Baserat på offentliggjorda uppgifter, erfars att den svenska kandidaturen är mycket kostnadseffektiv jämfört med andra länders tidigare kandidaturer i samma geografiska grupp.

Är det nödvändigt att bedriva en kampanj för att komma med i FN:s säkerhetsråd?

  • Det är djupt beklagligt att den geografiska grupp som Sverige tillhör inte kunnat enas om en rotationsordning, vilket vissa andra grupper har. Sverige har tagit initiativ till diskussioner om en sådan ordning både i New York och inom EU. Detta har emellertid inte fått gehör beroende på vissa länders ambition att sitta mycket frekvent eller till och med permanent i rådet.
  • Det är sålunda konkurrens om platserna i vår grupp och därför behövs ett visst kampanjarbete för att lyfta fram vad just Sverige kan tillföra säkerhetsrådsarbetet. Det bör noteras att Sverige var först med sin kandidaturanmälan 2005. Därefter anmälde Nederländerna sin kandidatur 2005. Italien anmälde sin kandidatur först 2009 och skapade därmed konkurrenssituationen.

När satt Sverige senast i säkerhetsrådet?

  • Sverige har suttit i säkerhetsrådet 3 gånger tidigare, senast 20 år tidigare under perioden 1997-98. Italien har suttit 6 gånger (senast 2007-2008) och Nederländerna har suttit 5 gånger (senast 1999-2000).

Vissa kritiserar FN för att vara svagt. Varför är det så viktigt att agera just inom ramen för FN och säkerhetsrådet?

  • FN förblir ryggraden i det internationella systemet och den enda organisation som kan samla världssamfundet kring processer som t.ex. utvecklingsmålen eller det globala klimatavtalet. FN:s säkerhetsråd är i sin tur unikt då dess beslut om fred och säkerhet blir bindande för samtliga FN:s medlemsstater.
  • Sverige är en kritisk vän till FN och en stark röst för ett mer effektivt och transparent FN. Det är djupt bekymmersamt att säkerhetsrådet på grund av blockeringar inte kan agera i vissa kriser och konflikter, och Sverige vill som medlem inte minst agera för att rådet agerar i ett tidigt skede av krissituationer. Men säkerhetsrådet uträttar också mycket- från ledning av de sexton fredsbevarande insatserna i länder där Sverige har bistånd till hundratals beslut och uttalanden årligen. Sanktionsregimer och hantering av frågor kring massförstörelsevapen hanteras också i rådet.
  • I orostider behöver vi en global gemenskap mer än någonsin. Just därför måste vi göra vad vi kan för att FN ska bli bättre på att hantera globala utmaningar. Många av dessa utmaningar och konflikter har även direkta konsekvenser för Sverige. Det är avgörande att de medlemmar som har vetorätt (P5) agerar konstruktivt.

Hur bedrivs kampanjen i praktiken?

  • Det är på basis av vår utrikespolitik och vårt globala engagemang som vi söker stöd för vår kandidatur. Säkerhetsrådskampanjen bygger på substans och konkret engagemang i sakfrågor och en vilja till bred dialog för att hitta lösningar på vår tids utmaningar.
  • I praktiken handlar det ofta om att statsråden vid sina resor eller inkommande besök tar upp frågan om säkerhetsrådet med företrädare för andra länder. På samma sätt tar våra utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) upp frågan om säkerhetsrådet i sina kontakter.
  • Det handlar också om att Sverige deltar i multilaterala forum, konferenser och FN-processer.
  • Därutöver har ett antal hedersambassadörer från olika politisk bakgrund utsetts.

Finns det risk att regeringen frångår sina utrikespolitiska principer för att vinna röster i kampanjen?

  • Nej. Sveriges engagemang för en bättre och rättvisare värld, inklusive mänskliga rättigheter, folkrätt och jämställdhet, är en drivande kraft bakom kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. Den politik regeringen för visar att regeringen står fast vid sina principer. Sverige bedriver en frågedriven kampanj som till stor del är baserad på vårt engagemang för vår tids stora utmaningar, såsom klimat, humanitära kriser, migration, fredsbyggande och jämställdhet. Den dialog och de kontaktytor som skapas genom kandidaturarbetet främjar arbetet med att få genomslag för våra positioner.

Kan Sverige engagera sig i FN-kandidaturen och samtidigt ha ett starkt EU-engagemang?

  • Det går att vara en stark röst i EU och FN samtidigt, vilket Sverige redan är. Det handlar om ömsesidigt förstärkande engagemang. En illustration av Sveriges engagemang och inflytande över EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är att Sverige fortsatt har en andra plats på ECFR:s så kallade scorecard.
  • FN:s säkerhetsråd har en särställning i EU-fördraget genom dess artikel 34 men Sverige skulle som säkerhetsrådsmedlem verka för ökad transparens mellan EU-medlemsländerna. Litauen är ett bra exempel på ett EU-medlemsland som spelat en viktig roll som icke-permanent rådsmedlem, inte minst genom att principfast ha försvarat Ukrainas territoriella integritet. Litauen har liksom Sverige viktig kunskap om närområdet.

Hur arbetar Sverige med och genom FN idag?

  • Genom FN bidrar Sverige till att förebygga konflikter, stödja fredsansträngningar, främja återuppbyggnaden av konfliktdrabbade stater, samt verka för nedrustning och ickespridning av kärnvapen. FN utgör också en viktig kanal för Sveriges humanitära arbete och för våra ansträngningar för att bekämpa fattigdom, främja en hållbar utveckling och bekämpa klimatförändringarna. Stärkandet av folkrätten och främjandet av de mänskliga rättigheterna och jämställdhet är andra prioriterade områden för Sverige i FN.

Hör av dig om du har fler frågor om kandidaturen.

Kontakt

Registrator, Utrikesdepartementet
Telefon 08-405 10 00 (växel)
Fax 08-723 11 76
e-post till Registrator, Utrikesdepartementet, via registrator