Förebygga extremism och terrorism

Terrorism är en extrem form av våldsbejakande extremism. Syftet med insatser i det förebyggande arbetet är att motverka radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska miljöer och att förhindra att personer utvecklar avsikt och förmåga att begå terroristattentat. För att motverka extremism och terrorism är det angeläget att förebygga bakomliggande faktorer, drivkrafter och fånga upp individer i riskzonen. Området delas in i två delar: arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och brottsförebyggande arbete. Det är viktigt att insatserna i dessa delar hålls samman.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Den våldsbejakande extremismen i Sverige består i huvudsak av tre miljöer: högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Normer, värderingar och attityder samverkar och bidrar till framväxten av extremism och terrorism och måste därför motverkas effektivt. Det är viktigt att det finns ett genusperspektiv i arbetet. Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) har uppdraget att stärka det förebyggande arbetet och förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell regional och lokal nivå. Samordnaren ska även öka olika aktörers kunskap om våldsbejakande extremism och utveckla förbyggande metoder. I fokus för uppdraget ligger att stödja kommunerna i att utveckla sitt lokala förebyggande arbete.

Under 2015 och 2016 har flera myndigheter utvecklat sitt förbyggande arbete och tagit fram vägledningar och handböcker för olika personalgrupper. I skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144) redovisas de 21 åtgärder som regeringen har vidtagit för att kraftfullt förstärka det förebyggande arbete.

Mer information om samordnarens arbete på Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism webbplats

Skr. 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism

Regeringens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism delas in i fem områden:

Brottsförebyggande arbete

Brottsförebyggande metoder syftar till att bekämpa brottslighetens orsaker. Kunskap om vilka riskfaktorer och drivkrafter som är av betydelse för att någon utvecklar ett kriminellt beteende, och om vilka åtgärder som är effektiva för att minska risken för detta, är avgörande för att förebygga kriminalitet. Allmän kunskap om vad som påverkar en person att utveckla ett kriminellt beteende är relevant även för att minska risken för att någon väljer att ägna sig åt terroristbrottslighet. För att motverka terrorism måste samhället förebygga och motverka de drivkrafter som leder till att individer i riskzonen vill ansluta sig till våldsbejakande extremism och terrorism. Det behövs dock en mer samlad kunskap om vilka dessa drivkrafter är, liksom om vilka åtgärder och metoder som är relevanta för att motverka dem och som kan förebygga radikalisering. Ytterligare kunskaper behövs även för att bättre kunna identifiera personer som redan befinner sig i en radikaliseringsprocess.

Genom riktade insatser mot exempelvis ungas kriminalitet och rekrytering till kriminella grupper, som sociala insatsgrupper och avhopparverksamhet, kan riskfaktorer och drivkrafter påverkas och brottsligheten minskas. Regeringen avser att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet, bl.a. genom att förstärka den nationella samordningen på området.

För att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism är det viktigt att Polismyndigheten och kommunala aktörer samverkar. Polismyndigheten och kommunerna bör teckna samverkansöverenskommelser utifrån lokala problembilder som fångar upp problematiken med utländska terroriststridande där detta är relevant. För att möjliggöra detta krävs också att Säkerhetspolisens kunskap förmedlas till Polismyndigheten

Regeringens satsning på brottsförebyggande arbete

Åtgärder

Regeringen ska verka för att

• den kunskap, de förslag och den strategi som den nationella samordnaren har fått i uppdrag att ta fram tas till vara.

• den kunskap och de förslag som tas fram i enlighet med de uppdrag som regeringen redovisar i skrivelsen Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (skr. 2014/15:144) tas till vara och att eventuellt behov av ytterligare åtgärder tillgodoses.

• samordningen i det lokala brottsförebyggande arbetet stärks.

Regeringens satsning på brottsförebyggande arbete

• myndigheterna inom rättsväsendet tar till vara kunskap om vilka faktorer som bidrar till terroristbrottslighet och anpassar det förebyggande arbetet i enlighet med detta.

• kunskapshöjande åtgärder inom rättsväsendet genomförs.

Uppdrag till Kriminalvården att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten

• Säkerhetspolisen och Polismyndigheten fortsätter att utveckla sitt samarbete så att kunskapsspridning kan ske effektivt och operativ information kan nå ut lokalt.

• Polismyndigheten arbetar för att lokala problembilder ska omfatta aspekter som rör radikalisering och terrorism.

• Kriminalvården upprätthåller och utvecklar det arbete som bedrivs inom myndighetens säkerhetsorganisation.

Målsättningar för området Förebygga

• Att hitta och utveckla kunskapsbaserade metoder och åtgärder som kan förebygga radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism.

• Att relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå prioriterar arbetet med att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism och samverkar om insatser.

• Att alla aktörer ska ha ett helhetsperspektiv så att åtgärder för att förebygga, förhindra eller försvåra terroristbrottslighet eller hantera konsekvenserna av ett terroristattentat vidtas på ett sätt som inte innebär att fler radikaliseras.

Aktörer

På det förebyggande området spelar socialtjänst, skola, föreningar och samfund, religiösa ledare och politiker en central roll i arbetet med att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism och terrorism.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen bidrar i samverkan med kommuner med information och insatser. Kriminalvården arbetar med återfallsförebyggande insatser för dömda personer och har också goda möjligheter att förebygga och uppmärksamma radikalisering i kriminalvårdens miljöer. Statens institutionsstyrelse som har ansvar för att bedriva tvångsvård och verkställa sluten ungdomsvård är också en viktig aktör på detta område. Även åklagarväsendet och domstolsväsendet har betydelsefulla funktioner att fylla.