Hantera konsekvenserna av ett terroristattentat

Även om stor kraft läggs på att förebygga, förhindra och försvåra terroristattentat måste det finnas beredskap för att hantera situationen om ett sådant ändå inträffar. Vid ett terroristattentat måste samtidiga insatser snabbt kunna utföras av flera olika aktörer för att möta både de direkta behov som finns i anslutning till händelsen och de behov som uppstår i samhället som en konsekvens av det inträffade. Ett effektivt ingripande måste ske för att avbryta attentatet samtidigt som människor behöver hjälp och samhällsfunktioner behöver återställas.

Foto: Magnus Hallgren/DN/TT

Förmågan att ingripa mot och avbryta ett terroristattentat

Om ett attentat inträffar är det av avgörande betydelse att så snabbt som möjligt få kvalificerade polisiära resurser på plats för att avbryta attentatet eller i vart fall störa eventuella gärningsmän så att de inte kan genomföra sin plan fullt ut. Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har träffat överenskommelser om bl.a. ansvarsfördelningen vid ett terroristattentat och stöd från Polismyndigheten till Säkerhetspolisen i de fall Säkerhetspolisen är ansvarig för en åtgärd men behöver hjälp och stöd av Polismyndigheten för att utföra den.

Om flera terroristattentat skulle inträffa samtidigt, om de har en gränsöverskridande karaktär eller om ett terroristattentat skulle pågå under längre tid, kan det finnas behov av polisiära resursförstärkningar. Inom Regeringskansliet pågår arbete för att det ska bli möjligt för Sveriges nationella insatsstyrka att vid behov begära stöd från andra medlemsstater i EU och Norge i sådana situationer. I lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning finns bestämmelser om att Försvarmakten under vissa förutsättningar kan ge stöd till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen med insatser som kan innebära våld eller tvång mot enskilda.

Samtidigt som ett akut skede måste avbrytas eller begränsas vid ett terroristattentat måste skadade personer få vård. En effektiv insatsorganisation kräver tydliga ansvarsförhållanden och väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer för att de ska ha förmåga att agera effektivt och genomföra samordnade insatser. Ett ökat fokus på samverkan bör få genomslag i de olika aktörernas planering och rutiner och bör kunna ligga till grund för samarbeten avseende särskild beredskapsplanläggning för terroristattentat. En bättre samordning bör utvecklas genom att ansvariga aktörer stärker sin samverkansförmåga, exempelvis genom gemensam och regelbunden utbildnings- och övningsverksamhet.

Förmågan att hantera de samhällskonsekvenser som följer av ett terroristattentat

Förmågan att hantera de samhällskonsekvenser som följer av ett terroristattentat bör utvecklas med utgångspunkt i att attentat har som syfte att störa vår samhällsordning och motverka ett öppet och demokratiskt samhälle med stora friheter. Arbetet med mål och principer, varning och informationssamordning, forskning och kunskapsbyggande behöver därför utvecklas i relation till det hot som terrorismen utgör och i relation till målen för vår säkerhet.

Förmågan att kunna varna och vägleda människor vid inträffade terroristattentat kan vara avgörande för att skydda människors liv och hälsa. Förberedelser behöver vidtas så att systemet för varning och information till allmänheten bl.a. via mobil kan användas på ett effektivt sätt.

Regeringen ska verka för att

• Nationella insatsstyrkan ska kunna begära stöd från utländska insatsstyrkor.

Remiss Ds 2016:13 Nya möjligheter till operativt polissamarbete med andra stater

• Säkerhetspolisen och Polismyndigheten säkerställer att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna i händelse av ett terroristattentat.

• Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Försvarsmakten genomför övningar och utbildning för att Försvarsmakten ska kunna stödja polisen vid ett terroristattentat.

• berörda myndigheter utvecklar en myndighetsgemensam beredskapsplanläggning för hanteringen av terroristattentat och genomför nationella samverkansövningar på operativ nivå.

• berörda myndigheter arbetar för att förmågan till samordnad ledning vid hantering av terroristattentat stärks.

• ett system för att informera allmänheten via telefon om allvarliga olyckor och kriser kan inrättas.

Pressmeddelande: Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon

• berörda myndigheter i samverkan med andra berörda aktörer utvecklar metoder och rutiner för uthållig krisledning avseende samverkan, rapportering, kompatibilitet i ledningssystemen, lägesuppfattning och information.

•berörda myndigheter i samverkan med andra berörda aktörer genomför krishanteringsövningar som innefattar olika nivåer i samhället.

Övriga åtgärder inom området Hantera

Målsättning för att hantera konsekvenserna av terroristattentet

• Att snabbt och effektivt kunna ingripa mot och avbryta ett pågående terroristattentat

• Att begränsa samhällskonsekvenserna av ett terroristattentat

Aktörer

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är de myndigheter som har huvudrollen när det gäller att ingripa mot och avbryta ett terroristattentat. Försvarsmakten kan under vissa förutsättningar ge stöd till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Varje myndighet ansvarar för sin krisberedskap. Funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) finns vid de myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar för förmågan att hantera en krissituation, inklusive Regeringskansliet. Även räddningstjänsten, SOS Alarm, ambulans- och akutsjukvården och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är nyckelaktörer på detta område.