Hjälp att lämna våldsbejakande extremistiska rörelser

För att personer ska lämna våldsbejakande extremistiska rörelser behövs insatser för att återintegrera dem i samhället. De behöver även få insikt om konsekvenserna av våldsamma ideologiers drivkraft bakom våldshandlingar och avstå från att använda våld. Sådana insatser behöver också göras för de personer som lagförs för brott relaterade till extremism eller terrorism. Insatserna här handlar om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som exempelvis mentorer eller undervisningsstöd.

Foto: Astrakan/Folio

Utveckla insatser för personer som vill lämna extremistiska rörelser

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått i uppdrag att fördela stadsbidrag till verksamheter som stöder personer som vill lämna våldsbejakande extremiströrelser. Civilsamhällesorganisationer kan göra ett viktigt arbete för att stödja personer som vill lämna sådana miljöer. Organisationen EXIT inom stiftelsen KFUM Söder Fryshuset är ett exempel på avhopparverksamhet.

Förordning (2011:1508) om statsbidrag för verksamhet som värnar demokratin på riksdagens webbplats

Mer information på MUCF:s webbplats

Regeringen har gett den nationella samordnaren i uppdrag att stötta relevanta aktörer i att utveckla arbetet med de personer som vill lämna våldsbejakande extremiströrelser. Detta arbete pågår och information finns i den verksamhetsrapport samordnaren tagit fram på uppdrag av regeringen.

Dir. 2015:27 Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18)

Verksamhetsrapport - En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Kartlägga metoder för att förebygga våldsbejakande extremism inom ungdomshemmen och Kriminalvården

På uppdrag av regeringen har Statens institutionsstyrelse (SiS) gjort en kartläggning av metoder som kan användas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom ungdomshem. Erfarenheter från andra länder visar att slutna miljöer kan vara en grogrund för radikalisering. Fängelser har exempelvis pekats ut som en miljö där det finns risk för att personer rekryteras till våldsbejakande extremist- och terroristgrupper. Mot bakgrund av detta har även Kriminalvården på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av metoder som kan användas i arbetet med personer som har koppling till våldsbejakande extremiströrelser.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Statens institutionsstyrelse att kartlägga metoder och arbetssätt för att förebygga våldsbejakande extremism inom de särskilda ungdomshemmen

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Kriminalvården att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten

Mer information på SiS:s webbplats

Mer information på Kriminalvårdens webbplats

Uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism

Kriminalvården ska utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten. Arbetet ska bygga vidare på de behov som myndigheten identifierade i sin kartläggning av metoder och arbetssätt som kan användas för att förebygga våldsbejakande extremism hos Kriminalvårdens klienter.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Kriminalvården att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism

Mer information på Kriminalvårdens webbplats

Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram nationell vägledning för socialtjänstens arbete med återvändare m.fl.

Socialstyrelsen ska ta fram en nationell vägledning för socialtjänstens arbete med enskilda individer och familjer som återvänder från strider för våldsbejakande extremistiska grupper i utlandet. Vägledningen ska även utgöra ett stöd till socialtjänsten i ärenden som rör individer som är involverade i andra våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige och dessa individers närstående.

Regeringsuppdrag: Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en nationell vägledning för socialtjänstens arbete med återvändare m.fl.