Regeringens samlade insatser för långtidsarbetslösa

Introduktionsjobb

Regeringen avser att förenkla systemet för de subventionerade anställningarna och införa ett nytt, enhetligt stöd. Det nya stödet kallas introduktionsjobb och kommer att vara enklare och mer kraftfullt. Introduktionsjobb ersätter flera av dagens anställningsstöd: särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, de båda traineejobben och instegsjobb.

Introduktionsjobb ska rikta sig till personer som är långtidsarbetslösa eller nyanlända. Stödet ska kunna kombineras flexibelt med utbildning, både för att stärka den enskilde och för att möta kompetensbehov hos arbetsgivare. Subventionsgraden i introduktionsjobben blir 80 procent och ett enhetligt och enkelt handledarstöd införs. Introduktionsjobben planeras att införas under våren 2018.

Introduktionsjobben kommer att ha ett tak för den högsta bidragsgrundande bruttolönen vid 20 000 kronor i månaden, vilket innebär en kraftfull höjning jämfört med dagens stöd. Redan i höst höjs takbeloppen i de befintliga stöden särskilt anställningsstöd, förstärkt särskilt anställningsstöd, instegsjobb och extratjänster. Samtidigt sänks taket i nystartsjobb genom att taknivån harmoniseras med introduktionsjobben. Enhetliga tak bedöms bidra till en mer ändamålsenlig användning av stöden. Dessutom innebär förändringen en påtaglig förstärkning för personer som står relativt sett längst från arbetsmarknaden.

Artikel: Introduktionsjobb - ett enklare och mer kraftfullt stöd

Extratjänster och moderna beredskapsjobb

Genom extratjänster för långtidsarbetslösa och vissa nyanlända har kommuner, landsting och privata utförare inom välfärden möjlighet att få extra resurser till verksamheten. Det finns också möjligheter för extratjänster i viss kulturell och idrottslig verksamhet, samt i ideell sektor som bedriver social verksamhet. Extratjänster finns även hos myndigheter i form av moderna beredskapsjobb. Arbetsgivare som anställer med extratjänst får ekonomiskt stöd motsvarande lönekostnaden till en viss nivå i upp till 12 månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare 12 månader. Arbetsgivaren får även ersättning för handledningen på arbetsplatsen. Takbeloppet för den bidragsgrundande bruttolönen i extratjänster höjs i höst till 20 000 kronor per månad.

Artikel: Extratjänst - en 100-procentig möjlighet

Nystartsjobb

Nystartsjobb är ett stöd till arbetsgivare som anställer personer som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid eller är nyanlända. Stödet innebär att arbetsgivaren kan få ersättning motsvarande mellan 1 och 2,5 gånger arbetsgivaravgiften. Hur stor ersättningen blir beror bland annat på hur länge personen varit utan arbete.

Pressmeddelande: Träffsäkrare nystartsjobb och högre tak för lönebidrag

Yrkesintroduktionsanställningar

Yrkesintroduktionsanställningar innebär att en andel av arbetstiden utgörs av lärande på arbetsplatsen. Innehållet i lärandet bestäms av arbetsgivarna och facket tillsammans. Stödet för yrkesintroduktionsanställningar lämnas till arbetsgivare som anställer unga i åldern 15–24 år, nyanlända eller långtidsarbetslösa som är 25 år eller äldre. En förutsättning för att stödet ska lämnas är att arbetsgivaren omfattas av ett kollektivavtal om yrkesintroduktion.

Yrkesutbildning inom bristyrken

För att konkurrera om jobben på arbetsmarknaden är utbildning ofta avgörande. Deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin ska därför under 2016-2019 få möjlighet att gå yrkesinriktade kurser på folkhögskola under som längst 24 månader med bibehållet aktivitetsstöd. Yrkesutbildningarna ska vara inom sådana yrken där det råder brist på arbetskraft.

Studiemotiverande kurs vid folkhögskola

För att motivera deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin att återgå till studier, för att höja utbildningsnivån och stärka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden, kommer satsningen på studiemotiverande kurs vid folkhögskola för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin som har fyllt 25 år och saknar fullföljd grund- eller gymnasieutbildning att fortsätta. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga får ta del av utbildningar som kan förbättra deras möjligheter att konkurrera om jobben på samma villkor som andra. Dessa personer ska ges möjlighet till längre tid i studiemotiverande kurs.

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Studier i jobb- och utvecklingsgarantin samt ökade möjligheter till SFI-studier

Allt fler av de som blir långtidsarbetslösa har kort utbildningsbakgrund. Möjligheterna till studier inom och vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin har tidigare varit begränsade. För att öka drivkraften till studier för dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning har regeringen infört en möjlighet för deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin att studera som längst ett år på heltid med bibehållet aktivitetsstöd. En möjlighet att deltidsstudera i sex månader inom ramen för skolväsendet och folkhögskolan vid sidan av deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin har dessutom införts. Syftet är att motivera och möjliggöra slutförande av tidigare ofullständig utbildning eller att komplettera med relevanta kortare kurser som på så sätt kan öka deltagarnas chanser att få ett jobb eller gå vidare ut i studier. För att förbättra sina kunskaper i svenska har möjligheten till att läsa kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare för ungdomar under som längst sex månader i jobbgarantin för ungdomar och 12 månader inom jobb- och utvecklingsgarantin.

Individanpassning i jobb- och utvecklingsgarantin samt avveckling av fas 3

Regeringen har reformerat jobb- och utvecklingsgarantin genom mindre detaljreglering, avvecklingen av fasindelningen och tidsgränser samt öppnat det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Inflödet till sysselsättningsplatser har stoppats och en successiv avveckling av alla sysselsättningsplatser ska vara helt genomförd senast den 31 januari 2018. Vid sidan av extratjänster, moderna beredskapsjobb och helt nya möjligheter att studera har långtidsarbetslösa numera möjlighet att ta del av samtliga insatser i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Regeringen har dessutom förstärkt möjligheterna för dem som har varit arbetslösa under längst tid att ta del av arbetsträning och förstärkt arbetsträning.

Den 25 februari 2016 beslutade regeringen om en treårig satsning där totalt 60 miljoner kronor tillförs för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag (A2016/00424/A). Tillväxtverket har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, utarbeta och genomföra ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer. Målet är att skapa fler möjligheter till arbete för personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. De arbetsintegrerande sociala företagen bedriver ett värdefullt arbete när det gäller att stärka och skapa arbetsställen för personer som har varit arbetslösa under en längre tid. Det är fortsatt angeläget att dessa företag ges goda förutsättningar för att göra så även i framtiden. För att skapa ytterligare förutsättningar för att kunna tillvarata och samarbeta med dessa företag kommer Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen undersöka möjligheten att skapa ett kvalitetssäkringssystem för de arbetsintegrerande sociala företagen. En sådan kvalitetssäkring skulle göra det enklare för bland annat Arbetsförmedlingen att kunna använda de arbetsintegrerande sociala företagen för fler insatser inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket.

> Regeringsuppdrag: Uppdrag att utarbeta och genomföra nationellt program för sysselsättningsfrämjande insatser genom arbetsintegrerande sociala företag

Ett regelverk med tydligare fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga

Den 1 juli 2017 trädde förordningen (2017:492) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i kraft. Genom förordningen har regelverket för insatserna förtydligats och fått ett tydligare fokus på alla individers möjlighet till utveckling av sin arbetsförmåga.

Mer resurser till särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och lönestöd för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

För att fler arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få ett arbete ökas resurserna för lönestöd och särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS). Ökningen uppgår till cirka 400 miljoner kronor per år vilket bedöms skapa ett utrymme för att upp till 1 000 fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska få ett arbete.

Fler insatser för långtidsarbetslösa

För att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna få jobb ger regeringen ökade resurser till Samhall AB. Satsningen uppgår till 300 miljoner kronor 2016 och beräknas uppgå till 400 miljoner kronor årligen från och med 2017.

Sedan tidigare finns det även fler insatser för långtidsarbetslösa. Ta kontakt med Arbetsförmedlingen för mer information om dessa insatser.

Genväg

Kontakta Arbetsförmedlingen för mer information om vilka möjligheter som finns.