Sanktioner mot ledarna i regionen Transnistrien i Moldavien

Beskrivning av sanktionerna

Reserestriktionerna innebär att de personer som omfattas ska förhindras att resa i eller genom EU-medlemsstaternas territorium. Vissa undantag kan medges, till exempel för deltagande i internationella konferenser anordnade av FN eller OSSE.

Observera att gällande sanktionsbeslut innebär att inga personer för närvarande omfattas av reserestriktionerna.

Relevanta EU-dokument

Sanktionerna regleras i rådsbeslut 2010/573/GUSP som antogs den 27 september 2010, med de ändringar som framgår i rådsbesluten 2011/641/GUSP, 2012/170/GUSP och 2012/527/GUSP. Sanktionsbestämmelserna har därefter förlängts varje år genom rådsbesluten 2013/477/GUSP, 2014/381/GUSP, 2014/751/GUSP, 2015/1925/GUSP och 2016/1908/GUSP. Den senaste förlängningen skedde den 23 oktober 2017 genom rådsbeslut 2017/1935/GUSP och gäller till och med den 31 oktober 2018.

Länkar till de aktuella dokumenten finns längre ner på sidan.

Ansvariga svenska myndigheter

Ansvariga myndigheter för reserestriktioner är Migrationsverket och Sveriges utlandsmyndigheter.

Länkar till de aktuella myndigheterna finns längre ner på sidan.

Bakgrund till sanktionerna

Strax före Sovjetunionens sönderfall försökte ledarskapet i området öster om floden Dnjestr bryta sig ur den dåvarande sovjetrepubliken Moldavien. Under våren 1992, då Sovjetunionen brutit samman och Moldavien blivit en självständig stat, trappades konflikten om området upp och våldsamma strider ledde till flera hundra dödade och över 100 000 internflyktingar. Den ryska armén ingrep till stöd för den transnistriska sidan och i juli samma år beslutades om eldupphör. Regeringen i Moldavien har de facto ingen kontroll över utbrytarregionen Transnistrien.

EU:s ministerråd beslöt i februari 2003 att införa sanktioner i form av reserestriktioner mot ledarskapet i utbrytarregionen, med syfte att utöva påtryckning på ledarskapet att ta steg för att nå en lösning på konflikten.

I augusti 2004 utvidgades åtgärderna till att även omfatta ett antal personer som bar ansvaret för en kampanj riktad mot ett antal skolor i Transnistrien som använder det latinska alfabetet. Frågan om val av alfabet är känslig eftersom Moldavien i samband med självständigheten från Sovjetunionen gick över till det latinska alfabetet, medan man i Transnistrien behållit det kyrilliska alfabetet.

Rådet beslöt i februari 2010 att tillfälligt upphäva tillämpningen av sanktionerna, för att uppmuntra ansträngningarna att nå en politisk lösning på konflikten om Transnistrien, samt vad gäller de skolor som använder det latinska alfabetet. Rådet har därefter vid flera tillfällen beslutat att förlänga både sanktionerna och det tillfälliga upphävandet av deras tillämpning.

I ljuset av de ansträngningar och de nya förhållningssätt till konfliktlösning som det nya ledarskapet i Transnistrien uppvisat, och för att uppmuntra till fortsatta framsteg, beslöt rådet i september 2012 att de restriktiva åtgärderna ska upphöra i den del som avsett förhindrade av framsteg mot en politisk lösning av konflikten.

När det gäller den del av de restriktiva åtgärderna som rört svårigheterna för de skolor som använder latinskt alfabet beslöt rådet samtidigt om en förlängning av åtgärderna till och med den 30 september 2013. I ljuset av den positiva utveckling som ägt rum även beträffande denna fråga och för att uppmuntra till fortsatta framsteg beslöt dock rådet att inte längre ha listade de personer som hittills omfattats av de restriktiva åtgärderna i denna del. Rådet har sedan i flera omgångar förlängt åtgärderna utan att ha några personer listade, senast till den 31 oktober 2016.

Kontakt

Josefin Simonsson Brodén
Sanktionssamordnare, Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Josefin Simonsson Brodén