Sanktioner mot terrorism

FN:s säkerhetsråd har med bindande verkan för medlemsländerna infört två separata så kallade sanktionsregimer för att motverka internationell terrorism. EU:s medlemsländer genomför dessa sanktionsregimer gemensamt i gemensamma ståndpunkter och EG-förordningar.

Ordförklaringar

Ordlista

Sanktionsregim 1267/1989

Regimen har fått sin benämning från resolution 1267 som FN:s säkerhetsråd antog 1999. Regimen är uppbyggd kring flera olika resolutioner i FN:s säkerhetsråd som tidigare gällde både talibanerna i Afghanistan, Usama bin Laden och al-Qaida. Idag finns reglerna samlade i resolution 1989 (2011) och omfattar sanktioner mot al-Qaida samt mot personer, grupper, företag och enheter som har samröre med detta nätverk. Sanktionerna mot talibanerna och Afghanistan har i samband med den resolutionen förts över till en separat sanktionsregim, se sanktioner mot Afghanistan.

Sanktionsregim 1373

Regimen instiftades 2001 genom FN:s säkerhetsråds resolution 1373, som ett svar på attackerna den 11 september 2001. Sanktionerna i regimen riktar sig mot personer, grupper och enheter som anses inblandade i terrorism utöver dem som omfattas av 1267-regimen. FN har i detta fall överlåtit åt medlemsländerna själva att peka ut vilka som ska träffas av sanktionerna.

Sanktionsregim 1267/1989

Regimen har fått sin benämning från resolution 1267 som FN:s säkerhetsråd antog 1999 och som, med en hel rad efterföljande resolutioner, länge innehöll bestämmelser om individuella restriktioner mot Usama bin Ladin, talibanerna och al-Qaida samt mot personer, grupper, företag och enheter som har samröre med dem. Sommaren 2011 beslöt FN att skilja ut sanktionerna mot talibanerna i en egen, på situationen i Afghanistan inriktad sanktionsregim, se under sanktioner mot Afghanistan. Eftersom Usama bin Laden dödats döptes de kvarvarande delarna av 1267-regimen genom resolution 1989 (2011) om till sanktioner mot al-Qaida. Alla gällande regler med uppdateringar samlades i denna resolution, och sanktionsregimen benämns idag därför ibland 1989-regimen. De sanktionstyper som gäller dem som upptagits på en av FN beslutad lista är frysning av tillgångar för och förbud att göra tillgångar tillgängliga för de listade, reserestriktioner för dessa och vapenembargo, inklusive att ge dem utbildning och annat stöd vad gäller vapen.

För att kontrollera att sanktionerna efterlevs har FN skapat en sanktionskommitté, 1267-kommittén (numera även kallad 1989-kommittén), som även fått i uppdrag att upprätta listan över dem som berörs av sanktionerna. I 1267-kommittén deltar samma länder som är medlemmar i säkerhetsrådet.

FN:s 1267-regim innehöll från början få tillämpningsregler. Detta gjorde att den kritiserades bland annat för bristande rättsäkerhet.

Efterhand har det med olika resolutioner från säkerhetsrådet tillkommit en närmare definition av de kriterier som FN använder för listning (resolution 1617), rätt till humanitära undantag, högre krav på beslutsunderlaget för listningsbeslut och en procedur för att begära avlistning. Med resolution 1822 (2008) beslöts att en total översyn av äldre listningar skulle ske, och att kortfattade motiveringar ska publiceras för alla listningar. Översynen genomfördes till sommaren 2010, och regelbundna översyner ska därefter ske av de kvarvarande namnen. I december 2006 beslutade säkerhetsrådet att inrätta en kontaktpunkt för avlistning (focal point) i FN-sekretariatet, som gav enskilda en möjlighet att vända sig direkt till FN för att begära avlistning i stället för att gå genom sin regering. Denna kontaktpunkt gäller alla sanktionsregimer. Kontaktpunkten ersattes dock vad gäller 1267-regimen av en funktion som ombudsperson enligt vad som beslutades med resolution 1904 (2009). Ombudspersonen ska i avlistningsärenden fungera som en kontaktkanal mellan den listade och sanktionskommittén och självständigt inhämta information om ärendet som sedan föreläggs kommittén för beslut. Genom resolution 1989 har ombudspersonen också getts rekommendationsrätt gentemot sanktionskommittén i avlistningsärenden. Mandatet har successivt förstärkts, senast genom resolution 2083 (2012). Betydande steg har således tagits mot stärkt rättssäkerhet, men sanktionerna gäller fortsatt utan begränsning i tiden och det saknas fortfarande garantier för en oberoende omprövning på FN-nivån av säkerhetsrådets listningsbeslut.

Efter Usama bin Ladens död har särskilda regler införts för hur frysningen av hans tillgångar ska avveklas.

Information om 1267-regimen återfinns lättast på FN:s säkerhetsråds webbplats. Se under externa länkar. Där finns också FN:s så kallade konsoliderade lista som upptar de personer, grupper, företag och enheter som för närvarande finns listade. På webbplatsen publiceras också beslut om nya listningar respektive avlistningar.

Sverige har varit aktivt när det gäller att förbättra FN:s procedurer. Regeringen prioriterar arbetet med att ge tillfredsställande rättssäkerhet i 1267-systemet, inklusive stärkta möjligheter till omprövning av säkerhetsrådets beslut.

1267-regimen i EU

EU-länderna har genomfört regimen genom en gemensam ståndpunkt (2002/402/GUSP, ändrad genom 2003/140/GUSP) och en rådsförordning (881/2002, ändrad genom 561/2003). Under intryck både av krav från EU:s domstolar på bättre procedurer på EU-nivå för att tillgodose den listades rätt till försvar och av de med resolution 1822 (2008) förändrade procedurerna i FN:s sanktionskommitté antog Europeiska unionens råd i december 2009 med förordning (EU) 1286/2009 en reviderad version av EU-förordningen 881/2002. I denna har framför allt procedurer utvecklats för utfärdande av motiveringar på grundval av FN:s motivering, notifiering av dessa till den listade samt översyn av EU:s listningsbeslut i fall att den listade anför invändningar mot motivering och listning. EU:s listningsbeslut kan dessutom överklagas till EU:s domstolar.

FN:s särskilda regelverk för avveckling av frysningen av Usama bin Ladens tillgångar har av EU förts in i rådsförordningen genom rådsförordning 596/2013.

Rådsförordningen är direkt tillämplig och bindande i EU:s medlemsstater och innehåller en lista över dem som träffas av sanktionerna till följd av sanktionskommitténs beslut. Listan motsvarar den lista som FN beslutat och uppdateras av kommissionen så snart en ändring skett i FN:s lista, varefter den ovan beskrivna proceduren vidtar.

Sanktionsregim 1373

Regimen har fått sin benämning från resolution 1373 som FN:s säkerhetsråd antog 2001. Sanktionerna i regimen riktas mot personer, grupper och enheter som anses inblandade i terrorism.

Regimen instiftades 2001 genom FN:s säkerhetsråds resolution 1373, som ett svar på attackerna den 11 september 2001. Sanktionerna i regimen riktas mot personer, grupper och enheter som anses inblandade i terrorism utöver dem som omfattas av 1267-regimen. FN har i detta fall överlåtit åt medlemsländerna själva att peka ut vilka som ska träffas av sanktionerna.

Sanktionerna i 1373-regimen innehåller bestämmelser om frysning av tillgångar och förbud mot att tillgängliggöra tillgångar för personer och grupper som misstänks för att begå, försöka begå, delta i eller underlätta terroristhandlingar. Regimen omfattar också en bestämmelse om ett närmare polis- och straffrättsligt samarbete mellan FN:s medlemsländer beträffande de listade personerna.

Även för denna sanktionsregim har FN skapat en sanktionskommitté, Counter-Terrorism Committee (CTC). Kommitténs uppgift är att övervaka genomförandet av resolution 1373. I kommittén deltar samma länder som är medlemmar i säkerhetsrådet.

1373-regimen i EU

Regimen har genomförts av EU-länderna genom ett lagstiftningspaket bestående av två gemensamma ståndpunkter (2001/930/GUSP och 2001/931/GUSP) samt en rådsförordning (2580/2001). Rådsförordningen är direkt tillämplig i medlemsländerna.

De personer som ska omfattas av sanktionerna tas upp på listor i bilagor till den gemensamma ståndpunkten (GS 2001/931/GUSP) respektive rådsförordningen. Listorna beslutas enhälligt av ministerrådet och har uppdaterats vid ett antal tillfällen. Dels sker en genomgång av listorna halvårsvis, dels kan enskilda förändringar ske däremellan. Resultatet fastläggs med nya gemensamma ståndpunkter med ändrad bilaga. Dessa publiceras med viss eftersläpning på EU-kommissionens allmänna sanktionswebbplats. Vidare kan man ta del av den senaste versionen av listan på ministerrådets webbplats under politikområdet kampen mot terrorismen. Se under externa länkar.

År 2007 gjordes en översyn av rådets arbetsmetoder och beslut om sanktioner mot enskilda, kopplat till genomförandet av resolution 1373. Sverige bidrog aktivt till översynen.

Översynen skedde dels som ett led i rådets strävan efter ökad öppenhet, dels som en följd av en dom i EG:s förstainstansrätt om organisationen People's Mujahidin of Iran (PMOI), mål T-228/02. Domstolen slog där fast att beslut om frysning av enskildas tillgångar måste åtföljas av en tydlig motivering för beslutet samt att den individ eller organisation som beslutet berör måste få tillfälle att framföra synpunkter på beslutet.

De förbättrade procedurerna innebär att de individer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar enligt EU:s regelverk för genomförande av resolution 1373 ska underrättas om beslutet och ges en motivering som är tillräckligt detaljerad för att de ska kunna förstå skälen för beslutet.

Berörda individer och grupper ska också ges möjlighet att lämna underlag till stöd för en begäran att bli avförd från listan, samt informeras om möjligheten att väcka talan mot rådsbeslutet vid EU:s förstainstansrätt.

Ytterligare en åtgärd som stärker rättssäkerheten är att arbetsmetoderna och procedurerna runt EU:s beslut om sanktioner mot terrorism och översyn numera är offentliga.

Ansvariga svenska myndigheter

Nedan listas de svenska myndigheter som har utsetts till behöriga myndigheter för sanktioner mot terrorism.

Polismyndigheten

Information om kringgående eller försök till kringgående av sanktionerna ska lämnas till:

Polismyndigheten
Box 12256
102 26 Stockholm
Telefon 114 14
Fax 010-56 344 44

Finansinspektionen

Information om vidtagna frysningsåtgärder och frågor beträffande vissa undantag av frysning av tillgångar ska ställas till:

Finansinspektionen
Box 7821
103 97 Stockholm
telefon 08-787 80 00
fax 08-24 13 35

Försäkringskassan

För frågor om undantag från frysning av tillgångar för till exempel grundläggande behov ska man vända sig till:

Försäkringskassan
Adolf Fredriks kyrkogata 8
103 51 Stockholm
telefon 08-786 90 00
fax 08-411 27 89

 

Kontakt

Christoffer Berg
Sanktionssamordnare, Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00