Lagstiftningsprocessen

Sveriges riksdag fattar beslut om nya lagar och lagändringar. Regeringen ligger bakom de flesta lagförslagen men riksdagsledamöter kan också ta initiativ till nya lagar.

De flesta lagar börjar med ett förslag från regeringen, en så kallad proposition. Om ett lagförslag kommer ifrån en eller flera riksdagsledamöter kallas förslaget för motion. Ungefär 200 propositioner lämnar regeringen till riksdagen varje år. Vissa av dem föreslår helt ny lagstiftning medan andra är förslag till ändringar av befintliga lagar.

Regeringens propositioner

När regeringen vill införa en ny lag går det oftast till så här:

  1. En statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. En kommitté eller en person får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra.
  2. När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén ett betänkande.
  3. Betänkandet skickas till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Om många av dem som svarar är negativa kan beslutet bli att inte gå vidare i frågan, eller att försöka hitta andra lösningar än de som utredningen föreslår. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter.
  4. Regeringen skriver ett utkast till lag, en så kallad lagrådsremiss, och lämnar den till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag.
  5. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Om förslaget i stället kommer från en enskild ledamot i riksdagen kallas förslaget för motion.
  6. Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande).
  7. Riksdagen röstar. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling, SFS.