Tal
AC-Nets jubileum 2 maj 2012
Anna-Karin Hatt, It- och energiminister
15 år av framgång
15 år. Det är 180 månader eller 5475 dagar! 15 år är helt enkelt, i det här sammanhanget, en väldigt respektingivande ålder. Grattis till det!
För tänk vilken utveckling vi haft under den här tiden.
Tänk er 15 år tillbaka i tiden, till 1997:
Då var telekommarknaden i sin linda och statliga Telia hade fortfarande en stark ställning på marknaden.
Julen före, 1996, hade uppringt internet utsetts till "årets julklapp".
1997 fanns ännu inga regler för hur domännamnen skulle hanteras i Sverige, utan det var den smått legendariske Björn Eriksen på Sunet som ensam hanterade den svenska domännamnsregistreringen.
1997 hade ungefär 100 svenska kommuner någon form av eget nät.
1997 började det bli allt vanligare att ha en mobiltelefon men på många arbetsplatser ifrågasatte man om det verkligen skulle vara nödvändigt att alla anställda hade en egen? Kunde man verkligen inte dela?
Samtidigt upptäckte allt fler Internet. Allt fler kopplade upp sig via modem eller i bästa fall via ISDN och surfade runt på nätet med Webcrawler, AltaVista och Netscape. Bredband var fortfarande okänt för de flesta. Ett undantag var här i Umeå där Bostadsrättsföreningen Irrblosset nere vid Nydalasjön fick tillgång till 10 Mbit/s redan 1996.
1997 bodde jag själv i Uppsala och skickade de ledare jag skrev i Södermanlands Nyheter och Hallands Nyheter, och de tal jag skrev åt Centerpartiets dåvarande partiledning, via uppringt Internet.
Utvecklingen sedan dess har gått i rasande hastighet. Från den tidens klumpiga telefoner som satt fast i väggen till dagens smartphones, med tusentals olika appar.
Från en enda stark och dominerande teleoperatör till dagens hundratals aktörer i olika delar av värdekedjan.
Från ett enda kopparbaserat telenät till många fibernät och mobilnät. Från en tjänst: telefoni - till ett stort urval av tjänster: telefoni, sms, bredband och tv.
Från starkt leverantörsdriven utveckling till allt mer av kunddriven utveckling.
Så mycket har hänt från 1997 till idag. Och frågan är: vad kommer hända de närmaste femton åren? Helt klart kommer utvecklingen vara minst lika dramatisk.
Sverige har bra förutsättningar. Faktiskt bland de bästa i världen. Det fick vi ett nytt kvitto på så sent som förra månaden när vi, enligt World Economic Forum, för tredje året i rad rankades som världens mest it-mogna land. Att vi har så goda it-förutsättningar innebär att vi har ett försprång vilket bådar gott inför framtiden.
Men samtidigt kan vi inte slå oss till ro med det. För det finns många andra länder som nu satsar målmedvetet för att komma ikapp. Om vi framöver ska vara det land som är bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, då är bredband i världsklass en förutsättning. Och när allt fler människor använder digitala tjänster, och allt mer går att sköta digitalt, då får vi också bättre förutsättningar att hantera de utmaningar vi står inför.
Den största utmaningen i vår tid är klimatfrågan. Att minska vår klimatpåverkan och samtidigt skapa en verkligt hållbar tillväxt. Med smart it skulle vi kunna minska våra koldioxidutsläpp med 15 procent. Och det behövs. För vi vet att med ekonomisk tillväxt har det historiskt ofta följt ökade koldioxidutsläpp.
Vår utmaning är att bryta det mönstret. Att se till att kunna göra mer med samma energi. Att bli effektiva och långsiktigt hållbara. Genom forskning, innovationer och ett bra näringslivsklimat ska vi ge förutsättningar för nya miljötekniska lösningar som ger oss chansen att klara klimatutmaningarna och som dessutom ger möjligheter till nya exportsuccéer med nya företag och nya välkomna jobb.
En annan viktig utmaning är att vår befolkning lever allt längre, vilket ställer nya krav på våra välfärdssystem. Att klara av att arbeta smartare så att varje skattekrona räcker till mer. Att med modern teknik se till så att många äldre kan bo kvar hemma längre. Att med avancerade it-tjänster i vården kunna utföra enklare vård i hemmet - vilket leder både till ökad livskvalitet och till minskade kostnader för det offentliga. Och där smart teknik kan göra det enklare för äldre att hålla kontakt med sina nära och kära.
En tredje utmaning är globaliseringen och svenska företags, och svenska regioners, konkurrenskraft. Att kunna behålla och stärka vår position i en alltmer globaliserad värld, där konkurrensen blir allt tuffare. Och där vi allt mer måste klara av att konkurrera med kompetens.
Om vi ska stå oss i det globala racet krävs en hög kunskapsnivå, och kunskaper som möter morgondagens krav. Och då måste alla svenskar ha digital kompetens. Ska vi lyckas med det måste vi börja redan i skolan. Med att ge elever och lärare tillgång till bra digitala hjälpmedel. Då duger det inte att den svenska skolan bara är fläckvis är digital, och att digitaliseringen av skolan ofta bygger på enskilda eldsjälars engagemang.
Men det finns bra exempel, där man kommit långt och använder it på ett bra sätt i undervisningen.
Ett sådant är Salems kommun som jag besökte för några veckor sedan.
Där har alla elever en egen dator redan i förskoleklassen. Och erfarenheter från det sättet att jobba visar att barnen lättare lär sig att läsa och skriva och att inte minst pojkar får ett mer utvecklat språk. Med en dator som hjälpmedel vågar de helt enkelt experimentera mer med sitt språk.
Det finns gott om goda exempel på hur it används på ett modernt sätt integrerat i undervisningen. Och mycket tyder på att skoleleverna då utvecklas väldigt positivt. Jag är övertygad om att de elever som redan i skolan får använda digitala lärverktyg och får digital kompetens kommer vara väl rustade för den allt mer globala arbetsmarknaden.
För att fler elever ska få chansen måste it i skolan upp på alla strategiska nivåer. Kommunstyrelsen här i Umeå är ett utmärkt forum där jag hoppas att den här frågan kommer diskuteras återkommande.
En fjärde utmaning är att ha en levande landsbygd. Att se till så att det är möjligt och bo och leva i alla delar av landet. Och att man har tillgång till offentlig service även om man har långt till Försäkringskassans eller Arbetsförmedlingens fysiska kontor.
Då spelar tillgång till bra bredband stor roll. Att hela Sverige har bra bredband är en demokratifråga, en tillväxtfråga och många gånger också en överlevnadsfråga. Det är avgörande för att människor ska kunna stanna kvar på landsbygden, men också för att nya ska kunna och vilja flytta dit. Därför måste det finnas bredband i världsklass i hela landet. Det ska helt enkelt gå att koppla upp sig var som helst - när som helst.
Det är därför regeringen satt upp målet om att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit/sår 2020. Men det är också därför som regeringen är tydlig med att alla hushåll och alla företag ska kunna använda bra elektroniska samhällstjänster och ha bra elektronisk service via bredband. Om vi har bredband i världsklass, och enkla och användarvänliga e-tjänster för medborgare och företag, då kan vi också på allvar bygga bort krångel-Sverige.
För att nå dit krävs det arbete från alla aktörer och ett starkt engagemang och en tydlig politisk viljeinriktning på varje nivå - från kommunen till staten. Men vi måste vara tydliga med hur ansvarsfördelningen ser ut.
Utgångspunkten för bredbandspolitiken är att staten i första hand ska se till att det finns goda förutsättningarna och villkor för företagen, så att marknaden kan göra de investeringar som krävs i infrastruktur.
Och nu görs stora investeringar av marknadens aktörer, som kommer att räcka väldigt långt. PTS senaste bredbandskartläggning visar att 49 procent av alla hushåll och företag nu kan få bredband med en hastighet om 100 Mbit/s. Och här i Västerbotten har 62 procent av alla hushåll tillgång till fiberuppkoppling, vilket är allra bäst i hela landet. Det är riktigt, riktigt imponerande.
Mycket av det jobb som måste göras kommer göras av marknadens aktörer. Men det kommer inte räcka hela vägen fram. Vi vet att det finns områden där det inte finns förutsättningar för en marknadsmässig utbyggnad. Områden där staten och det offentliga måste ta - och tar - ett stort ansvar.
Just i de områdena - i glest befolkade områden runt om i landet - satsar regeringen ungefär en halv miljard kronor de kommande tre åren på att bygga ut bredband. Det är en investering som gör det möjligt för företag att kunna verka även i glesbygd, men det gör också att offentliga tjänster kan nå mångdubbelt fler invånare. Och kanske det viktigaste; det är en investering som gör att våra medborgare kan verka och kommunicera på lika villkor oavsett var de bor.
För två år sedan tillsatte regeringen Bredbandsforum som arbetar aktivt med bredbandsutbyggnadsfrågor, där AC-net är med och bidrar. Bredbandsforum har blivit en arena för dialog och samverkan mellan olika aktörer på bredbandsmarknaden och vi har fått många bra förslag från Bredbandsforums olika arbetsgrupper.
Bredbandsforum arbetar aktivt med att undanröja hindren för fiberutbyggnaden i landet. Men det finns platser där fiberinvesteringar kommer att vara alltför kostsamma för att vara ett realistiskt alternativ. Här behövs det andra lösningar.
För idag finns det cirka 800 hushåll runt om i vårt land som saknar möjlighet till internet-access på grundläggande nivå. Men de kommer, med start i år, att få tillgång till grundläggande mobilt bredband. Det sker tack vare att det så kallade 800-bandet, som tidigare användes för analoga TV-sändningar, nu tas i burk för mobilt bredband och att 300 miljoner kronor används för att koppla upp de sista vita fläckarna i vårt land.
Och regeringen har också höjt riktlinjerna för vad som är grundläggande bredband. Den tidigare nivån för så kallad funktionell tillgång till internet på 20 kbit/sek har nu höjts till 1 Mbit/s.
De senaste 15 åren har väldigt mycket hänt: Bredbandstillgången har ökat, uppkopplingshastigheten gått upp. Och det händer nya saker varje dag. För bredbandsmarknaden är en marknad i stark förändring, där några trender är extra tydliga.
En tydlig trend är att konsumenternas användning av tjänster som kräver snabbt bredband kommer att öka. Allt flera av oss tittar på strömmande video både hemma och på språng. Och vår användning av appar har i det närmaste exploderat, vilket ställer allt större krav på näten att kunna leverera den kapacitet vi efterfrågar. Och en direkt konsekvens av det är att både fasta och mobila nät kommer behöva byggas ut.
Parallellt med det går allt fler tjänster över helt till IP-baserade nät, vilket förbättrar möjligheterna att distribuera tjänster, oavsett om det är ett fast eller trådlöst nät. Och som en konsekvens av det kommer vi nog få se nya aktörer på marknaden, flera samarbeten, nya affärsmodeller och en förändrad konkurrenssituation.
Samtidigt, i takt med att vårt beroende av digitala tjänster ökar, och vi vill kunna nås var som helst när som helst, så måste vi kunna lita på att nät och tjänster fungerar. Störningar och avbrott kommer få allt större påverkan på samhället och oss enskilda. Och när allt mer skickas i våra nät ökar också behovet av stark säkerhet och respekt för den personliga integriteten. Om de digitala tjänsterna ska få en verklig framtid då måst man kunna surfa säkert - både vad gäller stabil uppkoppling och säkra nät.
I denna verklighet, stadd i fortsatt förändring, firar vi dagens födelsedagsbarn, AC-Net, som nu är 15 år. Tänk vad ni har varit med om att åstadkomma! Ni är bäst i Sverige på att ge era invånare tillgång till fiber. Det har ni all anledning att vara väldigt stolta över.
Jag hoppas att ni, som är en osedvanligt pigg 15-åring, är beredda att med samma engagemang och samma framåtanda som hittills, vara med och fortsätta det arbetet.
För vi är långt från klara än. Jag är övertygad om att vi med gemensamma krafter kan ge både Västerbotten och resten av Sverige tillgång till bredband i världsklass!
Låt oss använda de kommande åren till det.
Stort Grattis till AC-Nets första 15 år och varmt lycka till i ert fortsatta arbete!
