Debattartikel
30 december 2008
Ewa Björling, Handelsminister

Handelsminister Ewa Björlings årskrönika

Det vore lätt och inte utan poäng att måla upp en bild av det gångna året som går i mörka färger. Det började med en stark oro över stigande mat- och energipriser och accelererade sedan under hösten i en global finanskris som lämnat få oberörda.

Förhoppningarna om ett nytt globalt frihandelsavtal inom ramarna för WTO:s Doharunda hade kunnat bli ett viktigt motmedel mot nedgången i världsekonomin. Men förhoppningarna om ett genombrott grusades - inte en gång utan två gånger under 2008. Efter maratonförhandlingar vid ministermötet i Genève i somras, och senare under upplivningsförsöket i december.

Världsomspännande kriser kan i grunden hanteras på två diametralt olika sätt. Genom öppenhet och samarbete, eller genom slutenhet och isolationism. När livsmedelspriserna sköt i höjden under våren valde oroväckande många länder den protektionistiska vägen. Exportförbud och prisrestriktioner duggade tätt.

Under hösten har medvetenheten om att det inte går att värja sig från finanskrisen resulterat i mer konstruktiva attityder. När ledarna för världens tjugo mäktigaste ekonomier träffades i Washington i november nåddes en samstämmighet om att krisen skulle mötas med mer frihandel och mindre isolationism. Ryssland drog samtidigt tillbaka sitt hot om att chockhöja exporttullarna på virke, något som inte minst Sverige och Finland lagt stora ansträngningar på att uppnå under året.

Inom EU har krisen fört det goda med sig att den bidragit till att samla de liberala staterna. Jag har tidigare oroats över att de mer protektionistiska länderna under en tid varit mer samstämda och sammansvetsade. Under 2008 lyckades vi vända den utvecklingen.

Idag är det länderna i den "liberala klubben" som arbetar tätare och mer målmedvetet - något som har krävt en del arbete för oss som anfört processen, men som betalar sig i ett större inflytande över unionens framtida utveckling.

Samtidigt som det givetvis är helt nödvändigt att möta den akuta finanskrisen med snabba åtgärder - där stärkandet av Exportkreditnämnden och AB Svenskt Exportkredit är bidrag som poststämplats på UD - måste vi också ta oss tid att lägga grunden för vår långsiktiga ekonomiska tillväxt. Ett sätt att göra det är genom att bredda och utveckla vår exportprofil.

För mig har det här arbetet under året gjort att jag valt att lägga ett särskilt fokus på Mellanöstern och Afrika - två områden där vår handel växer allra snabbast just nu, och där många ser en fortsatt stor tillväxtpotential. Vid ett flertal resor har jag tillsammans med svenska företagare utforskat de möjligheter - och för all del även de problem och svårigheter - som finns i länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Oman, Egypten, Irak, Angola, Zambia, Botswana och Sydafrika.

Men en bredare exportprofil handlar inte bara om satsningar på nya och nygamla marknader. Det handlar minst lika mycket om att vi allt mer handlar med nya varor och nya tjänster. Vi behöver också fler företag som bedriver export. Idag är det ett fåtal av våra största företag som står för majoriteten av vår export, medan små och medelstora svenska företag har betydligt svårare att hävda sig på den internationella marknaden. Under 2008 har Exportrådet därför fått i uppdrag att göra fler insatser just på SME-området. Detta arbete fortsätter under 2009 och kommer ytterligare att breddas.

I Exportutredningen, som överlämnades av professor Ari Kokko i oktober, konstateras att tjänstehandeln vuxit kraftigt de senaste tio åren, något som kompenserat den relativa minskning som vi sett inom varuområdet. Vi exporterar dessutom mer förädlade produkter och mindre råvaror än vad vi gjorde för tio år sedan. Den här utvecklingen till en allt mer tjänste- och kunskapsintensiv ekonomi - gör det nödvändigt att ständigt se över var vi lägger våra ansträngningar så att de gör störst nytta.

Det ökade intresset för svenskt miljöteknik är en tendens i linje med detta som varit tydlig under mina besök i ibland annat Indien, Kina, Japan och USA. Under året sjösatte vi exportplattformen SymbioCity som ger en samlad illustration över vad svensk teknik och expertis kan bidra med för att bygga mer hållbara städer. Det handlar om allt ifrån stadsplanering och vattenrening till sophantering och uppvärmning. Under 2009 kommer det konceptet att utvecklas ytterligare.

Genom åren har många människor sökt sig till Sverige från alla världens hörn. Det är en enorm resurs, inte minst ur ett handelsperspektiv. Jag är övertygad om att de kontaktnät, kunskaper om marknadsförhållanden, språk och kultur som finns hos våra invandrare kan användas bättre. Skall vi stå starka under och efter krisen är det dessutom nödvändigt att vi använder alla resurser vi har till vårt förfogande. Den satsning som bedrivits under 2008 kommer därför att fortsätta och stärkas ytterligare under 2009.

Vi blickar nu fram mot ett år som i mångt och mycket kommer gå i EU:s tecken. Det förestående svenska ordförandeskapet under hösten gör givetvis att mycket tid och kraft kommer att läggas på att stärka den inre marknaden, både vad gäller varu- och tjänstehandeln. Samtidigt pågår viktiga förhandlingar om frihandelsavtal med bland annat Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), Indien, Ukraina, Korea och Kanada som kan bidra till att utveckla den externa handeln.

Jag vill tacka alla er som jag har haft förmånen att jobba med under det gångna året och ser mycket fram emot att fortsätta arbetet under 2009. Jag hoppas att ni liksom jag tagit tillfället i akt att få en stunds välbehövlig vila under jul- och nyår, snart är det dags att ta nya tag!

Ewa Björling
Handelsminister