Aktiekapital i privata aktiebolag
SOU 2008:49
- Utgiven:
- 13 maj 2008
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Justitiedepartementet
- Utredningen om ett enklare aktiebolag
Sammanfattning
Regeringen gav i oktober 2007 Carl Svernlöv i uppdrag att som särskild utredare ta ställning till om kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag bör sänkas.
I dagsläget gäller för ett privat aktiebolag att aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000 kronor. Översynen av aktiekapitalet i privata aktiebolag kan ses som en del av det regelförenklingsarbete som pågår i Sverige och EU i syfte att bland annat stärka företagens konkurrenskraft.
Delbetänkandets huvudförslag går ut på att kravet på minsta aktiekapital i privata aktiebolag sänks från
100000 kr till 50000 kr. Denna nivå, som historiskt är mycket låg, har bestämts utifrån en avvägning mellan intresset av att fler mindre företag ska kunna välja att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform och de olika effekter som en sänkning kan innebära. Det är exempelvis fråga om effekter för kapitalkravets funktion som seriositetsspärr eller effekter innebärande avtalsvis ökade krav från vissa borgenärer på exempelvis säkerheter.
Delbetänkandet innehåller vidare ett alternativt förslag innebärande en möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet vid nybildning av privat aktiebolag. Förslaget innebär att minst en fjärdedel av aktiekapitalet ska betalas in vid bolagets bildande och att resterande får inbetalas inom den tid som bestäms i stiftelseurkunden. I det alternativa förslaget ingår även en möjlighet att samtidigt sänka minimikapitalet till 50000 kr.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
