Förstärkt skydd för företagshemligheter
SOU 2008:63
- Utgiven:
- 10 juni 2008
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Justitiedepartementet
- Utredningen om skyddet för företagshemligheter
Sammanfattning
Sedan lagen om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft för snart tjugo år sedan har förutsättningarna för företagande förändrats i flera avseenden. I dag bygger alltfler företag sin verksamhet på information och kunskap snarare än på traditionell industriell produktion. Teknikens utveckling har till exempel medfört att information kan lagras och överföras på helt andra sätt än tidigare. Risken för att svenska företag utsätts för internationellt företagsspioneri har ökat. Sverige har också sedan lagen kom till gjort internationella åtaganden som gäller skyddet för företagshemligheter.
Mot denna bakgrund har utredningen fått i uppdrag att se över vissa frågor om skyddet för företagshemligheter och överväga om lagen om skydd för företagshemligheter i vissa delar borde ändras och anpassas till utvecklingen.
Utredningens uppdrag har varit att överväga om tillämpningsområdet för lagen om skydd för företagshemligheter har fått en ändamålsenlig avgränsning, varvid de behov som dagens företag har särskilt har beaktats. Uppdraget har även innefattat att undersöka om lagen i denna del har inneburit ett hinder för anställda att påtala allvarliga missförhållanden på sina arbetsplatser.
Utredningen föreslår bland annat att ett utvidgat straffansvar ska omfatta den som har fått del av en näringsidkares företagshemlighet med anledning av att han eller hon på grund av anställning, uppdrag eller liknande grund har deltagit i näringsidkarens verksamhet. Förutom anställda hos näringsidkaren kommer t.ex. anställda i bemannings- och konsultföretag, s.k. ensamkonsulter, styrelseledamöter och revisorer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
