Bråda dagar inför det turkiska premiärministerbesöket
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan kommer till Sverige på officiellt besök 1-3 april. En febril aktivitet råder inför varje utländskt besök - något mer vid stats- och premiärministerbesök. Underlag ska skrivas, bakgrundspromemorior och talepunkter likaså, flera enheter och departement involveras. Det är en jätteapparat att ro i land.
Peder Spångberg, Turkiethandläggare och Michaela Wilhelmsson främjare på UD:s EU-enhet. Foto: Gufran Al-Nadaf/UD
Två personer som är under hård arbetsbelastning inför premiärministerbesöket är Peder Spångberg och Michaela Wilhelmsson, Turkiethandläggare respektive främjare på UD:s enhet för Europeiska unionen.
- Att Turkiet ska kunna bli EU-medlem har EU tydligt aviserat. Men först måste alla kriterier för medlemskap uppfyllas och det är det målet vi jobbar för, även om det kommer att ta tid, säger Peder Spångberg som får medhåll av kollegan Michaela Wilhelmsson.
Vilka relationer har Sverige och Turkiet?
Sveriges och Turkiets relationer går långt tillbaka i tiden. Svenska palatset i Istanbul är Sveriges äldsta statliga egendom utomlands. Tomten köptes redan 1757 och den nuvarande byggnaden är från 1870. Vår representation i Istanbul är en av de äldsta svenska beskickningarna. Sverige stödjer Turkiets EU-medlemskap och länderna har mycket goda relationer. Så har det inte alltid sett ut. Under militärjuntans tid på 1980-talet var Sverige starkt kritisk mot den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Det var först 1999 som utvecklingen i landet gjorde det möjligt för EU och Sverige att acceptera att Turkiet blev EU-kandidat. Erdogan besökte Sverige 2002 efter AK-partiets (rättvise- och utvecklingspartiet) valseger, men då var han ännu inte formellt utnämnd till premiärminister.
- Turkiet har beslutat om många viktiga reformer de senaste åren. Det var det som möjliggjorde att landet kunde börja förhandla om EU-medlemskap 2005. Samtidigt återstår ett stort arbete. Ett framtida medlemskap i EU är en av de starkaste drivkrafterna för ytterligare reformer. I det perspektivet är det viktigt att motverka den "utvidgningströtthet" som finns i vissa EU-länder, säger Peder Spångberg.
Michaela Wilhelmsson inflikar att EU numera består av 27 länder och att alla måste vara överens i fråga om nya medlemmar. Peder Spångberg fortsätter:
- Alla EU-länder har sina bilder av vad den europeiska identiteten är för något och det har Turkiet också. Vi för en positiv dialog inom EU om utvidgningens fördelar - inte minst fortsatt demokratisk och ekonomisk utveckling liksom kulturell mångfald. Sverige arbetar för att EU står fast vid löftet att Turkiet på sikt ska kunna bli EU-medlem.
Varför besöker Erdogan Sverige just nu?
- Erdogan är inbjuden av statsministern. I och med detta vill Sverige uttrycka stöd för det reformarbete som hittills genomförts i Turiket. Samtidigt vill vi passa på att diskutera vad som krävs framöver, säger Peder Spångberg.
Sveriges handelsrelationer med Turkiet är goda och det finns önskemål från båda parter om ett fördjupat samarbete. Ungefär 10 000 svenska medborgare bor i Turkiet i dag och cirka 100 000 personer med turkisk bakgrund är bosatta i Sverige.
- Det är viktigt att dessa människor ses som en resurs i relationerna mellan de bägge länderna - inte minst i fråga om fortsatt fördjupade handelsrelationer. Det är något som handelsminister Ewa Björling ofta framhåller, säger Michaela Wilhelmsson.
Kommer Sverige att ta upp svåra frågor med Erdogan? Så som mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och minoriteters rättigheter?
- Sveriges stöd för ett fullvärdigt turkiskt EU-medlemskap går hand i hand med en uppriktig dialog - också om svåra frågor. Den svenska synen på de här frågorna finns alltid med. De är också mycket högt prioriterade i EU-förhandlingarna, säger Peder Spångberg.
