Inför grekiske presidentens besök: Grekland och Sverige har band sedan 1830-talet

Den 20:e till 22:e maj kommer Greklands president Károlos Papoúlias på statsbesök till Sverige. Under besöket kommer flera ämnen att tas upp, bland annat miljö och handelsutbyte. Presidenten kommer även att besöka den betydande grekiska kolonin i Göteborg. Axel Wernhoff, biträdande chef på UD:s EU-enhet, tycker att statsbesök överlag borde uppmärksammas mer i Sverige.

Axel Wernhoff, biträdande enhetschef på UD:s EU-enhet. Foto: Daniel Svensson Axel Wernhoff, biträdande enhetschef på UD:s EU-enhet. Foto: Daniel Svensson

Det här är första gången som ett grekiskt statsöverhuvud besöker Sverige. Vårt kungapar var i Grekland 1999 och detta är ett svarsbesök från grekernas sida.

Hur ser förbindelserna mellan Grekland och Sverige ut?

- Man kan dela upp det i tre delar: För det första har vi de historiska banden. Ända sedan Grekland blev fria från det Osmanska riket och blev kungadöme 1832 har Sverige haft en beskickning där.

- Sedan har vi de mer moderna förbindelserna. Redan på 50- och 60-talen flyttade många greker till Sverige som arbetskraftinvandring. Under militärjuntans tid 1967-1974 tog många sin tillflykt till Sverige. Det svenska socialdemokratiska partiet hade också under denna tid ett nära samarbete med politiska flyktingar som sen blev tongivande inom PASOK ('Allgrekiska socialistiska rörelsen').

- För det tredje har vi handelsutbytet. Det är inte så stort, men där finns en stor potential. Sveriges export sker främst inom verkstadsindustrin, telekommunikation och försvarsindustrin.

Hur ser handeln med Grekland ut?

- Grekland är ett land med kraftigt bytesbalansunderskott i förhållande till Sverige. Förutom frukt, grönsaker och textilier exporterar inte Grekland så mycket. De har inte heller någon större industristruktur, bortsett från en stark rederi- och sjöfartsnäring. Däremot har de en betydande turistnäring som står för en stor del av landets intäkter.

Vad kan ett statsbesök från Grekland ha för betydelse?

- Ett sådant här besök skapar enorm uppmärksamhet. Inte i Sverige, men däremot i Grekland. Det är synd att vi inte uppmärksammar statsbesök mer i Sverige. De betyder mycket för främjandet av den moderna Sverigebilden och det läggs ner mycket arbete på genomförandet. Det skulle också bättre främja vår kunskap om utlandet i vårt land.

Kan Sverige kritisera Grekland under statsbesök?

- Kungen för inga direkta politiska samtal, men under mötet med statsministern kan kritik tas upp. Grekland har bland annat fått kritik för sitt omhändertagande av flyktingar och asylsökande, men det är inte vad jag skulle kalla en enskild fråga mellan våra länder.

Vilket är det viktigaste ämnet för det grekiska statsbesöket?

- Våra båda länders EU-medlemskap är den gemensamma nämnaren där vi förenas. Annars helt klart miljön och näringslivsfrämjandet. Grekland har till exempel helt andra problem än vi med sin infrastruktur. Sverige har kommit längre när det gäller miljöarbetet och därför brukar vi försöka marknadsföra vårt miljötänkande vid sådana här möten. Här finns en ömsesidig nytta!

Så Sverige kan bidra med miljötänkandet. Vad kan Grekland bidra med till samarbetet i Europa?

- Grekland ligger i det oroligaste hörnet av dagens Europa. Därför har de förståelse för de politiska krafterna i regionen, både på Cypern, Balkan och i Turkiet. Som en viktig part i samtalen för att föra de länderna närmare EU kan Grekland göra skillnad.

Text: Johan Hammerby och Daniel Svensson, praktikanter UD-PIK

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 20 maj 2008
Uppdaterad 27 maj 2008