Gunilla Carlsson till stort möte om biståndets effektivitet
Den 2-4 september pågår ett stort internationellt möte i Accra, Ghana, där biståndsgivare och samarbetsländer möts för att utvärdera hur långt man har kommit med att göra biståndet effektivare genom samordning och samarbete, enligt den så kallade Parisdeklarationen. Biståndsminister Gunilla Carlsson åker dit med en större svensk delegation.
- Sverige har en stor biståndsvolym. Min uppgift är att också se till att den gör nytta. Vi har arbetat med att effektivisera biståndet genom bland annat den landfokusering med färre samarbetsländer som genomfördes förra våren och genom tydligare styrning av Sida, säger Gunilla Carlsson.
Genom Parisdeklarationen åtar sig samarbetsländerna (mottagarländerna) ett större ansvar för sin egen utveckling genom ekonomiska och politiska reformer och biståndsgivarna lovar att anpassa sitt bistånd bättre till varje enskilt samarbetsland, samt samordna sig, så att inte alla är inne och gör samma saker på samma område.
Gunilla Carlsson menar att slutdokumentet från Accra skulle kunna vara mer progressivt om alla givare tog större ansvar för samordningen och Parisdeklarationens principer. Men länder som Japan och USA ligger inte alls lika långt fram som en del av EU:s medlemsstater. Det är ändå viktigt att ha alla med sig i de internationella överenskommelserna, menar hon. Det blir svårt att genomföra reformer för alla om de stora aktörerna går sin egen väg.
- Men i EU har vi egna tidslinjer för hur långt fram vi ska nå, till exempel när det gäller 0,7-procentmålet, säger Gunilla Carlsson. Vi kan komma längre och ställa tuffare krav på oss själva där. Sverige ligger långt före de allra flesta EU-länder.
Men Sverige har inte tillräckligt integrerat sig i EU-arbetet med biståndspolitiken menar hon. Vi har historiskt kört vårt eget race och inte påverkat EU i den utsträckning vi skulle kunna, inte minst när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter.
- Men också de enskilda organisationerna och det civila samhället måste ta sitt ansvar, understryker Gunilla Carlsson. De måste inse att de också är en del av den internationella agendan och arbeta för effektivitet och resultat i sitt bistånd.
- Samarbetsländerna måste i sin tur bli bättre på att arbeta mot korruption och för demokrati och mänskliga rättigheter, säger Gunilla Carlsson.
Den viktigaste frågan på mötet kommer nog att bli diskussionen om nya utvecklingsaktörer, tror Gunilla Carlsson. Kina och Indien med flera stora länder har blivit viktiga biståndsgivare, liksom privata stiftelser såsom Bill & Belinda Gates Foundation med flera.
Budgetstöd effektivt
Gunilla Carlsson anser att generellt budgetstöd, det vill säga att biståndet ges direkt till ett samarbetslands regering, är en effektiv form för att öka ägarskapet för landets utveckling hos samarbetslandet.
- Vi har utvecklat tydliga riktlinjer för att ge generellt budgetstöd, säger Gunilla Carlsson. Där ställer vi krav på att man arbetar mot korruption och för en god förvaltningspolitik.
Hon menar att det är oroväckande att Sverige ökar sitt bistånd utan att andra gör det. Därför är det viktigt att också finansministrarna i länderna engageras.. Finansminister Anders Borg kommer i höst att ta upp frågan med sina kolleger.
- Sverige vill hålla fast vid en hög volym i biståndet, säger Gunilla Carlsson. Men vi måste också kunna visa att biståndet gör nytta. Jag ser också gärna att biståndet granskas och debatteras mer.
Mötet i Accra är det första av tre stora biståndspolitiska möten i höst. Den 25 september är det möte i New York för avstämning av hur långt man har kommit med millenniemålen. Och den 29 november-2 december hålls ett möte i Doha som följer upp överenskommelsen i Monterrey 2002 om finansieringen av utvecklingsagendan.
