Ett stabsstöd i tiden

Stabsutredningen har haft i uppdrag att se över regeringens stabsmyndigheter dvs. Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva). Särskild utredare har varit landshövding Mats Svegfors.

- Under decennier har det i praktiken rått en kontinuitet i svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande. Politiken styr genom uppdrag och mål och myndigheterna genomför politiken. Viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer dock med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta gäller såväl synen på styrning och uppföljning som kring hur statsförvaltningen ska utveckla sina arbetsformer, verktyg och personal. Stabsstödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet tillsammans med uppdragsgivaren och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet måste också kunna ge stöd i alla led i processen och därför också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, säger Mats Svegfors.

Mot bakgrund av denna grundsyn presenterar Stabsutredningen ett antal förslag, bland annat:

Utvecklingen av e-förvaltningen förstärks och sker i nya former

Utvecklingen av en modern e-förvaltning bör i fortsättningen ske i arbetsformer som säkrar att statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas. Denna ska, i samspel med regeringen och Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av regeringens e-handlingsplan som antogs i januari i år. Detta mycket speciella utvecklingsarbete kräver en ny typ av samverkansstruktur där regeringen, som visar vägen, kan interagera med myndigheterna, som har kompetens och resurser. Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.

Statskontoret utvecklas och ges ett strategiskt uppdrag

För att ge underlag för regeringens styrning av statsförvaltningen krävs tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner. Utredningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet stärks. Mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisionsverket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd när det gäller uppföljningar ur ett effektivitetsperspektiv blir detta ett prioriterat område för Statskontoret. För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.

Verket för förvaltningsutveckling avvecklas

Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har haft ett svårt uppdrag. Konstruktionen med en renodlad "utvecklingsmyndighet" har inte gett rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Utredningen föreslår därför att Verva avvecklas från och med år 2009.

Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar

Ansvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas primära uppdrag. Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden bör tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara. Men det finns också kompetensbehov som är tämligen specifika för statsförvaltningen. Exempel på detta är den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet, EU-frågor, "statstjänstemannaskap" samt statlig chefsutveckling. Inom dessa områden finns det skäl för att staten själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket och Försvarshögskolan ges därför uppdrag inom dessa områden.

Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och Kammarkollegiet får nya uppgifter

Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet
fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete. För att Regeringskansliet ska kunna fokusera på sina huvuduppgifter föreslås att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkollegiet.