Debattartikel
Norrköpings Tidningar 6 februari 2008
Cristina Husmark Pehrsson, Socialförsäkringsminister

Fler ska få högre sjukersättning

Vi föreslår en minskningsregel som innebär att ersättningen ska bli 75 procent när sjukskrivningen varar mer än ett år, skriver socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Allians för Sverige har kommit en lång väg i arbetet med att genomföra de förslag som vi gick till val på. Vårt viktigaste vallöfte var att skapa förutsättningar för fler jobb, så att fler människor kan gå från bidrag till arbete. Arbetslinjen och arbetets värde ska återupprättas.

Regeringen går därför fram med en omfattande sjukförsäkringsreform för att minska de långa sjukskrivningarna och få fler i arbete. Reformen innehåller bland annat förslag till fasta hålltider för att snabba upp sjukskrivningsprocessen, en garanti för medicinsk rehabilitering, en vidareutveckling av företagshälsovården och åtgärder för att bryta utanförskapet för personer med aktivitets- eller sjukersättning. Det handlar om den största reform som genomförts inom sjukförsäkringsområdet på mycket lång tid. Syftet är att ge människor stöd och breda vägar för att komma tillbaka i arbete.

Ett av alla dessa förslag har väckt särskilt intresse, och det handlar om minskningsregeln för sjukpenningen, en regel som minskar den statliga ersättningen om det också betalas ut ersättning från andra sjukförsäkringar. Förslaget kan i enkelhet sägas gå ut på att alla ska få 75 procent av sin tidigare inkomst vid sjukskrivningar som varar längre än ett år. Inom arbetslöshetsförsäkringen har minskningsregler funnits sedan 1930-talet. Nuvarande minskningsregel inom sjukförsäkringen infördes av den socialdemokratiska regeringen 1991. Några år senare, 1996, skärptes denna regel ytterligare, även denna gång av en socialdemokratisk regering. Då sänktes ersättningsnivån i sjukförsäkringen till 75 procent redan från första dagen, samtidigt som minskningsregeln helt och hållet förbjöd kollektivavtalade försäkringar för sjukskrivningar längre än tre månader.

Vi föreslår en minskningsregel som innebär att ersättningen ska bli 75 procent när sjukskrivningen varar mer än ett år. Samtidigt tar vi också bort den regel som säger att aktivitets- och sjukersättning automatiskt ska prövas efter ett år. Den tidigare ordningen innebar i praktiken att väldigt många fick ersättningen minskad till 64 procent efter ett år och samtidigt förlorade all kontakt med arbetsgivaren.

Vi vill att fler ska ha möjlighet att få behålla en högre ersättning efter ett år, men inte till priset av ökad sjukfrånvaro. En studie från Institutet för arbetsmarknadspolitiska studier visar att tilläggsförsäkringarna är en dyr affär för samhället. När en tilläggsförsäkring på tio procent infördes 1999 gick sjukfrånvaron upp med 4,7 dagar i genomsnitt. Skulle liknande försäkringar, kollektivavtalade eller privata, införas för hela arbetsmarknaden blir konsekvensen ökad sjukfrånvaro.

Det val som regeringen ställs inför är alltså att antingen försöka säkerställa en ersättning på 75 procent efter ett år, eller att fortsätta den förra regeringens politik med att tvångspensionera långtidssjukskrivna till 64 procents ersättning efter ett år. Det ansvarsfulla valet är självklart. Vi anser att alla löntagare ska få 75 procents ersättning vid lång sjukfrånvaro.

Regeringen vill också utsträcka minskningsregeln till privata sjukförsäkringar. Eftersom en av regeringens viktigaste frågor är att minska sjukfrånvaron finns det ingen anledning att diskriminera mellan olika former av tilläggsförsäkringar genom att endast peka ut de som följer av kollektivavtal. Det har också ett självklart värde att så få som möjligt kan gå runt regelverket. Vi vet att vissa höginkomsttagare redan idag har privata sjukförsäkringar som ger en högre ersättningsgrad än den statliga sjukpenningen, men sådana försäkringar omfattar ännu så länge bara en minoritet av löntagarna. Vi vet samtidigt att tilläggsförsäkringarna ökar sjukfrånvaron.

Regeringen har redan utsatts för kritik från privata försäkringsbolag för förslaget om minskningsregeln. Vi har noterat kritiken från dessa bolag, som förlorar en potentiell marknad för så kallade "top up"-försäkringar, men menar att den är oberättigad. Dels har de inlägg som vi hittills tagit del av präglats av våldsamma överdrifter, dels anser vi det absolut nödvändigt med en verkningsfull minskningsregel för att minska sjukfrånvaron. Det är också nödvändigt för att vi inte ska få ett samhälle där höginkomsttagare lever med helt andra ekonomiska villkor vid sjukdom än låg- och medelinkomsttagare. Därmed tar vi ansvar för att värna vårt gemensamma försäkringssystem.

Cristina Husmark Pehrsson