Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen
SOU 2008:102
- Utgiven:
- 1 december 2008
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Socialdepartementet
- Utredningen om en översyn av aktivitetsersättning
Sammanfattning
I betänkandet Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen föreslår utredningen att aktivitetsersättningen avskaffas. Istället införs en ny ersättning, sjukersättning till unga, som ska omfatta ungdomar som har så omfattande funktionsnedsättningar att de aldrig kommer att kunna arbeta. Den ska endast kunna beviljas om arbetsförmågan är helt nedsatt för all överskådlig framtid.
Utredningens huvudförslag är att Arbetsförmedlingen får ett tydligare och utökat ansvar för unga personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden. Många av dem som beviljas aktivitetsersättning har uttalade behov av arbetsmarknadspolitiska insatser. Genom att renodla uppdragen så att Arbetsförmedlingen får ett tydligare ansvar för dessa ungdomar, medan Försäkringskassan ansvarar för försörjningen till ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar, kan en mer ändamålsenlig användning av resurser och befintliga system komma till stånd.
För att Arbetsförmedlingens arbete ska bli mer kraftfullt föreslår utredningen att vissa arbetsmarknadspolitiska insatser blir mer flexibla. Utredningen föreslår bland annat att insatserna arbetspraktik och förberedande insatser ska kunna lämnas under längre perioder än idag och att utvecklingsanställningen, som är en form av subventionerad anställning, ska kunna kombineras med andra former av insatser från Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan kan idag bevilja aktivitetsersättning om en elevs grundläggande skolgång har blivit förlängd med anledning av en funktionsnedsättning. Sjukförsäkringen fungerar i dessa fall som en form av studiestöd. Utredningen menar att detta är en särlösning som bör avskaffas. Istället ska det ordinarie studiestödssystemet, som CSN ansvarar för, anpassas så att det även tillgodoser behoven vid förlängd skolgång.
Aktivitetsersättning och sjukersättning infördes den 1 januari 2003 och ersatte då förtidspensionen och sjukbidraget. Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19 till 29 år medan sjukersättningen vänder sig till personer som är 30 år eller äldre. Tanken med att införa en särskild ersättning för yngre personer var att dessa, under tiden med ersättning, skulle få ta del av olika typer av aktiviteter som kunde ha en gynnsam effekt på deras prestationsförmåga. Därmed skulle också arbetsförmågan kunna utvecklas och en del ungdomar skulle på sikt lämna ersättningen för att börja arbeta. Utredningen har inte funnit något som tyder på att detta har fungerat i praktiken.
I november hade nästan 24 000 personer aktivitetsersättning. Antalet unga som uppbär ersättning från sjukförsäkringen har ökat markant de senaste 10-15 åren. Under 1995 nybeviljades 1 900 ungdomar förtidspension/sjukbidrag. Under år 2007 var motsvarande siffra för aktivitetsersättningen 6 700. Någon motsvarande förändring i befolkningens sjuklighet kan inte konstateras. Utredningens förslag utgår från bedömningen att utvecklingen i huvudsak beror på brister i såväl regelverk som i samhällets ansvarstagande för gruppen unga med funktionsnedsättning.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
