Debattartikel
Newsmill 3 november 2009
Åsa Torstensson, Infrastrukturminister
90 procent av hushållen ska ha 100 Mbit/s
IT och särskilt Internet är tillsammans troligen vår tids mest revolutionerande innovation. För många kan det tyckas som att integreringen av tekniken i vår vardag har nåt långt. I själva verket har det bara inletts och kommer fortsätta under överskådlig tid framöver. Oavsett vad som väntar runt hörnet när det gäller nya tjänster och användningsområden är det oerhört viktigt att skapa de allra bästa förutsättningar för att utvecklingen ska tas tillvara i alla delar av landet.
I Sverige är användningen av Internet utbredd. Enligt SCB:s statistik som presenterades igår hade våren 2009 omkring 89 procent av befolkningen tillgång till Internet i hemmet. Idag används Internet och bredband främst för att söka information, ta del av nyheter och göra ärenden. Kommunikationen är främst enkelriktad och knyter samman företag med kunder och myndigheter med medborgare. Men trenden går mot ett ökat inslag av tvåvägskommunikation, med användare som både konsumerar och producerar innehåll i interaktiva nätverk. Här domineras användningen av nätgemenskaper, bloggar, fildelning och andra sociala media. En annan trend är en ökad konsumtion av digitala media och underhållning som musik, tv, videoklipp och olika videotjänster.
Trots att tillgången till bredband överlag är god i Sverige så har vi fortfarande tusentals hushåll och företag som i praktiken saknar tillgång till bredband idag. Sverige är ett glest befolkat avlångt land som gör det kostsamt med investeringar i infrastruktur och där det krävs ett visst kundunderlag för lönsamhet. Behovet av bredband är dock lika stor på landsbygden som i övriga delar av landet.
För att möta efterfrågan samt krav på tillgång till bredband med hög kvalitet finns behov av stora investeringar i ny infrastruktur och effektivare teknik. Den pågående teknikutvecklingen kommer att kräva en betydande utbyggnad av fibernät, och att både fasta och trådlösa nät uppgraderas med ny teknik. Hur Sverige klarar av detta kommer att påverka användningen av IT och möjligheten att med hjälp av IT nå politiska mål för hållbar tillväxt, konkurrenskraft, miljö och klimat, effektivare välfärdstjänster samt en fungerande vardag för företag och medborgare i hela landet.
När marknadens aktörer gör investeringarna i ny infrastruktur och teknik är det i huvudsak kundernas efterfrågan, betalningsvilja och konkurrenssituationen som kommer att påverka när och var investeringarna görs. Utmaningen är att få till en fungerande konkurrens och att marknadsaktörerna ges förutsättningar att investera så att investeringarna görs på bred front och i hela landet.
Mycket av framtidens tillväxt kommer att ske tack vare nätet. IT har bidragit till 40 procent av tillväxten i Europa mellan 1995 och 2004. Ett annat exempel är att värdet av frekvensanvändningen uppskattas till 2,2 % av BNP i EU, en siffra som det är svårt att förstå vidden av. IT-sektorn är ett guldägg i en ekonomi under press.
Mot bakgrund av den utveckling som skett de senaste åren och med sikte på framtiden bedömer regeringen att det behövs nya mål för bredbandspolitiken. Sverige toppar visserligen flera rankinglistor där IT-utvecklingen i olika länder jämförs. Vi går nu in i en ny fas av internetanvändning och även där ska Sverige bibehålla sin position som en ledande IT-nation.
I vår bredbandstrategi sätter vi upp mål för ett bredband i världsklass där 90 procent av hushåll och företag senast år 2020 bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Men redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till sådant bredband. Det behövs också en basnivå för att alla ska kunna delta i informationssamhället. Det handlar bland annat om den miniminivå av så kallade samhällsomfattande tjänster som medborgarna har rätt till enligt lag. Förutom telefoni behövs en tillräcklig uppkoppling mot Internet, inte minst för att medborgare ska ha fullgod tillgång till olika samhällstjänster på nätet. Den grundläggande nivån för ett funktionellt tillträde till Internet, som idag är 20 kbit/sek, behöver därför ses över.
Men det räcker inte med att vi i Sverige lägger fast en strategi. För att Sverige ska ha bredband i världsklass har alla aktörer på marknaden ett ansvar. Den dynamik och innovationskraft som finns på marknaden ska tas till vara och stimuleras. Det betyder att det krävs insatser från såväl enskilda och företag som offentliga aktörer om vi ska lyckas. Rollerna är dock olika. Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen. Regeringens huvudsakliga uppgift är att skapa goda förutsättningar för marknaden, formulera politiska mål och undanröja hinder för utvecklingen. Bland annat genom att verka för att det finns en relevant reglering som ger alla aktörer en möjlighet att agera på lika villkor.
Ett nytt steg i regeringens IT-politik tas genom bredbandstrategin. Ytterligare ett steg tas i februari nästa år då regeringen avser att lägga en tillgänglighetsproposition på området.
Min vision är klar. Sverige ska ha bredband i världsklass. Det är bra för Sverige och för svenska företags konkurrenskraft. En hög användning av elektroniska tjänster och tillgång till kraftfullt bredband bidrar till innovation, tjänsteutveckling och företagande. Dessutom är det en förutsättning för utvecklingen av effektiva välfärdstjänster och e-förvaltning.
Det ska gå att koppla upp sig var som helst - när som helst. När allt fler tjänster i samhället kräver en Internetuppkoppling måste alla också ges möjlighet att koppla upp sig. Det är i grunden en demokrati- och yttrandefrihetsfråga.
Mitt budskap är tydligt. Det är aktörerna på marknaden som ska driva utvecklingen framåt. Den dynamik och innovationskraft som finns på marknaden ska tas tillvara och stimuleras. Statens huvudsakliga roll är att se till att marknaden fungerar effektivt och att marknadsaktörerna ges goda förutsättningar för sin verksamhet i hela landet. Och jag lovar att se till att staten tar sin del av ansvaret för att Sverige även i framtiden ska vara en ledande IT-nation.
