Debattartikel
DN Debatt 16 juli 2008
Nyamko Sabuni, Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister
Beatrice Ask, Justitieminister
Maria Larsson, Barn- och äldreminister
"Avlyssning blir ett vapen i kampen mot sexhandeln"
Nytt regeringsförslag om sexhandel: Lagstiftningen skärps och över 200 miljoner satsas på brottsbekämpning och sociala insatser.
Regeringens satsar 210 miljoner på en rad åtgärder mot sexhandel och prostitution enligt den handlingsplan som presenteras i dag. Nya lagar ger möjlighet att använda hemlig rumsavlyssning och mer energiskt beslagtagande av vinster från brott. Vi ska också låta utreda om polisen ska kunna använda sig av brottsprovokation. Stödet till offren för sexhandeln ska även förstärkas, genom bland annat uppsökande verksamhet, skyddat boende och behandlingshem. Bekämpningen av människohandel är en viktig del i regeringens långsiktiga strategi mot den grova brottsligheten, skriver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, justitieminister Beatrice Ask och folkhälsominister Maria Larsson.
Uppsökande verksamhet, skyddat boende, behandlingshem och andra former av skydd och stöd som riktas till personer, som befinner sig i prostitution eller utsätts för människohandel för sexuella ändamål, behöver och ska förstärkas. Det behövs också ökad kunskap hos yrkesgrupper som kommer i kontakt med dessa personer.
Regeringen presenterar i dag en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Därmed tar vi ett samlat och kraftfullt grepp om frågan.
Åtgärderna syftar både till att förebygga och till att förhindra dessa företeelser. Totalt satsar regeringen drygt 210 miljoner kronor på 36 åtgärder under perioden 2008-2010.
Människohandel är en mycket allvarlig brottslighet. Att människor, ofta kvinnor och barn, rekryteras i syfte att utnyttjas på olika sätt är oacceptabelt. Bekämpningen av människohandel är en viktig del i regeringens långsiktiga strategi för att mobilisera mot den grova organiserade brottsligheten.
Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från slutet av 1990-talet har var åttonde svensk man någon gång betalat för sex. Köparna kommer från i stort sett alla skikt i samhället. Det är ovanligt med kvinnliga sexköpare.
Det är köparnas efterfrågan som gör att unga kvinnor, som rymt hemifrån, kan fastna i en neråtgående spiral av snabba pengar och dyra vanor, prostitution, alkohol och ångest. Eller att en tonårspojke med strulig hemmiljö, drogmissbruk och lite hopp för morgondagen erbjuder sex för pengar. Eller att kvinnor från andra länder luras till Sverige under falska förhoppningar om till exempel ett arbete inom restaurang- eller servicesektorn. Resan, visum och uppehälle försätter kvinnan i en snabbt växande ekonomisk skuld till den som tagit hit henne.
Vi är medvetna om att varje sexköp inte har ett tydligt offer och att prostitution inte är en homogen företeelse. Oavsett bakomliggande orsaker riskerar den som säljer sex att fastna i en destruktiv miljö som är svår, eller omöjlig, att ta sig ur. En del kvinnor som befinner sig i prostitution vill inte bli sedda som offer av samhället. Det måste vi respektera, oavsett hur svårbegripliga deras livsval kan verka för oss. Vår bild är ändå att många av dem som befinner sig i prostitution har ett stort behov av stöd från samhället och vill ta sig ur sin situation.
Regeringen kommer att tillföra de brottsbekämpande myndigheterna nästan 75 miljoner kronor för att de ska kunna förstärka insatserna mot prostitution och människohandel. Satsningarna ska i första hand användas till att öka operativa insatser.
Operativa rådet vid Rikspolisstyrelsen, som består av representanter för samtliga brottsbekämpande myndigheter, kommer att fördela 30 miljoner kronor för ändamålet. På det sättet säkerställs att medlen används utifrån ett samordnat nationellt perspektiv.
Rikspolisstyrelsen kommer att leda samordningen av polisens arbete mot människohandel och genomföra utbildnings- och informationsinsatser för polisanställda på alla nivåer. Rikspolisstyrelsens nationelle rapportör till regeringen rörande människohandel ges ett stärkt mandat och får därmed ett starkare och mer strategiskt uppdrag.
Polisen och Åklagarmyndigheten tillförs också särskilda medel för kompetensutveckling, internationellt samarbete och metodutveckling. Syftet är att åstadkomma en effektivare lagföring avseende människohandelsbrott för sexuella ändamål.
Regeringen kommer också att finansiera en koordinator med speciell inriktning mot människohandelsbrott. Denna ska säkerställa ett nära samarbete med berörda myndigheter och organisationer i länder där kvinnor löper stor risk att rekryteras.
Alliansregeringen har också gett polis och åklagare effektivare verktyg för att bekämpa grov organiserad brottslighet. Exempelvis ger en ny lag möjlighet att använda hemlig rumsavlyssning vid förundersökningar för att förhindra särskilt allvarliga brott.
Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över i vilken utsträckning polisen kan använda sig av provokativa åtgärder för att bekämpa grov brottslighet. Från den 1 juli 2008 gäller nya regler om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet som ökar polisens möjlighet att beslagta egendom eller annan vinst från brott.
I april överlämnades utredningen om människohandel. Betänkandet innehåller flera förslag som innebär att lagstiftningen mot människohandel skärps och att offrens situation förbättras. Förslaget är nu ute på remiss. En utvärdering av sexköpslagen har inletts för att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst och de effekter förbudet har fått.
Handlingsplanen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd. Detta perspektiv ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och unga.
Handlingsplanen ska stärka insatser inom uppsökande verksamhet, skyddat boende, behandlingshem och andra former av skydd och stöd. I det uppsökande arbetet finns särskilda svårigheter att nå barn och unga som utsatts för, eller riskerar att utsättas för, sexuell exploatering.
En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka kunskapen om och ändra attityder till personer som utsätts för prostitution och människohandel. Här spelar utbildning och information en viktig roll. Etiska riktlinjer och uppförandekoder hos myndigheter och organisationer är en annan viktig del. Insatser för att skapa möjligheter för alternativ försörjning ska erbjudas dömda som har befunnit sig i prostitution. Socialstyrelsen ska utvärdera och utveckla insatser riktade dels till sexköpare, dels till personer i prostitution.
Arbetet mot människohandel för sexuella ändamål förutsätter globalt och interregionalt samarbete men också ett sektorsövergripande angreppssätt som involverar myndigheter, frivilligorganisationer, forskare och allmänheten. Strukturerna för samverkan och samordning av arbetet behöver stärkas.
Det är viktigt att det internationella samarbetet kan fortsätta att utvecklas såväl regionalt inom Norden och Östersjöregionen som inom EU och i ett bredare internationellt perspektiv. Inom det internationella brottsbekämpande arbetet finns möjligheter till samarbete bland annat genom Eurojust, Europol och Interpol.
Forskning och andra studier är nödvändiga för att öka och fördjupa kompetensen hos myndigheter och frivilligorganisationer. Det behövs såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Erfarenheter från andra länder är också viktiga att ta del av och kan utgöra en grund för samverkan mellan länder.
Med handlingsplanen tar vi ett viktigt steg att förstärka arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Under Sveriges ordförandeskap i EU nästa år kommer vi att ta ytterligare initiativ för att stärka det internationella samarbetet mot den exploatering av människor som trafficking innebär.
Nyamko Sabuni
Beatrice Ask
Maria Larsson
