"Den som diskrimineras kommer att ersättas"

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni presenterar i dag en ny sammanhållen diskrimineringslag: En diskrimineringsersättning ska utdömas som både gottgör kränkta individer och fungerar allmänpreventivt.

Regeringen kommer att ersätta sju nuvarande diskrimineringslagar med en ny lag som omfattar alla diskrimineringsgrunder. Den nya lagen utvidgas också till att omfatta könsidentitet och ålder som diskrimineringsgrund. Även andra grunder för diskriminering kan komma att inbegripas av denna lag, i enlighet med internationella konventioner på området. Och vår kamp mot diskriminering skärps nu genom att det kommer att kosta att diskriminera. En diskrimineringsersättning ska utdömas för den kränkning som den drabbade individen utsätts för. Detta kommer att få en förebyggande effekt genom att ersättningsnivån sätts efter vilken allmänpreventiv effekt den kan ha. Det skriver integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Varje gång en människa diskrimineras är det ett övergrepp på de mänskliga rättigheter som ligger till grund för vårt demokratiska samhälle. Det är ett övergrepp mot den diskriminerade, men det är ett övergrepp också mot demokratins grunder. Därför måste arbetet för att bekämpa diskriminering skärpas!

Regeringen lägger nu fram förslag om en sammanhållen diskrimineringslag som omfattar alla diskrimineringsgrunder. Den kommer tydligt att förankras i den folkrättsligt grundade respekten för de mänskliga rättigheterna.

Den nya lagen ersätter sju tidigare diskrimineringslagar omfattande fem diskrimineringsgrunder. Det gäller alltifrån jämställdhetslagen som tillkom 1980 till lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever från 2006.

Förutom de fem diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning kommer lagen nu att utvidgas till att också omfatta könsidentitet och ålder.

Jag avser att framöver också pröva frågan om en så kallad öppen lista av diskrimineringsgrunder så att även andra grunder för diskriminering på sikt skulle kunna komma att omfattas av diskrimineringslagen. Det skulle stämma bättre överens med hur internationella konventioner är utformade. I grunden är det lika oacceptabelt att människor diskrimineras oavsett på vilken grund det sker.

Som en följd av att all lagstiftning mot diskriminering samlas i en lag kommer de hittillsvarande fyra ombudsmännen mot diskriminering att ersättas av en sammanhållen diskrimineringsombudsman. Oavsett på vilken eller vilka grunder en människa utsätts för diskriminering blir det nu en och samma myndighet att vända sig till för att söka stöd och rättelse. Kampen mot diskriminering blir rakare och tydligare med en lag och en ombudsman. Därmed kommer samhällets arbete mot diskriminering att kunna bli effektivare.

Den nya diskrimineringsombudsmannen blir inte bara en fysisk sammanslagning av de nuvarande fyra ombudsmännen. Det blir en ny myndighet med ett samlat ansvar att beivra diskriminering på alla sju diskrimineringsgrunder. Den samlade erfarenheten i den nya myndigheten ska därmed kunna dra nytta av de synergieffekter som en sammanhållen myndighet utgör.

Det är givetvis viktigt att de mycket värdefulla, för varje diskrimineringsgrund specifika, erfarenheter som vunnits hos de fyra gamla ombudsmännen kan tillvaratas och utvecklas av den nya myndigheten. Det blir en huvuduppgift att säkerställa i uppbyggnaden av den nya ombudsmannamyndigheten.

Men kampen mot diskriminering kommer också att skärpas genom att det kommer att kosta att diskriminera. Vi inför en ny diskrimineringsersättning att utdömas vid diskriminering som ersättning för den kränkning den diskriminerade utsatts för. Den kommer även att få en förebyggande effekt genom att ersättningen också ska bedömas utifrån den allmänpreventiva effekt nivån kan ha. Det har inte i tillräcklig utsträckning varit möjligt när skadestånd vid diskriminering hittills har utdömts.

Den nu föreslagna nya diskrimineringslagen är en första etapp baserad på de förslag som presenterades av den parlamentariska diskrimineringskommittén. Genom att den förra regeringen valde att skjuta på införlivandet av EU:s arbetslivsdirektiv med avseende på ålder, med hänvisning till diskrimineringskommitténs arbete, har den förlängda tidsfristen för detta gått ut redan för ett år sedan. Den här regeringen kan därför inte vänta med att lägga fram den nya lagen för avgörande i riksdagen. Det gör att flera förslag från diskrimineringskommittén inte kommer med i denna första omgång på grund av ofullständiga eller bristfälliga underlag (ofta med summarisk kostnads- och konsekvensanalys) som kräver ytterligare beredning.

Jag kommer nu att gå vidare med att komplettera kommitténs underlag på flera av dessa områden så att regeringen kan återkomma till riksdagen med förslag till beslut.

Det mest omfattande fortsatta arbetet blir att göra en seriös utvärdering av de aktiva åtgärder som i dag finns i de olika diskrimineringslagarna och mest omfattande i jämställdhetslagen. Trots att diskrimineringskommittén arbetade i fyra år kunde den inte presentera en värdering av effektiviteten hos olika aktiva åtgärder för att verkligen uppnå den eftersträvade likabehandlingen. Ändå föreslog kommittén att samtliga aktiva åtgärder på ett bräde skulle utvidgas till att omfatta alla diskrimineringsgrunder. I detta skede överförs gällande aktiva åtgärder i den nya lagen.

Det finns all anledning att tro att aktiva åtgärder kan vara värdefulla i arbetet att främja likabehandling. Frågan är dock vilka åtgärder som är effektivast och vilka som bara har effekt i teorin. Den här regeringen har för avsikt att lätta regelbördan särskilt för mindre företag. Det är inget argument mot aktiva åtgärder för likabehandling. Men, det är ett argument för att fokusera på aktiva åtgärder som är effektiva och har hög träffsäkerhet. Att göra den värderingen återstår. I detta ligger också att pröva användning av "situation testing" som bevismedel i ärenden hos den nya diskrimineringsombudsmannen.

Regeringen har in i det sista försökt hinna komplettera diskrimineringskommitténs rent principiellt hållna förslag om bristande tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning som diskriminering. Vi får erkänna att det, på grund av bristande underlag, inte har varit möjligt inom den tidsfrist som införlivandet av EU:s arbetslivsdirektiv medger. Vi kommer nu skyndsamt att arbeta vidare med denna fråga med förtur. Det ska ske åtskilt så att övriga frågor som återstår att bereda vidare inte ska sinka frågan om tillgänglighet. Min bestämda ambition är att återkomma till riksdagen med förslag under den här mandatperioden.

Arbetet med att bekämpa diskriminering går vidare i stärkta former med den nya sammanhållna diskrimineringslag som nu föreläggs riksdagen och med den nya samlade diskrimineringsombudsmannen. Arbetet med att ytterligare stärka diskrimineringslagen går nu också vidare i regeringskansliet. Det är en fråga om att stärka respekten för de mänskliga rättigheter som vårt demokratiska samhälle ytterst vilar på.

Nyamko Sabuni