Debattartikel
Dagens Nyheter 27 mars 2008
Tobias Billström, Migrationsminister

"Vi lättar på reglerna för arbetskraftsinvandringen"

Regeringen och miljöpartiet överens om genomgripande åtgärdspaket: Detta är den största reformen av svensk invandringspolitik på flera årtionden. Ger en svensk arbetsgivare ett konkret jobberbjudande till någon utanför EU ska personen kunna få uppehålls- och arbetstillstånd. Arbetsförmedlingen ska inte längre i alltid först pröva om det finns lämplig arbetskraft i landet. Arbetsgivarens bedömning ska få avgöra. Tidsgränserna för uppehålls- och arbetstillstånd förlängs samtidigt till två plus två år. Därefter ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas. Ingen som har ett arbete ska tvingas lämna landet. Och ansökan om uppehålls- och anställningstillstånd ska kunna sökas från Sverige. Detta förslag lämnar vi i dag i form av en lagrådsremiss.

Regeringen presenterar i dag tillsammans med miljöpartiet (De gröna) en lagrådsremiss med förslag till nya regler för arbetskraftsinvandring. Detta är den största reformen av svensk invandringspolitik på flera årtionden. De ökade möjligheterna till arbetskraftsinvandring kommer att ha avgörande betydelse för Sveriges förmåga att möta både dagens och framtidens utmaningar på arbetsmarknaden.

Sverige har långa traditioner av arbetskraftsinvandring. Vallonerna som kom på 1600-talet för att arbeta med svensk järnhantering är ett välkänt exempel. De italienare, greker och jugoslaver som kom för att arbeta i svenska industriföretag under efterkrigstiden har i stor utsträckning bidragit till vårt välstånd. Även om dagens arbetsmarknad ser annorlunda ut finns det ingen anledning att inte ta till vara de möjligheter som arbetskraftsinvandring innebär.

Trots att Sverige så sent som i början av 1970-talet var ett arbetskraftsinvandringsland domineras synen på invandring i dag helt av asylperspektivet. En rädsla för konkurrens från utländsk arbetskraft har stått i vägen för öppnare regler. Detta har lett till att företagens rekryteringsbehov fått stå tillbaka. Trots att behoven funnits har dörren för rekrytering av arbetskraft från länder utanför EU enbart stått öppen för ett fåtal stora arbetsgivare.

Nu öppnar regeringen och miljöpartiet en ny väg för människor från länder utanför EU som vill komma till Sverige för att arbeta. Det är den naturliga fortsättningen på den process som vi inledde genom ett gemensamt riksdagsinitiativ under förra mandatperioden.

Ett växande inhemskt behov av arbetskraft i kombination med ett stort tryck av migrerande arbetskraft mot EU:s gränser är en fråga för hela Europa att hantera. Många människor riskerar livet när de försöker ta sig hit i sin strävan efter en bättre tillvaro. Fruktansvärda bilder från Medelhavet och Kanarieöarna på överfulla båtar med desperata människor är något vi känner igen alltför väl. De visar tydligt att det måste öppnas fler vägar för dem som vill komma hit för att arbeta. Sverige går nu före och kan utgöra ett föregångsexempel för övriga Europa.

Vår gemensamma utgångspunkt är att migration är en positiv del av en alltmer globaliserad värld. Vårt samhälle berikas och görs mer dynamiskt. För vissa skapas möjligheter till nya utmaningar och vidgade horisonter. För andra skapas vägar till frihet från förtryck eller en bättre ekonomisk framtid. En utveckling mot stängda gränser och murar kring Europa måste undvikas till varje pris.

Liksom för övriga västvärlden är den demografiska utvecklingen en av Sveriges största utmaningar för fortsatt tillväxt och upprätthållen välfärd. En åldrande befolkning som föder allt färre barn måste matchas med ett inflöde av människor i arbetsför ålder.

Redan i dag vittnar många företag om rekryteringsproblem. Det handlar om yrken som svetsare och elektriker, men även läkare och ingenjörer. Konjunkturinstitutet rapporterar att för två av tre byggföretag är bristen på arbetskraft det främsta hindret i verksamheten. Ökad arbetskraftsinvandring är en av flera nödvändiga åtgärder för att säkra att det finns tillräckligt många händer i svenska företag, men också i vården och i äldre- och barnomsorgen.

En konsekvens av bristen på arbetskraft med rätt kompetens har varit att många företag, framför allt i mindre kommuner, inte kunnat utvecklas i den takt de önskat. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring kommer att ge dem en efterlängtad chans att expandera, vilket i förlängningen leder till ännu fler jobb. En ökad arbetskraftsinvandring är ett instrument som förväntas få ned arbetslösheten för dem som redan finns i Sverige. Att utomeuropeiska medarbetare blir ett naturligare inslag på svenska arbetsplatser kan dessutom på sikt komma att öka möjligheterna för utrikes födda i allmänhet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Hela västvärlden står inför en befolkningsminskning under kommande år. Konkurrensen om den arbetskraft som finns hårdnar. Kompetent arbetskraft har länge valt att flytta till framför allt USA i stället för till Europa. Ett viktigt sätt för Sverige att öka sin attraktionskraft är att ha en så effektiv och flexibel reglering av arbetskraftsinvandringen som möjligt.

Förslaget innebär därför att:

- Om en svensk arbetsgivare, efter att en ledig tjänst utannonserats även inom EU/EES och Schweiz, ger ett konkret erbjudande om anställning till någon utanför EU ska denne kunna få ett uppehålls- och arbetstillstånd.
Förutsättningarna är att anställningen går att försörja sig på och att lön och andra anställningsvillkor är kollektivavtalsenliga eller följer av praxis inom yrket eller branschen. Arbetstagarorganisationernas yttranden har då stor betydelse.

- Arbetsförmedlingen ska inte längre i varje enskilt fall pröva om arbetskraften redan finns tillgänglig. Om arbetssökande med rätt kompetens finns i landet finns det inget skäl att tro att arbetsgivaren, med de svårigheter det trots allt kan innebära, skulle välja att rekrytera i utlandet. Arbetsgivarens bedömning av sitt eget behov ska således vara avgörande.

- Tidsgränserna för uppehålls- och arbetstillstånd förlängs. Inledningsvis beviljas ett tidsbegränsat tillstånd för som längst två år. Om personen därefter fortfarande arbetar ska tillståndet kunna förlängas med ytterligare två år. Efter fyra år ska ett permanent uppehållstillstånd kunna beviljas. Ingen arbetskraftsinvandrare ska längre tvingas att åka hem trots att hon eller han har ett arbete.

- Kontakten mellan arbetsgivare och arbetssökande ska underlättas så mycket som möjligt. Möjligheterna att få visum för att till exempel gå på en anställningsintervju ska därför bli större än i dag. Den som därefter får ett erbjudande om anställning ska inte behöva åka hem för att söka uppehålls- och arbetstillstånd.

- En möjlighet införs för asylsökande som under handläggningstiden etablerat sig på arbetsmarknaden att under vissa förutsättningar söka arbetstillstånd direkt från Sverige. Detta undantag från huvudregeln, att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnade före inresan till Sverige, innebär i dessa fall att den som fått avslag på sin asylansökan inte behöver återvända hem för att därifrån söka ett tillstånd som sannolikt kommer att beviljas.

- På samma sätt ska gäststudenter efter en termins studier kunna söka arbetstillstånd inifrån landet. I dag bekostar Sverige utbildningen för utomeuropeiska gäststudenter som läser här. Det är svårt att förstå varför vi då inte ska dra nytta av deras kompetens och låta dem stanna kvar och arbeta. Särskilt när deras kvalifikationer i många fall skulle täppa till brister på arbetsmarknaden.

En ökad arbetskraftsinvandring är inte den enda lösningen på våra framtida demografiska utmaningar. Men det är ett viktigt led i att säkra tillgången på arbetskraft för svenska företag och offentlig sektor. Samtidigt bidrar det till ett öppnare och rikare samhälle. Att regeringen och miljöpartiet är överens om reformen innebär att vi säkerställer ett brett och långsiktigt stöd i riksdagen.

Tobias Billström, Migrationsminister
Mikaela Valtersson, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen