Rådsmöte den 6-7 december

Rådet för rättsliga och inrikes frågor sammanträder den 6-7 december i Bryssel. Erkännande och övervakning av villkorliga och alternativa påföljder mellan medlemsländerna är en av de stora frågorna på dagordningen. Justitieminister Beatrice Ask och migrationsminister Tobias Billström företräder Sverige.

Migrationsminister Tobias Billström Migrationsminister Tobias Billström

Mötet inleds med att rådet för rättsliga och inrikes frågor har ett gemensamt möte med rådet för sysselsättning och socialpolitik för att diskutera migration, sysselsättning och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning (Lissabonstrategin).

- Jag ser fram emot den breda, övergripande diskussion om migration och Lissabonstrategin som kommer att föras tillsammans med arbetsmarknads- och socialministrarna. Det är viktigt med en övergripande strategi för hur vi kan skapa lagliga vägar för människor som vill komma till EU och arbeta. För Sveriges del är det viktigt att det är behovet av arbetskraft som avgör om människor får komma hit eller inte, snarare än kvoter, säger migrationsminister Tobias Billström.

Diskussionen kommer särskilt att fokusera på arbetskraftsinvandring, anpassning till arbetsmarknaden samt svartarbete som dragningskraft för olaglig invandring. Utgångspunkten för diskussionen är bland annat den ökande invandringen till EU, den åldrande befolkningen, arbetskraftsbristen i vissa sektorer samt konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft på den globala arbetsmarknaden.

Utvidgning av Schengenområdet

Justitieminister Beatrice Ask Justitieminister Beatrice Ask

Rådet väntas anta ett beslut om att Schengenlagstiftningen i sin helhet ska tillämpas även på Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. På rådsmötet den 8 november i år antog ministrarna slutsatser om att länderna är tillräckligt förberedda för att kunna delta i EU:s gränskontrollsamarbete Schengen. Ländernas inre gränskontroller kommer att avskaffas natten till den 21 december 2007 för land- och sjögränser och den 30 mars 2008 för luftgränser.

Vapendirektivet

Ministrarna ska få information om att en överenskommelse nåtts med Europaparlamentet om kommissionens förslag till ändring av vapendirektivet. Det nya direktivet syftar till att motarbeta olagligt användande av vapen utan att inkräkta på lagliga vapenanvändare. Ändringarna handlar bland annat om att definiera begreppen olaglig tillverkning och handel med skjutvapen. Anledningen till att ändringarna görs är att man ska kunna införa FN:s vapenprotokoll mot olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition i EU-lagstiftningen. Vapenprotokollet, som EU, Sverige och de flesta andra medlemsländer enskilt har undertecknat, är bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande brottslighet.

Bekämpning av terrorism

EU:s samordnare för bekämpning av terrorism, Gilles de Kerchove, väntas rapportera om genomförandet av EU:s strategi mot terrorism som antogs för två år sedan. En av målsättningarna med strategin är att motverka faktorer som kan ge upphov till radikalisering och rekrytering till terrorism. För att uppfylla målsättningen antog rådet i december 2005 en strategi och en handlingsplan för att förhindra radikalisering och rekrytering, som ministrarna också ska diskutera på mötet.

Vidare ska kommissionen informera om ett förslag som den antog den 6 november 2007 om ändringar i EU:s rambeslut om bekämpning av terrorism. Syftet med ändringsförslaget är att nationella bestämmelser om offentlig uppmaning till terrorism, rekrytering till terrorism och utbildning för terrorism ska harmoniseras så att sådana handlingar blir straffbara i hela EU.

Migration

Rådet väntas anta slutsatser om rörlighetsavtal ("mobility partnerships") med länder utanför EU. Avtalen är en del av målsättningen med att stärka samarbetet mellan EU och dessa länder när det gäller hanteringen av migrationsströmmar. Syftet med avtalen är bland annat att underlätta för laglig invandring och dra nytta av dess fördelar, hjälpa medlemsländerna att få den arbetskraft de behöver och samtidigt svara på ursprungsländernas behov när det gäller exempelvis överföring av kunskap. Avtalen ska innehålla ömsesidiga åtaganden från både EU och partnerländerna om samarbetet med migrationsströmmarna. Partnerländerna måste uppfylla vissa villkor för att avtalen ska kunna ingås. Ministrarna ska även anta rådsslutsatser om cirkulär migration, det vill säga möjligheten för migranter att lagligt röra sig i båda riktningarna mellan sitt ursprungsland och värdlandet. Sverige välkomnar slutsatserna om rörlighetsavtal och cirkulär migration och har särskilt lyft fram vikten av flexibla regelverk som möjliggör frivilligt återvändande och laglig invandring.

Villkorliga och alternativa påföljder

Ministrarna ska försöka nå en politisk överenskommelse om rambeslutet om erkännande och övervakning av villkorliga och alternativa påföljder mellan medlemsländerna. Villkorliga och alternativa påföljder är straff för brott som inte leder till fängelse, exempelvis skyddstillsyn. Förslaget syftar till att förbättra samarbetet mellan medlemsländerna när en person med hemvist i ett medlemsland döms av ett annat medlemsland till villkorlig eller alternativ påföljd. Det innebär att den dömde kan avtjäna påföljden i sitt hemland. I nuläget finns inget fungerande samarbete på området. Sverige tycker att det är positivt att det genom förslaget blir möjligt att i större utsträckning använda annan påföljd än fängelse för medborgare från andra medlemsländer.