Toppmöte den 14 december
Den 14 december möttes Europeiska rådet vid ett toppmöte i Bryssel. På dagordningen stod bland annat diskussioner om en reflektionsgrupp om EU:s framtid, migrationsfrågor, Kosovo och globaliseringen. Sverige företräddes av statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt.
Statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt vid en pressträff efter toppmötet.
Kosovo
Under lunchen diskuterade stats- och regeringscheferna Kosovo tillsammans med utrikesministrarna. Den så kallade trojkan (Ryssland, USA och EU) lämnade den 10 december in sin rapport till FN om förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo. Trots stora ansträngningar från trojkan att försöka hitta en lösning på Kosovos statusfråga kunde en förhandlingslösning mellan parterna inte uppnås. Europeiska rådet beklagade detta och tackade trojkan för dess arbete. Samtidigt bekräftade toppmötet att Västra Balkans framtid ligger inom den europeiska unionen och att ett stabilt, välmående och fullt integrerat Serbien är viktigt för hela regionen. Därför uppmuntrade toppmötet Serbien att möta de nödvändiga kraven för att påskynda processen mot ett framtida EU-medlemskap.
Reflektionsgrupp om EU:s framtid
Stats- och regeringscheferna fattade beslut om att inrätta en så kallad reflektionsgrupp som ska analysera nyckelfrågor och utmaningar för EU i ett långsiktigt perspektiv. Gruppen ska bland annat arbeta med att stärka och modernisera den europeiska ekonomiska och sociala modellen, hållbar utveckling som en central uppgift för EU, global stabilitet samt bekämpning av internationell brottslighet och terrorism. Felipe Gonzalez, före detta premiärminister i Spanien, utnämndes som ordförande för gruppen. Som vice ordförande utsågs Vaira Vike-Freiberga, före detta president i Lettland, och Jorma Ollila, Nokias styrelseordförande och tidigare chef. Gruppen ska bestå av högst 9 personer. Övriga deltagare kommer att utses under hösten 2008. Stats- och regeringscheferna enades också om att gruppen inte ska diskutera institutionella frågor, befintliga åtaganden eller unionens framtida budgetramar. Gruppen ska presentera en rapport till Europeiska rådets möte i juni 2010.
Lissabonfördraget och utvidgningen av Schengen
Europeiska rådets möte inleddes med ett tal av Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering. Europeiska rådet välkomnade undertecknandet av Lissabonfördraget den 13 december och undertecknandet av EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna den 12 december. Europeiska rådet välkomnade utvidgningen av Schengenområdet med Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. På rådsmötet den 8 november i år antog ministrarna slutsatser om att länderna är tillräckligt förberedda för att kunna delta i EU:s gränskontrollsamarbete Schengen. Ländernas inre gränskontroller kommer att avskaffas natten till den 21 december 2007 för land- och sjögränser och den 30 mars 2008 för luftgränser.
Migration
Stats- och regeringscheferna diskuterade också en framtida europeisk migrationspolitik som ska komplettera de enskilda medlemsländernas arbete på området. Målsättningen med en gemensam migrationspolitik är att främja integration, hantera laglig migration på ett bra sätt och samtidigt bekämpa illegal invandring. För att EU ska kunna uppnå den målsättningen är det nödvändigt att samarbeta med länder utanför EU, betonade stats- och regeringscheferna. De poängterade vidare att migration har stor inverkan på exempelvis tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft och de offentliga finanserna. De lyfte också fram att en effektiv migrationspolitik bör bedrivas med utgångspunkt i arbetsmarknadens behov. Europeiska rådet uppmuntrade ministerrådet att fortsätta arbeta med kommissionens förslag om att underlätta inresa och vistelse i EU för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU, enhetlig ansökningsprocedur och ett enhetligt uppehålls- och arbetstillstånd. Slutligen underströk stats- och regeringscheferna behovet av ett framtida gemensamt asylsystem senast 2010.
Hållbar utveckling
En viktig fråga för Sverige är hållbar utveckling. Europeiska rådet lyfte fram hållbar utveckling som en central målsättning för EU. Stats- och regeringscheferna diskuterade framstegen och prioriteringarna i den reviderade EU-strategin för hållbar utveckling som Europeiska rådet antog den 16 juni 2006. Det övergripande syftet med strategin är att EU ska arbeta för att främja hållbar utveckling och på så sätt bidra till förbättrad livskvalitet för nuvarande och kommande generationer. Den första, ursprungliga strategin för hållbar utveckling i EU antogs av Europeiska rådet vid dess möte i Göteborg 2001 under det svenska ordförandeskapet.
Östersjöstrategi
På svenskt initiativ uppmanade Europeiska rådet kommissionen att lägga fram ett förslag till en Östersjöstrategi. Anledningen till att en sådan strategi behövs är att länderna runt Östersjön i dag står inför viktiga gemensamma utmaningar. Syftet med en Östersjöstrategi är att hantera dessa utmaningar på ett likartat sätt för hela Östersjöregionen. Det gäller främst de allvarliga miljöproblem som drabbat Östersjön, men kan också handla om att exempelvis utveckla infrastruktur eller främja forskning och investeringar i regionen. Strategin är en hjärtefråga för Sverige och en viktig prioritering inför det svenska ordförandeskapet hösten 2009.
Globaliseringen
Europeiska rådet antog en deklaration om hur EU ser på globaliseringens utmaningar. Deklarationen framhäver att EU är världens största marknad och en global aktör och därför har en viktig roll att spela, både i att fortsätta ta tillvara på globaliseringens positiva effekter och i att möta de utmaningar den medför. Flera olika områden tas upp där EU, tillsammans med andra aktörer, har stor betydelse, exempelvis när det gäller att fortsätta arbeta för global säkerhet och stabilitet, främja tillväxt och sysselsättning, motverka klimatförändringarna och bekämpa smittsamma sjukdomar och andra hälsoproblem.
